Fynd
Nu är inte förr och det blir det aldrig sen heller.
---
---
För övrigt:
Bästa framträdandet på flera år i Idol. Lätt. Vafan gör hon där? Flera bra som är kvar men detta är i en egen liga. Måtte hon komma tvåa så hon får göra musik hon passar till och inte riskerar Idolplastpopvinstsyndromet..
...
Boris Björkman
I knew it. Gôtt mos.
Betraktelser
Häromdagen stod jag med radion på och blickade ut genom köksfönstret. Radion spelade någon svängig rocklåt.
På en parkering 50 meter bort går en arbetargrabb med reflexväst och hörselkåpor med inbyggd radio.
Hur jag vet att det var inbyggd radio? Mannen jazzade glatt fram över parkeringen i takt med musiken som jag hörde i min radio.
Så'na enkla betraktelser kan göra en glad över livet.
På en parkering 50 meter bort går en arbetargrabb med reflexväst och hörselkåpor med inbyggd radio.
Hur jag vet att det var inbyggd radio? Mannen jazzade glatt fram över parkeringen i takt med musiken som jag hörde i min radio.
Så'na enkla betraktelser kan göra en glad över livet.
Borta bra men hemma bäst?
Igår gick jag över till en vän i klassen för att kolla på Champions League.
Jag vandrade in i trapphuset och upp till översta våningen där jag plingade på dörrklockan.
Ingenting händer.
Plingar igen, väntar på att någon ska ropa - här fungerar det så när vi besöker varandra att antingen plingar man på och bara öppnar, eller så plingar man på och väntar på att höra någon ropa in en, eller också plingar man på och väntar i godan ro tills någon öppnar om man inte hör någon ropa - men ingenting händer fortfarande.
Är de på balkongen och röker?
Plingar jag inte tillräckligt hårt?
Har de en hög ljudvolym?
Är de mitt uppe i ett intensivt möte i FIFA 12?
Efter att ha väntat en stund till öppnade jag helt sonika dörren som var olåst och traskade in.
Helt dött. Inte en människa där, men tänt överallt.
Jaha? Är de på balkongen ändå? Näe, dörren är stängd.
Toaletten? Näe, dörren är öppen.
Hmm, vafan..
Har de rövats bort?
Det enda sällskap som uppstår är när jag traskar in i köket och en svärm bananflugor hälsar mig välkommen.
Ringer till mannen som bor i lägenheten och undrar vad som försiggår; "Vi är på Willy:s!" blir svaret.
Jahopp. Spännande, egen lägenhet!
Hämtar ett glas med is, slår mig ner i soffan och häller upp en whisky, sen börjar jag läsa TP-frågor för mig själv.
Efter en stund vandrar kamraterna in och Champions bevittnas.
Vid tolv-snåret traskade jag till min egen lägenhet igen. Tack för lånet av din en stund mr. S, men jag trivs bra här.
Jag vandrade in i trapphuset och upp till översta våningen där jag plingade på dörrklockan.
Ingenting händer.
Plingar igen, väntar på att någon ska ropa - här fungerar det så när vi besöker varandra att antingen plingar man på och bara öppnar, eller så plingar man på och väntar på att höra någon ropa in en, eller också plingar man på och väntar i godan ro tills någon öppnar om man inte hör någon ropa - men ingenting händer fortfarande.
Är de på balkongen och röker?
Plingar jag inte tillräckligt hårt?
Har de en hög ljudvolym?
Är de mitt uppe i ett intensivt möte i FIFA 12?
Efter att ha väntat en stund till öppnade jag helt sonika dörren som var olåst och traskade in.
Helt dött. Inte en människa där, men tänt överallt.
Jaha? Är de på balkongen ändå? Näe, dörren är stängd.
Toaletten? Näe, dörren är öppen.
Hmm, vafan..
Har de rövats bort?
Det enda sällskap som uppstår är när jag traskar in i köket och en svärm bananflugor hälsar mig välkommen.
Ringer till mannen som bor i lägenheten och undrar vad som försiggår; "Vi är på Willy:s!" blir svaret.
Jahopp. Spännande, egen lägenhet!
Hämtar ett glas med is, slår mig ner i soffan och häller upp en whisky, sen börjar jag läsa TP-frågor för mig själv.
Efter en stund vandrar kamraterna in och Champions bevittnas.
Vid tolv-snåret traskade jag till min egen lägenhet igen. Tack för lånet av din en stund mr. S, men jag trivs bra här.
Kvällens musiktips
Lägger om kurs
Två veckor står det. Två veckor.
Andra tankar, andra synsätt.
Förändring.
Mindre att haka upp sig på, mindre irritation, mindre av allt.
Förutom optimism och framåtanda, där har vi mer.
---
Andra tankar, andra synsätt.
Förändring.
Mindre att haka upp sig på, mindre irritation, mindre av allt.
Förutom optimism och framåtanda, där har vi mer.
---
You and I will meet again
Nu har man pratat med föräldrar som varit bortresta nere i Europa ett litet tag och det känns bättre.
Precis som jag själv vet och även Linda påpekat beror mina humörsvängningar senaste dygnen inte på olyckan i sig, det var liksom någon form av allmänt missnöje som släppte bara. Jacket i pannan var droppen som fick mycket att rinna över.
Ska inte spamma inlägg här så mycket under den närmsta tiden, lovar.
---
Hur länge överlever en blogg i snitt? Har ju haft denna sedan våren 2008, det är ändå ett litet tag. Med tanke på hur mycket jag skrivit av mig här på senare tid så börjar jag undra om det är värt det. Jag är inte längre den mer "privata" Richard jag var. Det börjar kännas lite.. skumt på något sätt.
Kanske ska man bara lägga om inläggens karaktär. Ändra det nuvarande personliga till någon annan form av personliga saker.
Vi får se. Just nu så känns bloggandet här bara lite.. ja. För mycket.
Precis som jag själv vet och även Linda påpekat beror mina humörsvängningar senaste dygnen inte på olyckan i sig, det var liksom någon form av allmänt missnöje som släppte bara. Jacket i pannan var droppen som fick mycket att rinna över.
Ska inte spamma inlägg här så mycket under den närmsta tiden, lovar.
---
Hur länge överlever en blogg i snitt? Har ju haft denna sedan våren 2008, det är ändå ett litet tag. Med tanke på hur mycket jag skrivit av mig här på senare tid så börjar jag undra om det är värt det. Jag är inte längre den mer "privata" Richard jag var. Det börjar kännas lite.. skumt på något sätt.
Kanske ska man bara lägga om inläggens karaktär. Ändra det nuvarande personliga till någon annan form av personliga saker.
Vi får se. Just nu så känns bloggandet här bara lite.. ja. För mycket.
Easy come, easy go..?
Börjar ta mig samman allt mer.
Sov extremt obekvämt inatt för att undvika att stöta till något.
Tänk er att ni halvsitter/halvligger på rygg med två kuddar upptrycka i nacken så att huvudet ska kunna röra sig så lite som möjligt. Ena benet kan ni ha under täcket, ty det är oskadat, det andra däremot måste ligga utanför och frysa då lufttorkande av sår är bra mycket bättre än plåster som inte ger såret någon chans att andas.
Eftersom ett ben är utanför och ett under täcket så kan du inte dra täcket så pergekt på överkroppen smo du skulle vilja, därför måste du sova med t-shirt (vilket jag inte brukar göra) och trycka ner armarna längs sidorna så långt och gott det går under täcket.
Släckte vid klockan fem, halvsov till och från till klockan sju, svor lite och sov sen till klockan nio för att återigen svära lite och sedan sova till klockan elva.
Såret på knät är nu torrt och jag kommer således kunna skippa sista biten av ovanstående meck inatt..
Just nu mår jag rätt hyfsat, med tanke på omständigheterna även om jag ser ut som någon i "Fight Club". Har slösat bort dagen med "Sagan om de två tornen" och ska se på Tottenham-Arsenal senare hade jag tänkt mig plus att jag håller på och lagar mat nu.
Så ja.. mina fantastiska i-landsproblem börjar se en mikroskopisk ljusning i alla fall.
Hörs.
Sov extremt obekvämt inatt för att undvika att stöta till något.
Tänk er att ni halvsitter/halvligger på rygg med två kuddar upptrycka i nacken så att huvudet ska kunna röra sig så lite som möjligt. Ena benet kan ni ha under täcket, ty det är oskadat, det andra däremot måste ligga utanför och frysa då lufttorkande av sår är bra mycket bättre än plåster som inte ger såret någon chans att andas.
Eftersom ett ben är utanför och ett under täcket så kan du inte dra täcket så pergekt på överkroppen smo du skulle vilja, därför måste du sova med t-shirt (vilket jag inte brukar göra) och trycka ner armarna längs sidorna så långt och gott det går under täcket.
Släckte vid klockan fem, halvsov till och från till klockan sju, svor lite och sov sen till klockan nio för att återigen svära lite och sedan sova till klockan elva.
Såret på knät är nu torrt och jag kommer således kunna skippa sista biten av ovanstående meck inatt..
Just nu mår jag rätt hyfsat, med tanke på omständigheterna även om jag ser ut som någon i "Fight Club". Har slösat bort dagen med "Sagan om de två tornen" och ska se på Tottenham-Arsenal senare hade jag tänkt mig plus att jag håller på och lagar mat nu.
Så ja.. mina fantastiska i-landsproblem börjar se en mikroskopisk ljusning i alla fall.
Hörs.
Den tröga vägen uppåt
Det lilla blödande som fanns i jackets ena hörn när jag vaknade i morse har nu ebbat ut. Således finns ingen anledning att ta sig till sjukhus och sy eller tejpa. Visst, det kommer säkert bli ett fint ärr, men nu känner jag mig lite lugnare än tidigare i alla fall.
Det är fortfarande svidandet från kindens "brännmärke" som känns värst, men jag går utan några plåster för stunden. Har alltid haft bra läkkött så det är väl det enda lilla positiva i kråksången..
Har inte gjort mycket idag. Efter den lilla kris jag hade när förra inlägget skrevs så tog jag mig an "Sagan om Ringen" och blev av med lite tid. Sen har det mest blivit en del tittande av olika avsnitt på datorn.
Lär väl inte sitta vid datorn länge till, blir nog se film i sängen istället. Är av förklarliga anledningar rätt matt just nu på alla sätt och vis.
Krams.
Det är fortfarande svidandet från kindens "brännmärke" som känns värst, men jag går utan några plåster för stunden. Har alltid haft bra läkkött så det är väl det enda lilla positiva i kråksången..
Har inte gjort mycket idag. Efter den lilla kris jag hade när förra inlägget skrevs så tog jag mig an "Sagan om Ringen" och blev av med lite tid. Sen har det mest blivit en del tittande av olika avsnitt på datorn.
Lär väl inte sitta vid datorn länge till, blir nog se film i sängen istället. Är av förklarliga anledningar rätt matt just nu på alla sätt och vis.
Krams.
Under ytan
Är ganska så mycket på botten som man kan komma just nu. Självklart kunde det gått värre, men det är så onödigt, så irriterande, så korkat. Man undrar vad man gjort för att förtjäna det liksom, vad för ont.
Jag slår inte barn, jag undviker bråk, jag gör vad jag ska i skolan, jag är trevlig och rolig.. liksom vad har man gjort?
Det är i såna här lägen mer än mer än många andra man inte vill vara singel så att man har någon som håller om en och säger att allt blir bra igen. Vi killar behöver också det ibland.
Nu sticker jag in i filmens värld ett bra tag. Där är det tryggt. Basta.
Jag slår inte barn, jag undviker bråk, jag gör vad jag ska i skolan, jag är trevlig och rolig.. liksom vad har man gjort?
Det är i såna här lägen mer än mer än många andra man inte vill vara singel så att man har någon som håller om en och säger att allt blir bra igen. Vi killar behöver också det ibland.
Nu sticker jag in i filmens värld ett bra tag. Där är det tryggt. Basta.
Vider
Jag frågade vad som kunde gå fel i föregående inlägg. Nu vet jag det.
Tänk er någon som överlevt ett krig. Han har spräckt ögonbryn, blodigt knä, några blodiga knogar, ont i revbenen..
Ungefär så ser jag ut nu. Eller inte ungefär, ganska exakt.
Vad hände? Ja märkligt nog så kommer jag ju dessvärre ihåg det mesta, det var balanssinnet som tog mest stryk.
Har aldrig varit med om något liknande..
1. Jag hetsdrack vin och två öl alldeles för fort (rekommenderas I N T E !) på den i övrigt mycket trevliga för-/inflyttningsfesten hos Jennifer.
2. När vi lämnade föll jag tre (!) gånger med cykeln. Träd, väg, väg..
3. Vurporna medförde att vänster ögonbryn gick åt helvete och stackars Sinander började prata om att gå till akuten. När jag kom hem och såg mig i spegeln förstod jag var hans oro kom ifrån. Jag är mycket glad att han ledde hem mig som en riktig kompis och inte propsade på kåren istället. Som jag såg ut så.. ja, kårens vakter hade förmodligen inte släppt in mig och alla andra hade ryggat tillbaka. Typ.
4. Någonstans på vägen förlorade jag min gamla klocka och en ring. Ringen hoppas jag ligger hemma hos Jennifer då jag har för mig att den visades upp. Men gör den inte det så.. ja. Då är det så.
Klockan bryr jag mig inte nämnvärt om. De saker jag bryr mig mest om har jag redan hittat. Nyckel till huset, min armkedja, bankkort.. ungefär så. Visst, jag rev uppochner på alla kläder i rummet inatt så jag fick småstäda nu när jag vaknade men ja..
5. Jag är åtminstone inte så bakis, konstigt nog. När jag vaknade för någon timme sen (ja, det är sjukt att vara uppe denna tid, jag vet) gick jag och letade lite sporadiskt efter saker från igår. Armkedjan hittade jag som sagt, sen sket jag i letandet och gick in på toa för att se mig i spegeln. Jättefin blodrand i pannan efter sovandet. Såg ut som Frankensteins monster, lite snyggt sydd sådär rätt över pannan.
Strax efter detta fick jag spykänsla och slängde mig över toaletten. Dock kom inget och jag blev samtidigt istället pissnödig. Kul. Stapplade upp och pissade, gick och slängde mig i sängen och nu.. ja, efter lite vatten så är det okej, förutom att det svider runt vänster ögonbryn och kind och ömmar i höger sida bröstkorgen och vänster knä.
6. Känner mig mer skadad psykiskt då jag aldrig förr lyckats med något liknande. Känner mig som ett misslyckat asshole. Vafan gick jag inte bara för? Varför skulle jag cykla? Speciellt efter första fallet! Alkohol gör många roliga, men också dumma, saker med en..
Är åtminstone glad att jag inte kom till kåren. Då hade jag sett ännu dummare ut.
Men ja.. man känner sig så kass, som en clown. Det är INTE min grej. Den enda clown jag ska vara är en rolig, inte en sådan som ramlar och slår sig. Jag hoppas ni tyckte jag var trevlig på förfesten i alla fall..
Idag ska jag inte göra mycket, definitivt inte lämna lägenheten, snarare sitta lugnt och kolla på typ "Robinson" (eller nej det skulle jag inte för idolskurkeriet har fått Robinson att utgå denna vecka -.-) och annat. Har dubbel smärta. Göh.
Tack Fredrik för sällskapet hem!
Tänk er någon som överlevt ett krig. Han har spräckt ögonbryn, blodigt knä, några blodiga knogar, ont i revbenen..
Ungefär så ser jag ut nu. Eller inte ungefär, ganska exakt.
Vad hände? Ja märkligt nog så kommer jag ju dessvärre ihåg det mesta, det var balanssinnet som tog mest stryk.
Har aldrig varit med om något liknande..
1. Jag hetsdrack vin och två öl alldeles för fort (rekommenderas I N T E !) på den i övrigt mycket trevliga för-/inflyttningsfesten hos Jennifer.
2. När vi lämnade föll jag tre (!) gånger med cykeln. Träd, väg, väg..
3. Vurporna medförde att vänster ögonbryn gick åt helvete och stackars Sinander började prata om att gå till akuten. När jag kom hem och såg mig i spegeln förstod jag var hans oro kom ifrån. Jag är mycket glad att han ledde hem mig som en riktig kompis och inte propsade på kåren istället. Som jag såg ut så.. ja, kårens vakter hade förmodligen inte släppt in mig och alla andra hade ryggat tillbaka. Typ.
4. Någonstans på vägen förlorade jag min gamla klocka och en ring. Ringen hoppas jag ligger hemma hos Jennifer då jag har för mig att den visades upp. Men gör den inte det så.. ja. Då är det så.
Klockan bryr jag mig inte nämnvärt om. De saker jag bryr mig mest om har jag redan hittat. Nyckel till huset, min armkedja, bankkort.. ungefär så. Visst, jag rev uppochner på alla kläder i rummet inatt så jag fick småstäda nu när jag vaknade men ja..
5. Jag är åtminstone inte så bakis, konstigt nog. När jag vaknade för någon timme sen (ja, det är sjukt att vara uppe denna tid, jag vet) gick jag och letade lite sporadiskt efter saker från igår. Armkedjan hittade jag som sagt, sen sket jag i letandet och gick in på toa för att se mig i spegeln. Jättefin blodrand i pannan efter sovandet. Såg ut som Frankensteins monster, lite snyggt sydd sådär rätt över pannan.
Strax efter detta fick jag spykänsla och slängde mig över toaletten. Dock kom inget och jag blev samtidigt istället pissnödig. Kul. Stapplade upp och pissade, gick och slängde mig i sängen och nu.. ja, efter lite vatten så är det okej, förutom att det svider runt vänster ögonbryn och kind och ömmar i höger sida bröstkorgen och vänster knä.
6. Känner mig mer skadad psykiskt då jag aldrig förr lyckats med något liknande. Känner mig som ett misslyckat asshole. Vafan gick jag inte bara för? Varför skulle jag cykla? Speciellt efter första fallet! Alkohol gör många roliga, men också dumma, saker med en..
Är åtminstone glad att jag inte kom till kåren. Då hade jag sett ännu dummare ut.
Men ja.. man känner sig så kass, som en clown. Det är INTE min grej. Den enda clown jag ska vara är en rolig, inte en sådan som ramlar och slår sig. Jag hoppas ni tyckte jag var trevlig på förfesten i alla fall..
Idag ska jag inte göra mycket, definitivt inte lämna lägenheten, snarare sitta lugnt och kolla på typ "Robinson" (eller nej det skulle jag inte för idolskurkeriet har fått Robinson att utgå denna vecka -.-) och annat. Har dubbel smärta. Göh.
Tack Fredrik för sällskapet hem!
Hur jag än mår idag, så står jag kvar. Jag älskar Falun.
