"Hemma" på västkusten och hälsar på familjen. Ingen liten kisse som kommer och hälsar på en.. känns ovant att inte se henne ligga och gosa nånstans. Men fin, ny rhododendronbuske där hon är begravd i alla fall.

 

Skönt att vara här. Resan hit var dock mycket seg.

 

"Det har tyvärr skett en personskada utanför Falköping och det är nu totalstopp." YEY! Det är det man vill höra sent på kvällen. Efter en stunds väntan kom beskedet att bussar ska gå från Skövde till Göteborg och sedan taxi därifrån för de som skulle vidare ytterligare, bland annat jag. Klockan 00:30 skulle tåget vara i Götet och 00:35 skulle taxibilar avgå.

Tiden gick sedan och jag missade bara ETT enda utrop då jag inte hann få ut hörlurarna tillräckligt fort. Givetvis sades det, märkte jag i efterhand, i just det meddelandet att de som skulle vidare från Göteborg skulle kontakta ombordpersonalen. Nästa utrop jag hörde gällde att vi skulle stanna till i Alingsås för de som skulle dit (eftersom detta egentligen var ett snabbtåg fanns inget planerat stopp där ursprungligen, men nu var vi ju ändå sena så spela roll liksom, gött för de som skulle dit), vilket innebar att vi kom senare till Götet än först beräknat..

 

Cirka 00:45 rullade vi in på centralen i Götet (för att ge lite perspektiv så skulle jag med normal restid varit framme i Falkenberg klockan 00:34) med ett sista utrop om att det gick taxi och bussar OCH att man även kunde ta egen taxi om man ville och skicka räkningen till SJ. Jaha? Say what? Hej och hå, vilka bussar? Va? Jag fattade inte mycket och tog mig till bistrovagnen där ombordpersonal fanns och frågade vad som gällde. Jag fick lugnande svar om att jag skulle ta mig till "lilla taxifickan". Eh... vadå lilla? Det finns la bara ett taxiställe vid centralen? Vilken är i så fall stora? Såhär i efterhand gissar jag på att de inte hade jättekoll på hur Göteborgs Centralstation är uppbyggd.

Jag gick i alla fall av bistrovagnen. Eller försökte i alla fall, när jag klevade ut genom dörrarna hamnade jag nämligen rätt på en spång som gick till en lastvagn som stod på perrongen. De höll tydligen på att lasta av bistrogrejer och här kom jag rätt ut i lastdörren. Eftersom jag inte hade lust att besöka lastvagnen och inte heller pallade gå in på tåget igen så hoppade/klämde jag mig ner mellan tåg och lastvagn och spatserade vidare mot taxiområdet. Där såg jag en liten taxificka som var mer stanna-till-ficka än egentlig taxificka. Eftersom det stod taxibilar där antog jag att detta var den "lilla taxifickan" som det talades om. En taxichaffis vinkade så jag gick till honom och sa frågande "Falkenberg?" Javisst, bara att packa in, hej och hå. Började packa in, men hörde för säkerhets skull en gång till med honom om detta var SJ-bokat? "Nej, de är där borta!" sade chaffisen och pekade mot några rödklädda kufar vid korvmojen. Jahopp. Traskade dit och avbröt trött nåt samtal en av dem hade och blev hänvisad till den som hade hand om Halmstads- och Falkenbergsresenärer. Han hade fem uppskrivna och sju var vi som skulle med så det var ju i alla fall inte bara jag som missat meddelanden som ropats ut.

Äntligen hemresa..

 

Roligast i tågstoppsmisären var när det gått ett bra tag utan utrop och det kom ett "plong" som signalerade utrop och meddelandet till de nyfikna resenärerna var en röst som glatt förkunnade: "Biston har nu öppnat igen!"

Då bröt många ut i skratt. Även de som sett mest nedstämda ut. Humor i tråkeriet med ytterst viktiga meddelanden. Alltid nåt :)

 

---

 

Idag har jag hjälpt fader i trädgården med att sortera prydnadssten, gräva undan annan sten, mäta sockelplaceringar och flytta stenplattor. Lagom eftermiddagsgymnastik och sysselsättning.

 

Tjarå!