Organisation - Ordet man tröttnat på

Jajemensan, inatt ska tentan kväsas, KVÄSAS I TELL YOU!

Efter att ha vart på botten under första frågan jag tog mig an, fråga numero två, så kändes det sedan på ettan som att det var en skönt steg nedåt i svårighetsgrad. Jag visste vad som efterfrågades, det var tydligare. Fråga tre har jag knappt kollat på än så det blir en chock eller lättnad senare inatt.

Har halva ettan kvar som ska fixas om någon timme eller så. "Nåja, det går väl ganska fort!"

Nu måste jag dock ut i köket och trycka i mig lite mat innan den förgås alldeles och vandrar hädan likt min svältande mage om detta datorstirrande fortsätter.


Frågan som lyder: Kommer man att lyckas få in nedanstående smått meningslösa bok som referens?

Undertiteln säger allt, nu vet ni icke MKV:are hur kul jag har!

In med tentan i mål

Hann halvvägs på fråga två igår sen var jag mer eller mindre död. Fanns ingen ork kvar alls. Gjorde därför ett litet undantag i mina normala pluggrutiner och sköt upp andra halvan till idag. Försökte sen koppla av med "Rymdimperiet slår tillbaka" men det gick sisådär då jag rasade ihop efter halva filmen.

Denna tenta suger rätt hårt. Mest för att den är hyfsat otydlig och trots att kursen handlar om organisation så tycker jag att såväl kurslitteratur som utlärning varit ganska oorganiserad.
Nåja, har iaf en halv sida skriven som sagt och lyckats hitta referenser från två av böckerna, alltid något I guess.

Får väl ta och äta något snart och sen plöja klart tvåan. Är ju trots allt en ny fråga som ska behandlas inatt.. Blöurk.

---

Igår var det match. Ett Sverige som glimtade till bitvis för att långa stunder inte skapa någonting. 2-1 där reduceringen från Moldavien (!) kom sent och scenariot kändes väldigt typiskt svenskt.

Vi KAN spela bra, men väldigt ofta är det felpass och går för segt. Bort med så'nt illa kvickt.



May the force be with me

Plöjer vidare med minst en Star Wars-rulle om dygnet. Kollade nyss IV:an. Episod I är fortfarande rätt kass, medan jag uppskattade II och III mer denna gång. Får se om jag tar mig an V innan sovdags så småningom. Allt beror på hur länge jag sitter och lallar med tentan.

På tal om Star Wars så kommer jag att tänka på Johan Glans som i en föreställning tog upp just "The Force" och pratade om att visst har man försökt prova om man har den någon gång? För mig blir svaret: Haha, jadå, självklart. Många gånger.. dessvärre har min förmåga att förflytta saker och plantera idéer i andras huvuden fungerat föga bra :P Däremot är jag lite synsk ibland, något som ökat mer med åren.

Att det är löjligt att sitta och hoppas på att någon form av kraft ska finnas? Självklart. Men det finns också löjligare saker här i livet som vi faktiskt vet existerar som våld, brott etc.  Ur det perspektivet tycker jag min småbarnsliga förhoppning om att något så kul som kraften skulle kunna existera är ganska harmlös, även om jag är rätt mycket realist.

Vad vore vi utan små fåniga drömmar ibland?



Rim av en annan sommar

Är på väg ner i en av mina downperioder. Känns lite lagom olämpligt sådär när man ska ha tenta i några dagar. Får försöka lägga kraften på att mota bort det och tänka på annat helt enkelt.

---

Dagens fråga:
Varför har naturen bestämt att det som är gott är antingen onyttigt eller dyrt?
Exempel: Vanligt godis är onyttigt, men billigare än naturgodis som är nyttigare.

Väs?



I'm still the same

Nyss bloggat lite kort på sportbloggen om mitt inköp av Aftonbladets allsvenska bilaga och motivering till varför jag väljer att inhandla från en tidning jag i regel förkastar.

Nåväl. Denna dag kommer gå o FM:s tecken tillsammans med herr Erik. Mitt De Graafschap och hans NEC Nijmegen siktar på högre höjder.

"Tentan då?" undrar ni. Jovars, ska öppna word senare och skriva rubrik. Imorrn blir det "allvar". Fi fan.

---

"There's something inside you
It's hard to explain
They're talking about you boy
But you're still the same
"

Die Rathauskeller

Mja, då skriver jag nu istället då jag tydligen inte gjorde ett sedvanligt fylleinlägg inatt :P

Efter att de flesta i grabbgänget fallit bort (Peter skulle hem, Johan ingen lust, Fredrik på piller) så återstod jag och Sebbe. Efter en dag där jag handlade kläder något otippat några mil utanför stan stack jag hem till Sebbe och Doris kvart och förförkrökade lite smått.
Så småningom tog vi oss över till Togge där den huvudsakliga förfesten var. Efter en stund stack vi sedan till Rådhuskällarn. Det kommer förmodligen inte upprepas från min sida. Inte för att det inte var ett skönt hak, för det var det, men 100 fucking spänn i inträde?? Come on.. Inte värt det.

Mat på Gandhis efteråt däremot är alltid värt :)

Nu kollas lite Star Wars och slappas. Senare blir det steka sjömansbiffar. Toodles!

"My parents are really nice people motherfucker!"

Dagen var tämligen slapp. På kvällen gjordes inte heller många knop då jag sparar mig till imorrn. Tillbringade tiden med Ungern-Holland (0-4) och TP med grabbarna grus i lugnt manér istället. Tror aldrig jag varit så kass på TP. Fick en usel liten tårtbit. Löjligt. Meneh... ja é.. ja é inte bitter!

Matchen var ett sömnpiller efter sisådär de första två målen.

Trevligt i vilket fall!

---

I morse raderade jag några till meddelanden. De blir allt färre, men det är inte direkt tätt mellan raderingstillfällena. Behöver tid. Det går segt. Det är inte så jävla lätt som man kan tro. Men det går framåt.

Vissa kommer dock ta evigheter att ta bort om inget oförutsett inträffar. De som pekar på att jag faktiskt är en bra kille med allt som krävs. Ingen osäker, bitter figur där målen har falnat.


Nog om det. Tider kommer och tider går. Nu ska jag sticka in i filmens värld. Imorrn blir det partaj!



Modern klassiker, o ja.


Tenta Progress: 100% Done

Idrottstentan inlämnad! Fuck y... nej just det. Man kan inte riktigt jubla med tanke på den andra tentan som ska påbörjas någon gång..

..dock kommer så att ske sisådär efter helgen skulle jag tippa på ^^ Imorrn ska jag bara njuta av att iaf idrottstentan är kirrad.

För övrigt jobbar jag ju som bekant bäst när det gäller den här typen av uppgifter under press. Därmed var det bara en morot att sitta och tävla mot Sebbe om vem som blev klar först med tentan :P Och ja, jag "vann" till slut.

Hade också min lista med 90-talsmusik i öronen mesta delen av tiden. Funkade prima att plugga med musik för en gångs skull! Behövde bara slita av lurarna en gång för att inte tappa fokus.

Såg aldrig klart på Lebowski igår då jag var trött som en överpackad åsna så får bli färdigtittande snart istället.

---

The Machinist - Skön rulle med Christian Bale i högform (hade hellre gett honom Oskar för detta än hans prestation i "The Fighter" så det säger väl en del om klassen han håller här). Bale spelar Tyler som lider av insomnia och inte sovit på ett år. Plötsligt börjar märkliga saker ske runtom honom och han dras in i ett svårlöst pussel som tar sig allt mer surrealistiska utsvävningar innan det hela mynnar ut i sin efterlängtade förklaring.
Man inser relativt snart att det är något som inte stämmer i det märkliga som sker och ser pusselbitarna fogas samman allt tydligare ju närmre slutet man kommer.
Upptäckte filmen av en slump på Imdb och att jag inte hade hört någon rekommendera filmen eller sett den tidigare förvånar mig då den var mycket bra. Eller som sammanfattning det herr Knutsson påpekade innan jag började kolla: "Den är bra, men det är ju ingen komedi direkt..."
B B B B

Lugna klätterträd

Första Falusejouren var jag fortfarande mest sugen på hemmapartande och bara med några få stycken, närmsta vännerna liksom.
Denna sejour var det helt annorlunda. Jag kom hit med inställningen att livet skulle vara en stor fest där man drog ut varje kväll och träffade nytt folk. Mer som folk i allmänhet i min ålder kanske suktade efter under den tid jag pluggade första gången.
Nu har dock en tid gått och jag är inte alls lika sugen längre på Kåren och liknande. Man har lärt känna folk, vet vilka man gillar att umgås med och har fått någon slags tillbakagång alltmer till den gamla hemmafestkänslan.
Därmed inte sagt att jag inte gillar att träffa nya människor då och då, men jag känner inget som helst behov av att ha massa random krogfolk runt mig och högljudd miljö istället för vänner jag trivs med och en mycket behagligare hemmamiljö.

En annan skillnad mellan nu och förr är storleken på umgängeskrets. Förr höll jag mig till ett mycket litet fåtal folk jag kontinuerligt umgicks med medan det idag är en stor klunga och variation.
Ett exempel är att de flesta jag umgåtts med är liknande mig i det avseendet att man inte har så svårt att koppla av och bara vara. Nuförtiden får man nya intressanta umgängen med mycket mer aktiva folk som inte alls har lika lätt att se det som något positivt i att bara ha tid för sig själv i lugn och ro utan hellre har flera järn i elden.
Det är alltid bra att känna olika typer av människor för att få olika synvinklar på livet och inte bara låsa in sig själv i sin egen lilla bubbla. Att känna aktiva personer innebär också att man får saker gjorda som man annars kanske inte orkat ta sig för, även om det ibland är svårt för mig att förstå hysterin i att inte bara kunna koppla av, but that's just me.

Min preliminära sommarplanering tyder rätt bra på hur jag menar just nu:
När Erik kommer till Olofsbo i början av juli kommer vi slappa som fan. Chilla runt, prata om livet, parta ibland, spela fm, vandra runt och ta en öl i solen, grilla flintastekar, spana på galanta damer osv. Bara vara och njuta av sommaren. Ingen hets, inga krav.
Andra kommer säkerligen paddla kajak, segla i västindien, bestiga berg i Tibet, inleda ett bowlingmästerskap, starta en matlagningscirkel, snickra trädgårdsmöbler, kryssa till Åland, besöka alla festivaler, besöka alla hak på Stureplan, byta sommarflört varje vecka, bränna hemma, planera stora fester var dag, gymma, cykla, jogga, boxas, simma etcetera osv.
Tro inte att jag inte gillar att hitta på saker för det gör jag, men..

För mig är sommaren en tid för några fåtal aktiviteter man inte hinner med vanligtvis, men mestadels lugn och ro. Värme och njutning. Hets och stress har man så mycket under resten av året ändå. Man måste kunna ta sig tid att bara finnas till.



Snart adjöss till Favorito och Dahlén

Bara 1a och 1b kvar nu. 3a tog ca en halvtimme och 3b kanske en timme, var lite drygare. Ändå överkomligt, halleluja för hemtentor! Salstentor (eller "prov" som det hette på lägre nivåer) har man haft så många genom åren ändå och sanningen är att de inte ger speciellt mycket; in i ena örat - göra provet - ut genom andra örat. På hemtentor får man åtmonstone ta sin egen tid och reflektera en del själv.

---

Betalade massa äckliga räkningar idag så nu får gärna "löningen" komma så det känns lite bättre. Men skönt att bl.a. få ha utökat DVD-hyllan med lite inköp iaf:
  • Benjamin Button
  • Terminator 4
  • The Big Lebowski
  • Inception
  • Inglourious Basterds
  • Quantum of Solace
Sen kommer Maggios nya skiva så småningom också som är förhandsbeställd. Prima liv!

Nu ska jag återse Lebowski, sen sova inför det sista (ÄNTLIGEN!) seminariet i organisationskursen. Tata!

Och Richard han är tlöööött

Hemresa upp till Falun igen igår. Upp tidigt och iväg vid 10-tiden. Var rätt död efter den korta nattsömnen.
Kändes rätt segt att se mer och mer snö frodas längs vägen ju närmare Falun man kom..

Väl här var det inte mycket tid och ro innan det blev världens seminariehoolabaloo här när Sebbe, Fredrik, Peter, Johan och Stefan stormade in, samt att jag hade Lamptey och Claes med via skype.
Förutom det faktum att jag fick sitta som en uggla med huvudet svängandes fram och tillbaka mellan folket på plats och folket i cybervärlden så var kvalitén på de båda skypedeltagarnas medverkan inte den bästa. Lamptey tycktes sitta inne i en liten burk, medan Claes lät som han sände från en gammal transistorradio från början av förra seklet, alternativt dålig länk från en galax far far away.

Till slut blev vi iallafall klara med skiten, både till idag och till imorrn.

---

Pappa är fortfarande kvar och strosar runt här med dammsugaren just nu. Igårkväll lagade vi mat och kollade på Macken. Mycket trevligt!

Vid ett seminarie, sen hem och ta tag i en andra fråga på idrottstentan. Är otroligt motiverad, eller inte.

Insane

Kvart över fem och man ska upp för avfärd tillbaka till Falun runt klockan tio. Varför sover man inte??

Vet inte svaret på det riktigt. Börjar med massa nya saker hela tiden. Nu blogga istället för att bara lägga sig ner direkt..

Vet inte vart jag står riktigt.

Denna veckan blir aktiv med färdigställande av idrottstentan, påbörjande av organisationstentan samt två seminarieuppgifter som måste bli färdiga imorrn.

Fy satan vad skönt det är att snart dubbelkursandet är över.. Inte alls varit i fas med hur jag vill arbeta.

Nej nu får det bli sova på allvar. Massa sköna grejer som ska packas in i bilen om några timmar, inte minst det trevliga spritstashet som familjen fixade hem från Tysklandsresan i höstas.

God natt och god morgon!

Until the sky falls down over me

Bakisheten börjar gå över så smått. Och med den börjar saker kännas lite, lite bättre i övrigt också. Shit happens.

---

Vad ska man spendera resten av dagen med? Jo! Jag och broder Linus ska färdigställa Spotifylistan med mellanstadiemusik som vi påbörjade i julas. Blir kanoners även en seg dag som denna.



Mot oändligheten och vidare

Mår illa. Av många anledningar, inte bara för att jag är bakis från after work-kvällen som skulle blivit lugn men sedan blev fucked.

Men ja. Man ska väl ha många erfarenheter i livet I guess. Fan.

För övrigt ska man inte gå ut i Kungälv, jag har inte gjort det många gånger men igår var definitivt den sista.

Göteborg, the place to be.

Hoppas se en ljusning senare, men tvivlar på att den kommer. Det mesta känns mörkt nu.

Det kanske ändå var på tiden, men det var på helt fel sätt.

En av de märkligaste kvällarna på länge.

Den initiala tanken var att jag och Henke skulle ta 3-4 öl ihop. Dock kom plötsligt Hoffman (gammal gymnasiekursare) och hans nordirländske kompis.

Allt var trevligt tills plötsligt två (mest en) 35-plussare började försöka stöta på en tjej som Henke pratade med. Stämningen blev ganska snabbt hätsk och jag ställde mig bums upp från min båsposition för att visa att jag inte tolererade sådant prat mot min bäste vän. Direkt anföll den hätskaste individen ("man" är fel benämning, hjärnlöst kräldjur bättre) och hotade både mig och bordskamraten Hoffman med typ "skära halsen av dig". Jag har hört värre i mina dar och såväl Hoffman som jag försökte avfärda denna ignoranta kretin med fraser som "vi vill inte ha något bråk" och "lugna ner dig". Till slut, efter att vi även vakten påkallats uppmärksamheten, stack vi därifrån till Tre Kockar där resten av kvällen var mycket trevligare.

Ptjaa... vad ska man säga? Min bror tycker det låter cocky när jag säger att jag stod upp för min bäste vän men vad fan. Vad skulle man gjort? Klart som fan att man stod upp! Henke försvarade en random tjej som han tyckte blev tafsad på. Jag ställde mig omgående upp och tog Henkes parti, det skulle väl alla gjort? En 35+ som hotade med att skära halsen av mig och Hoffman. FINE, försök! Det är inte cocky, jag tyckte bara det var helt orealistiskt att en sådan småsinnig idiotisk fuckin' pathetic excuse of a human being skulle göra något sådant. But that's just me? Nej. Jag är hundra på att jag skulle få samma uppbackning om jag var i "faro-"zonen.

Så.. på det hela taget skrattade jag åt det mesta. Det kanske man inte ska göra, men det gjorde jag. Life's a bitch and then you die. Right? Jag tar inte småsaker så allvarligt. Idiotiska korkade fuckin' minimänniskor förtjänar inte min uppmärksamhet. Jag tänker på kärlek, problem, motsättningar, VIKTIGA saker. Inget någon idiot med NOLL intelligens och självinsikt på en krog kan ge.

Jag vill ha respons från ER mina upplysta vänner, inte från någon amöba på en random krog. Go'natt, peace out.

On the move

På tåget minsann! Gött med fritt internet i 1:a klass (och nej, jag är inte någon särdeles snobb, 1:a klass var helt enkelt billigare än 2:a när jag skulle boka tro't eller ej). Och inge större förseningar. Är dock alltmer mör i kroppen efter natten som resulterade i bara tre timmar och 45 minuters sömn ungefär.

Sällskap ånyo av fröken Nilsson Åhrman hela vägen och även Matte halva resan. Trevligt, trevligt!

Inatt skulle jag börja med tentan, men eftersom herr Erik kom online så blev det fm fram till halv ett och sedan fick jag för mig att det var lika bra att skriva ett inlägg på kelen så att det inte blev uppskjutet för länge. Så först vid ca halv två kom jag igång med att skriva tenta. Fråga B avklarades på runt 1,5 timme.

Dagen har tillbringats med att leka presskonferens. Uppdelade i sex grupper fick vi varsitt scenario som vi skulle försvara mot hugade journalister (läraren och klasskamraterna). I min grupps fall åkte vi på att Vasaloppet (yes, jag kommer tydligen inte undan detta event nu) fått ny VD som ville införa en rad förändringar för att modernisera arrangemanget. VD:n spelades av mig själv. Eftersom idéerna var rätt korkade så försökte jag framstå som en gladlynt figur som bara ville utforska nya möjligheter likt annat här i världen. Gick rätt bra.

Nu började papsen skriva på fb (modern hyfsat nybliven pensionär, jajemen!). Ha det!


Tåååg!


0,5; före detta skurksiffra.

Mer än så behöver jag inte säga :)

Vi tar en liten låt istället.



0,5.. Dagens skurksiffra mina damer och herrar; 0,5

Tentaresultatet från förra tentan blev godkänt. Dock vill jag väldans gärna veta gränsen för VG.

Gällande tentan jag inte började med igår: idag SKA jag börja. Ska göra minst en fråga. För imorrn åker jag hem över helgen och på måndag kommer tentan för nästa kurs ut samt att man har seminarietjafs att göra. Så är absolut nödvändigt. Inga undanflykter! Fast..

..jag börjar nog inte än på en stund..

---

En kommentar i skolan idag gjorde mig lite extra glad. Inget märkvärdigt egentligen, bara en liten men så oväntad. Det är sådant som kan lysa upp hela dagen i min värld. Det behöver inte vara stort och maffigt, det räcker med några ord. På vissa punkter är jag inte så jävla komplicerad.

---

Cass - Var ju inne på ungdoms/uppväxtfilmer med Kidulthood och Adulthood häromdagarna och denna är också åt det hållet. Baserat på en sann historia och handlar om Cass Pennant (Pennant har själv en liten cameoroll framåt slutet av filmen som dörrvakt) som är svart och adopterad och växer upp i östra London med de rasmotsättningar man kan tänka sig från 60-talet och framåt. Förutom några få vita vänner och sina adoptivföräldrar hittar Cass ingen större tillhörighet förrän han stöter ihop med fotbollslaget West Hams huliganer.
Filmen handlar alltså till en början dels om Cass uppväxt, men senare mer om hur hans vuxna liv ter sig och vilka problem som kom med att vara ledande i en stor huliganfirma. Richard gillar och delar ut B B B B

---

Gränsen för VG var för övrigt 16 fick jag nyss till svar och jag hade 15,5 -.- Seriously.. Aja, får väl finna mig i detta. Orkar inte dra ut i strid en gång till. Man kan inte alltid få som man vill.

Mysteriet med galgen

Okej, tänkte börjat med hemtentan i idrottskursen idag, men fan.. fuck it. Går inte. Eller ja, klart det går, men har bara motivation nog för att skjuta upp den till imorrn. Tar en semla istället.

---

I lördags när jag vaknade upp efter partandet kvällen innan och gick för att uträtta mina behov så ser jag en galge ligga till höger om toaletten:

 

För det första använder varken jag eller lägenhetspolare Joel den galgen eftersom den är en miniatyrgalge som inte funkar att hänga tyngre saker på än helst t-shirtar.

För det andra är det omöjligt att säga vem av mig och Joel som är ansvarig för att den hamnat där. Ingen av oss har tagit upp det än och den ligger fortfarande kvar. Bilden tog jag nyss..

Visst, det är bara att ta bort den, men det skulle vara en sorts erkännande av att man är ansvarig för att en galge random hamnat på toaletten. Är jag ansvarig har det skett när jag kom hem från kåren, är Joel ansvarig skedde det när han kom hem från vart han nu var och partade. Att ta upp det är också ett erkännande, fast då av att man varit packad nog att klanta in en galge där. Och eftersom han inte tagit upp det med mig och klagat på att den ligger där är han förmodligen lika osäker och kan inte ge en förklaring till det hela han heller.

 

Sen kan det också ses som ett tecken på att man analyserar lite väl mycket och borde skippa latheten och bara ta bort galgen som ser allt annat än rätt placerad ut.

 

Men frågan kvarstår: varför just den galgen och why hamnade den där??

 

(Och ja, jag ska ta saken i egna händer och ta bort den nu för att den börjar störa mig tillräckligt för att jag ska agera.)

 

Ni ser, mina funderingar behöver inte alltid röra en massa skitdjupsinniga saker. En så profan sak som en galge kan räcka.


Helt slut efter cyklande till skolan

Okej, innan ni börjar klaga som fan på hur sämst jag är och hur man kan bli trött av en liten cykeltur till skolan så ska ett antal faktorer räknas upp:

  1. Jag har åkt buss hela vintern, senast det cyklades var någon gång i början av november skulle jag tippa. Mina fysiska aktiviteter däremellan är i princip obefintliga. Det jobbigaste jag gjort är ungefär bärande av lite småtunga grejer vid Vasaloppet och tio armhävningar jag av någon anledning fick för mig att göra för några dagar sedan.
  2. Enligt ovanstående faktor är jag alltså totalt otränad och har inte direkt hunnit värma upp med en lugn runda runt kvarteret på plan mark. Nej, vägen till skolan är nästintill enbart i uppförsbacke.
  3. Cykeln har som ni förstår stått oanvänd hela vintern inne i lägenheten och när den nu skulle användas (efter insikten att busskortet troligen antingen gått ut eller är inne på sin sista dag) hux flux hann jag inte kontrollera mängden luft i däcket, och än mindre pumpa skiten. Det var nästintill platt. Alla som cyklat med rätt paffa däck vet att det tynger trampandet en hel jefla del.
  4. Det är fortfarande inte helt isfritt ute. Man får koncentrera sig för sin överlevnads skull och även pressa sig igenom slaskiga halvisiga/snöiga partier.
  5. Eftersom jag insåg rätt sent att det skulle bli cyklande på programmet var det småstressat cyklande och ingen tid för vila.
Så.. nu kan ni klaga om ni vill. Fast får väl räkna upp lite positiva saker med det hela också nu när man äntligen kan börja cykla igen och gatorna syns allt mer:

  1. Det kan bara bli bättre konditionsmässigt. Det finns trots allt en hyfsad grundkondition inom mig så jag är lättränad, men eftersom den aldrig utnyttjas är det alltid trögstartat precis i början när man väl sätter igång.
  2. Bussutgifterna minskar en aning.
  3. Man slipper stressen att hinna med en buss och mer flexibilitet uppstår.
  4. Kilona kommer att börja rasa av en.
  5. Vägen hem från skolan är följaktligen nedförsbacke..


Lite film & tankar

The Mechanic - Jason Statham är en av mina favoritskådisar så denna film hade jag väntat på ett tag. Dessvärre var den en rätt intetsägande historia. "Twisten" räknar man ut omgående och sedan är det mest en väntan på att den ska bekräftas med lite action emellan. Eller ja, knappt det. Trots att jag såg den för bara någon vecka sedan så har jag redan glömt det mesta av den. Statham lärde upp sin ena chefs son att bli lika bra hitman som han själv. Typ. Sen var det inte så mycket mer. Stor besvikelse. B

Kidulthood och Adulthood - Kidulthood första filmen med Adulthood som uppföljare. Handlar om ungdomar som växer upp i England. Runt 15-årsåldern, gäng, mobbning, våld. Lite sådant. Det är dock en väldig förenkling om det hela som gick lite djupare än så med vänskap, kärlek och att man faktiskt kan ändra sig, hur jävlig man än har varit. Klart sevärda. B B B B som sammantaget betyg.

För Kärleken - Film om det krångliga Sverige (och världen i stort) där ett antal historier vävs samman. Rasism, motsättningar, rädslor, men även till sist att vi innerst inne har förmågan att sätta oss själva åt sidan och hjälpa andra. Rätt fin och internationell känsla, kändes inte som en traditionell svensk film. Danny Glover i en av huvudrollerna jämte namn som Ulf Brunnberg och Tuva Novotny. B B B+

---

Filmer får mig ofta att tänka, reflektera. De filmer som inte får mig att göra det måste vara antingen komedier eller välgjorda actionrullar, allt annat känns som waste of time. Jag antar att det är en av anledningarna till min svårighet för skräckfilmer bl.a.

Komedier och action i all ära (filmer som man bara kan slänga på när man vill slippa tänka, vilket ju inte är min starkaste sida..) men de som sätter igång hjärnan och alla tusen tankar är ändå de som fastnar djupast och i mångt och mycket tilltalar mig mest.

Ska jag beskriva mig själv med en mening blir det ungefär:
Humoristisk envis tänkare med ett skört och starkt hjärta

Lät det pretentiöst? Kanske det, men det gör det inte mindre sant.

Hur skört och starkt går ihop? Jag tar lätt åt mig, vrider och vänder på saker så att det ibland gör ont, det sköra kan inte stöta bort. Går in dit man inte ska gå, vandrar i minnen, tankar, drömmar som bara snurrar till saker. Tar också åt mig om andra man bryr sig om mår dåligt, tänker på dem, ramlar in i tankar som rör dem och bygger världar.
Styrkan kommer i att hur ont det än gör så håller hjärtat. Det viker sig inte, vägrar att ge upp.

Det syns inte på mig på utsidan. Håller nästan alltid god min bland andra människor men någon enstaka gång ibland så låter jag en dag vara en grinig dag fastän jag är bland folk. Oftast håller jag mig hemma för mig själv de dagarna, men ibland funkar det inte att vara stängd och sätta upp en fasad trots att man har skola.

Att vara allvarlig är inget jag egentligen tycker om när man umgås. Ibland tvingar man sig när det har med skolarbete att göra, om det är t.ex. grupparbete som gäller, för annars blir det ju inget gjort. Mitt skämtande funkar liksom inte då.
För det är den starkaste fasaden jag lever av, humorn. Om skämtandet inte fick finnas där skulle livet vara skittrist. Problemet är bara att man kan misstas för att vara oseriös och inte alls kunna se allvaret i saker.
Där har vi den skumma paradoxen av att vara Richard. Seriösa känslor och tankar, men för att palla av vardagen behövs skämtandet som ligger mig lika varmt om hjärtat och risken att ses som oseriös uppstår fastän man är hur lojal och pålitlig som helst.

Ni ser, bara det att man sitter och hårdanalyserar sig själv.. det är inget som gjorts över en natt. Det händer ideligen.

Sen handlar det inte bara om mig och att hålla masken uppe när det gäller skämtandet. Jag tycker om att se andra människor le och vara glada. Det är så enkelt.



Wake up, wake up! It's the dawn of a new day!

Ska snart dra iväg till bolaget med herr Sinander. Välförtjänt alkoholintag skall ikväll tillämpas in das Herrhage!

Blev klar i morse vid ca 05.40. Kändes rätt gött då. Tog under natten saker lite som de kom och hann också koppla av med ett avsnitt "An idiot abroad". Blev i vilket fall nöjd. Från min panik i förrgår till 19 sidor totalt är en ganska skön väg att ha vandrat när man hör det.

Höres kanske senare, nu mot garderoben. Paaartyyyy!



Music beautiful enough to die to

Efter lite hattande med två täta seminarier hade jag långlunch innan det var dags för möte med medieplansmedarbetarna. Med tanke på att jag tagit på mig att sammanställa allas delar kände jag mig lite som en projektledare/producent där jag satt och granskade vad som skrivits. Snart har jag i alla fall alla delar hos mig och arbetet med sammanställandet kan då börja.
Råångesten från igår har släppt och det känns nu bra mycket bättre. Detta fixar sig också, såklart.

..när jag kommer i säng är en annan historia. Det kommer att dröja länge, länge.

Innan kanske jag till och med kan unna mig en film för att bli lite mer avslappnad.

Heja curling friskt humör, stenen hamna' utanför!

---

Maggios "Jag Kommer" slutade spelas på repeat i huvudet så småningom. Just nu är det filmmusik som ständigt vevas om och om igen:


Det finns inte mycket bättre än musik. Hur har någon någonsin klarat sig utan det?


Utbrändheten har på allvar aldrig varit så nära

Borde inte sitta och blogga nu. Men någon form av tecken på att man har ett liv borde väl få sippra igenom.

Efter utsökta pizzan på Piccolo och pluggandet hos Stefan har jag haft ångest typ hela tiden över medieplansarbetet. Som vanligt innan jag kommer igång. Fast nu var det värre än vanligt. Låg i sängen och bara stirrade, lät musik strömma från högtalarna, orkeslös och nere.

Men nu, nu är jag igång. Fick plötsligt ryck och kände att det skulle börjas helt enkelt. As we write är jag uppe i en halv sida historik. Använder gamla C-uppsatsen och James Bond-temats musikaliska förändring som mall. Då vet jag att det kommer se proffsigt ut åtminstone.

Recept för att orka igenom dessa två dygn:

  1. Whisky
  2. Kaffe
  3. Några uns fotboll så man vet att man inte är en total zombie än
  4. Sluta blogga nu, genast..

Un Amico

Trevlig match igår när Barca slog ut Arsenal! Till de som kritiserar domaren: straffen var solklar och van Persies andra gula hårt, men inte felaktigt för det. Domaren går bara efter regelboken, skjuter man bort bollen efter avblåsning ska man bestraffas. Hur mycket oväsen det är eller ej är naturligtvis en faktor svår att komma ifrån, därav att jag anser det hårt, men inte överraskande. Hade dessutom van Persie varit smart så hade han inte skaffat sig det första givna gula kortet efter en slängning med handen i Dani Alves ansikte..

Eloge ändå till Arsenal som försvarade så gott de kunde på ett bra sätt en lång period.

---

Till på fredag eftermiddag ska jag ha skrivit min del i medieplanen om curling samt sammanställt både mina egna och de övriga två kompanjonernas delar till ett dokument. Jag börjar skriva ikväll. Låter det galet? Inte då. Har haft större saker att skriva på kortare tid förr. Tvivlar inte på att det blir färdigt i relativt god tid.

---

Vid ett ska jag traska över till herr Stefan igen för veckans sista seminarieplugg. Blir lite trängre i hans château denna gång med upp till sju pers som stormar in, men det spelar mindre roll så länge uppgiften blir gjord.

Fram till dess.. ja ni. Ingen aning. Klä på mig färdigt. Inte äta! Nix, ska äta pizza bums när jag kommer bort till Stefan så kommer inte på fråga.

---

Förresten, Calle (som är fotbollsmålvakt) ansåg inte kosten i mitt förra inlägg vara särskilt nyttig. Vill därför lägga in den fantastiska informationen att jag i måndags åt en banan (!) och inatt drack vatten med hallon i. Det ni!




"Stenen hamnar utanför vårtan.. men det blir tre poäng i alla fall!"

I rymden finns inga känslor - "Helt okej" skulle jag sammanfatta den eller "rätt bra". Bill Skarsgård växer alltmer in i familjens yrke. Filmen började bra, fortsatte bra och slutade nästan bra. Den slutade inte dåligt, men det kändes plötsligt som om filmen blev lite kort, som att något saknades. Dock inte i närheten av lika avhugget som filmen Hereafter som jag kommer in på strax.
Alla grafiska inslag med cirklar uppskattades och det annorlunda sätt att se på saker som huvudkaraktären hade. Utan att avslöja allt för mycket om slutet så var det både bra och dåligt. Motivationen till hur det slutade var lite vag, men ändå överkomlig i och med att det syddes ihop lite smågulligt. Svårt att säga så mycket mer. Den var bra och filosofisk på ett sätt jag uppskattar, men inte en film jag kommer se om 35 gånger.
B B B+

Hereafter
- Vill ni ha en film som börjar effektfullt, lugnar ner sig helt och sedan avslutas som ett antiklimax? Då är detta rullen för er! Inledningsscenen var väl genomförd och man fick sedan träffa fler karaktärer och följa tre olika historier som vävdes samman så småningom. Dock ledde inte filmen fram till något särskilt. Jag väntade mig antingen väldigt tårdrypande stunder (det fanns några som förmodligen skulle vara det, men de nådde inte fram alls), skrämmande känslor eller ett slut där allt blev lyckligt. Istället fick jag en seg väntan, en karaktär som försvann relativt omotiverat, och ett rejält antiklimax där filmen plötsligt var slut. Det hade kunnat byggas upp och rinna ut i något bra, men känslan efteråt blev bara "Jaha..?" Den förmåga som Matt Damons karaktär har förväntade man sig användas till något än viktigare än vad som blev. De två tvillingbarnskådespelare som var med var dessutom usla och levererade få trovärdiga repliker. B

---

Ska bli intressant att se om det går att sova ut imorrn när man är ledig. Vill inte verka tjatig, men det sliter att inte få sova som man vill. Inte säker, men tror att jag faktiskt sov tills veckarklockan ringde natten som gick. Ett klart steg framåt!

Funderar på att laga lite mat. Idag har magen hittills fått i sig:
  • 6 mackor
  • Mjölk
  • 2 kalla korvar
  • 1 mugg Varma Koppen kycklingsoppa
  • Ostbågar
  • Popcorn
Jag vet inte vad ni tycker, men en dietist skulle nog inte riktigt uppskatta denna kosthållning.

För alla (eller de få?) som av någon anledning önskar mer mode i denna blogg: glöm det. Fast det är klart, kan ju upplysa om att ett par nya Converse är på ingång. Ett svart par till, som de jag har. Kan vara bra att ha om de nuvarande plötsligt får för sig att paja. 50% rabatt också samt gratis sportbag och vattenflaska på köpet, det ni.

Nog om mode.. och bloggande också för idag för den delen.


Det jag borde skriva om nu..


Idag som idag som idag

Hade helt glömt att detta var semlornas dag. Märkte det först när jag såg erbjudande om att få en tillsammans med lunchen i skolan. Det mesta som snurrar i min skalle cirklar kring faktumet att jag inte får sova så mycket som jag vill och bara vill komma igenom denna vecka. Igår invaderade jag och Fredrik Stefans residens för seminarieplugg och tidigare under dagen var det annat seminarieplugg till idrottskursen.
Dessutom är det ett seminarie till, förutom det som hölls idag i samma kurs, som ska pluggas till någon gång imorrn. OCH, kära läsare, ska vi inte drämma till med medieplanen som ska vara inne på fredag? Jovisst ska vi det! Betänk även det faktum att hemtenta i idrottskursen utlämnas på fredagen så börjar ni kanske förstå att jag börjar bli smått luttrad. Plus att man ju fick tvingas upp snortidigt under vasaloppshelgen..

Vad gäller semlorna: funderade på att svänga in på Willy:s och handla ett par, men kändes inte så nödvändigt. Var inte sugen, hade bara vart för sakens skull en dag som egentligen är som alla andra. Precis som kvinnodagen.
Gällande kvinnodagen så har jag aldrig riktigt förstått varför det idag finns en dag som heter så. Visst, den kanske ska peka på ökad jämställdhet, kvinnors situation osv, men det tycker jag vi är tillräckligt upplysta om här ändå, känns liksom lite förlegat på något sätt. Och ser man det som en dag speciellt för att hylla kvinnan så.. varför? Jag gillar er alla andra dagar också, inte bara en speciell dag.

Nog om det. Hylla vad ni vill och proppa i er så mycket semlor ni vill :)


På tal om bakverk så plockar vi fram två lite klipp som kan kallas moderna klassiker:


Back from Mora

Till slut fick man en del att stå i! Efter en rätt intetsägande fredag och lördag så blev det allvar under denna soldränkta vasaloppsdag och man kände att man fyllde en viktig funktion. Så ska det va'! Inte alls omöjligt att vi återvänder nästa år.

Att gå upp klockan 06.45 ca två dagar i rad är dock inget som Richard uppskattar.. Men vad gör man inte för erfarenheten?

---

Skönt att vara hemma nu, även om det är en rätt hektisk vecka som väntar med flera seminarier och medieplansarbetet. Allt löser sig dock som vi vet. Att jag och Fredrik på sekunden hann med bussbytet i Falun vittnar om att det kommer bli en vecka där saker faller på plats en efter en.

Senare blir det att ta igen saker som "På Spåret" som missats. Melodifestivalen? Eh, nej. Det räckte med glimtarna jag såg igår. Den tävlingen är slut i mina ögon. Den har dödat sig själv för mig. Inte specifikt på grund av gårdagens avsnitt, mer överhuvudtaget. Mitt tålamod har helt enkelt runnit ut. Eurovision däremot är en helt annan sak, där blir det lite mer variation och saker att upptäcka från andra länder.

Nog om detta, vi hörs imorrn någon gång. Tjo!



Nåja, vad är väl en föreläsning på skolan?

Jeaohopp! Då satt man nyduschad påklädd och fin för att.. ptja, fortsätta sitta.
Herr Sinander skulle bjudit på skjuts, men dessvärre meddelade han för en liten stund sedan att punktering uppstått. Därmed skulle man antingen fått tagit bussen vid ett (då lektionen börjar) och kommit minst en halvtimme sent eller hoppat upp och trampat iväg på den gamla damcykeln.
Då jag tycker det är alldeles för mycket tid som lär missas om man tar bussen och jag inte anser det särskilt vist att ge sig ut på ett försök till rekordtidscyklande i det underlag som bjuds så stannar jag alltså hemma.
Tiden som uppstod ur intet kommer dock inte att förfaras på något sätt, nej istället ska jag ta tillfället i akt att sätta igång med medieplanen som legat och grott i alltför lång tid.

---

Hämnden - Förstår absolut att den vann Oscar för bästa utländska film, mäkta bra! Kommer inte på en miljö eller skådespelare som inte var motiverad. Strålande insatser av barnskådespelarna William Jöhnk Nielsen och Markus Rygaard. Persbrandt går inte att klaga på någonstans, känns alltid lika ovanligt att se honom i en roll där han inte är aggressiv hela tiden á la Gunvald Larsson, men en gång tänder han till!
Filmen kändes liknande den jag såg kvällen innan, Före Stormen, men ännu bättre. Vi skjuter ut ett B B B B


Såg även om The Social Network senare på natten. Den var absolut inte dålig nu, men den var grymt mycket bättre när man såg den första gången. Jag vet inte, den kändes bara.. kortare nu på något sätt. Men det blir väl logiskt så när man vet hur historien går jämfört med när det är nytt. I vilket fall är det ju en prima film!


Well, får se när jag börjar med medieplanen. Kanske omgående, kanske senare. Imorrn drar vi iaf upp till Mora igen. Så om jag inte skriver något här innan dess hörs vi väl på söndag kväll, sega och slitna. Ciao!

Natten smyger sig på..

..och här sitter jag och lyssnar på 90-talsmusik.

---

Drömmar, tankar, fel
Rättelser gör en stel
Med grödor i slam,
vi rör oss i damm
Långsamheten gäckar
Huvuden i säckar

Kaskader av hjältar,
glömda de tältar
Gömda långt bort,
vid raserade fort

Vilka vi är och vilka vi var,
det vi vet innan vi far
När lampan är släckt,
när mörkret är väckt
Vi kramar om täcket,
blickar mot räcket

Vandringen ska bara börja

The beef of leaves

Har just tryckt i mig sisådär åtta lövbiffar med lite grönsaker. Kände att det var lika bra att ta alla på en gång istället för att frysa in och missa den färskstekta känslan. Lövbiffar är snuskigt gott!

Skolan trummade på i samma snabba takt som igår. Likaså sov jag kasst igen. Eller alltså, när jag sover är det bra, själva sömnen är prima, men jag vaknar minst två gånger per natt och ofta långt innan väckarklockan ringer så att man bara ligger där och förbereder sig på det oundvikliga uppstigandet. Börjar undra vad detta beror på. Förstår det inte riktigt.


Före Stormen - Ännu en i raden av svenska filmer som plöjs igenom. Per Graffman, som man undrar lite vart han tagit vägen på senare år, har ena huvudrollen och en ung kille har den andra. Filmen handlar mycket om rädslor och att möta det man är rädd för istället för att skrämmas och fly. Om det slutar lyckligt får ni själva avgöra, men det är inte enbart, som det låter som, en feelbad-film utan har även scener som är gulliga, framför allt en framåt slutet.
B B B


Nu ska jag ta mig an "Hämnden" med Persbrandt i huvudrollen.

Hej Falkenberg?

Ny delkurs inledd och en grym kontrast mot den föregående. Från att ha suttit med känslan att hjärnan förvanlats till mosad banan gick man nu in i ett helt annat tempo, ett seriöst tempo. Om jag kommer ha nytta av det som denna kurs handlar om är för tidigt att svara på, men vad som kan sägas redan nu är att man kommer att lära sig mer, och ha högre motivation, jämfört med skräpkursen innan.

Framåt kvällen stack jag och Knutsson till O'Learys och spanade in Manchester U mot Chelski. Dessvärre vann de senare och gick om Spurs i tabellen. Nedrans skit.

---

Snart blir det väl till att se nå'n film i suppose. Igår sågs på följande:

Farväl Falkenberg - För det första var det intressant att se en film inspelad i miljöer man faktiskt kände igen nästan alla. Familjen har ju sommarstuga utanför Falkenberg, i Olofsbo, och därför kände man igen sig i en hel del.
Tankarna som gick i filmen har i mångt och mycket även snurrat genom mitt huvud (och säkerligen även min brorsas och Eriks. Vi har alla umgåtts mycket där sedan många år tillbaka). Visst, filmen är i vissa partier mindre strukturerad och seg, och vissa skådespelare märks tydligt att de är amatörer, men som helhet var den faktiskt rätt skön. Dock en smula deprimerande i all sin sanning. Men det får man ta. B B B


Nästa gång jag själv kommer till Olofsbo och Falkenberg blir förmodligen framåt påsk.



RSS 2.0