Jag är döden

Två dagars blogguppehåll får räcka, I'm back.


I torsdags efter tentareturneringen (yes, det gick prima) stack jag, Fredrik, Johan och Sebbe till Borlänge för att spana in om deras Buttericks hade något bra utbud i fråga om Halloweenkostymer. Dessvärre var Buttericks ett snålt hörn inne i affären "Barnens hus" och man fick således smalna ner sina vyer. Dock kunde jag köra på planen som så smått börjat växa i huvudet dagen innan: Döden.
Vad kunde väl vara mer passande än döden? Lika perfekt som ironiskt. Från att som liten och långt upp i åren fått svåra panikattacker när jag tänkt på döden via att ha försonats med det hela till att stå och "vara" döden. Det är en rätt ironiskt skön resa, så som sagt.. inget kunde passa bättre igår när det var maskerad.

Förförfesten användes till att klä upp sig och hinna med ett par uppvärmningsöl hos mig med Sebbe, Peter, Fredrik, Martin och Johan. Jag kom till insikt om varför jag en gång slutade närraka mig i ansiktet och bara kör stubb - för att perfekt närrakning tar sån jävla lång tid. Dock var det tvunget för att kunna sminka mig snyggt. Egentligen skulle man rakat av ögonbrynen också men någon måtta får det vara.


Förfesten hos födelsedagsbarnet Jocke var helt okej, dock ville man att det skulle varat längre (som alltid med förfester), men bl.a. risken för klagande grannar stoppade festen strax efter tio, samma regler som här hos mig.

På kåren började det som, i 9 fall av 10, vanligt gå utför. Förra kårfredagen var perfa, denna var sådär. Det hade inget med folket att göra och jag älskade alla utstyrslar. Det var mer att det riktiga tagget inte infann sig. På förförfesten hann jag bara dricka två och en halv öl, på förfesten bara två och på kåren försökte jag till sist desperat få igång det hela genom att beställa in tre lakritsshots på en gång och sänka i ett svep. Detta sista tilltag hjälpte föga och snart stod man ändå på dansgolvet och rörde sig till en massa horribel musik. När L.G. kom på var det droppen. Jag stod still och var mer död än vanligt genom hela låten bara för att. Sån är jag. Sen gick jag därifrån :P Kunde de åtminstone inte spelat lite låtar som hade med Halloweentema att göra? Fantasilösa DJ:s finns i överflöd.. men nog om det!

Som sammanfattning:
Mina dödenskämt stod som spön i backen, MiB fick stor psykos och misstog i princip alla för aliens, Dexter undvek sina demoner och lät alla leva och Vampen raggade folk som om han/hon aldrig gjort annat. Alla var trevliga och glada!


---


Hemtentan får vänta ett par dagar. Kör på devisen en fråga om dagen igen, vilket innebär att jag börjar på måndag och blir klar under torsdag natt.

Nu lite musik och mat. Tjo!



400!

Ajjemensan! Grattis till denna blogg som firar 400 inlägg. Det trodde man inte en gång våren 2008 nära man testade lite på skoj.

Aaaanyways...

Hemma från en lite korthuggen partykväll. Känner att jag behöver ladda inför fredagens Halloween så blev bara några öl hemma hos Nina samt ett par öl på kåren innan resa med den alldeles för tidiga bussen hem (hade det gått någon senare så hade man säkerligen stannat längre, men det är ovärt och åka taxi hem varenda jefla gång det är onsdag).
Trevligt i vilket fall :)

Blir som sagt mer hardcore på fredag, idag är man knappt salongsberusad. Salongsberusad i en tom salong, typ.

Ett par snabba filmbedömningar har jag:

The book of Eli - Själva filmen i sig var rätt skön! Postapokalyptisk och lagom mycket action och en del eftertanke, men pallar inte den extrema undertonen av religion som genomsyrar filmen. Det går bara bort. Jag hatar inte religion, jag ogillar det bara smått i för extrema doser. Accepterar att folk tror måttligt, men när det går överstyr och orsakar krig blir jag bara förbannad. Ändå, helt okej film, B B B.

Huset vid vägens ände - Det sades till mig att detta var en ytterst skrämmande film, men jag kan inte hålla med. Hoppade till kanske en gång och kände obehag två. Slutet var bara helt ologiskt och jag ville mest skriva om det själv. Jag hade ett prima slut i huvudet, men sltuade det så? Nej då. Fanns ingen som helst logik, kändes mest som att de försökte avsluta så flummigt och överskrämmande ofattbart som möjligt, men utan någon som helst idé om hur det hela skulle gå ihop. Så.. jag kan inte ge mer än B. Halvuselt skådespeleri dessutom, men man kan väl inte förvänta sig mer av en studentfilm i och för sig.

För övrigt undrar jag om min granne är en elefant. Hur svårt är det att gå normalt..? Jag menar.. jag förstår inte varför vissa människor måste ta sig fram genom att stampa på hälarna? Det är så det låter. KLAMP KLAMP KLAMP. Och det är inte så att de väger extremt mycket, de går bara på hälarna extremt hårt. Dammit..

Så, nog med klagomål :D Imorrn en föreläsning, sen till Borlänge med minst Fredrik och Sebbe för att finally skaffa Halloweenkostym. Dagens tittande gav dessvärre inte så mycket, men de två timmarna på kinarestaurangen var desto trevligare! If all else fails, I'll be death: "Du spelar schack, inte sant?"

Av förklarliga skäl kan jag inte sova just nu, så det lär bli lite musik en stund och kanske någon film,

Vi hörs!

//Richard


Hittar ingen bättre kvalité och orkar inte leta längre. Det får duga. Scenen säger allt som jag står för. Behöver jag säga mer?


Profet? Icke. Medmänniska? Hell yeah.

Diskhögshelvetet är äntligen ett minne blott och spåren efter fredagens prima fest är enbart lite utspridda snacks på golvet som väntar på dammsugaren, samt en massa extra stolar i vardagsrummet.

Seminariet gick prima, busenkelt som vanligt. Som jag gissade gick det ganska snabbt att behandla min och Sebastians ölburksreklam.


---


Skönhet. Det finns överallt. Väder, årstider, skrattande barn, musik, film, och inte minst när man är ute och går och ser en tjej som ler. Tittar man bara noga så är världen vacker. Den består inte bara av allt det elände som medierna vill förmedla till oss. Allt är inte skrämmande och farligt. Vi måste bara ta oss tid att se saker ur ett behagligt ljus mer och inte bara riskera att ätas upp av allt negativt tryck som kan komma utifrån.

Människor har varit osams och krigat i alla tider. Generellt är det knappast värre nu än förr när folk slaktade varandra ständigt i långa korståg, erövringar och liknande. Skillnaden nu är att vi får så mycket mer information om varenda grej som händer, vilket skrämmer många.

Våga titta längre bort och lev inte i skräck. Bry er om varandra, ta hand om varandra, tänk på varandra, men lev med en positiv syn på saker och ting.

Kollektivt grattis!

För att veckan som gick förmodligen innehåller flest personer jag känners födelsedagar.

18:e - Pappa Tommy Björkman, 65, pensionsålder
20:e - Henrik Lundbjörk, 24, lagom ålder
22:e - Kusin Matthias Ohlrogge, 40, ålder med pondus
22:e - Sofia Nyberg, 18, ålder då man lagligt får göra saker man inte fick innan
23:e - Henrik Björlind, 28, stabil ålder, varken gammal eller ung


Et tu, Habitus, et tu

Förmodligen mitt livs mest ovärda föreläsning idag. Kände att jag kommer ha fullständigt noll nytta av det hela i min framtida karriär. Om det inte är idrottspsykolog jag siktar på, men då skulle jag nog gått psykologprogram så.. nej.

Klar för en liten stund sedan med morgondagens seminariefrågor som tog mycket kort tid att färdigställa denna gång. Bara två frågor varav en med a och b om enkla tolkanden av en valfri medial bild samt vad man tror har format ens medievanor. Med andra ord frågor som till stor del utgår ifrån vad man själv känner och tycker och hur man är. Enklare kan det inte bli om man är en Richard..

The social network - Levde upp till mina förväntningar faktiskt, mycket bra och rekommenderas! Självklart är en hel del fiktion och överdrivet, men i grunden är historien sann om denna film om facebooks uppkomst och det bäddar bara det för att en film kan bli succé. Årets film är glasklart Inception men som god tvåa vill jag som barn av tidens anda definitivt ranka The social network. B B B B

För er icke fb-användare som ännu inte sett min obefintliga kalufs

Om man skulle ta och sticka sig en blus?

För ett par dagar sedan kom till sist mitt bokpaket från adlibris hit från sitt Finlandsäventyr. Dessvärre hade det supit så hårt att en av böckerna tappats bort på vägen och ersatts av en ny kamrat från danmark i form av det tunna häftet "VENDESTRIK" om hur man stickar tröjor, västar och blusar.
Jag vet inte vad ni tycker men.. för egen del tycker jag att 174 kronor för ett 33-sidors häfte om stickning på danska är en smula ovärt. Bo Renbergs "Bra skrivet väl talat" måste ha däckat någonstans på båten hem. Taxi hit bums på adlibris bekostnad tycker jag låter rimligt så vi får talas vid.


It's a beautiful day! Sun's shinin'!

Inte bakis på något vis, vilket känns mycket gött, men det kände jag ju redan när jag kom hem inatt att det itne fanns någon risk för. Ibland vet man bara.

Förfesten igår var mycket lyckad, mina öl försvann delvis ner i stupen på annan festdeltagare och vinet nyttjades även det av sugna partyfolk :)

Richard gillar för övrigt sin frisyr.


---


Snart äta upp det som är över av gårdagens pizza i kylen, sen blir det förmodligen skaffa hem nya fm-demot. Känns änna dags!

Familjen är i Tyskland just nu, dagarna flyger iväg, och jag hade tänkt åka hem någon helg innan jullovet, men vi får se. Beror mycket på schema och sådant. Nästa helg är det dock halloween så det missar vi icke! Men vad ska man ha på sig?

Synd man inte har en Darth Vader-stass hängandes i garderoben..

Ikväll blir det bio! "The social network" står på tapeten, har höga förväntningar så bäst för den att den är bra.

Tjo!

Nattliga skrifter

Hemma efter en märklig kårkväll. Märklig i den betydelsen att ja.. vet inte vad jag ska säga. Lämnar det åt sitt öde. Men tack alla ni :D

Vad ska man säga mer? Kommer inte att vara bakis imorrn, det känner jag redan nu, trots vitt sliskigt vin, ett antal öl både hemma och på kåren samt en Gin & Tonic.

Är fortfarande överväldigad. Tack igen.

Jag vet inte vad det är för krafter som gör en kårkväll miserabel och en annan bara underbart fantastisk. Fattar det inte. Visst, självklart kunde allt varit ännu underbarare, men jag klagar definitivt inte. Längesedan jag upplevde samma typ av känslor. Jävligt längesedan.

Imorrn får vi se hur det blir. Men.. I love you all! Ha det gött så möts vi snart igen på ett eller annat sätt! :)




Det flyter!

Inatt tog det hundra år att somna med tanke på min "normala" dygnsrytm. Men idag har det bara varit uppåt!

Visst, det var -3 grader när man cyklade till skolan imorse.
Visst, jag mådde småilla eftersom magen inte uppskattar att gå upp tidigt.
Visst, jag satt och var stressad för att vi skulle riskera att dra över tiden på seminariet.

MEN:
-Seminariet gick prima
-Seminarieledaren verkade ta åt sig min förfrågan om att snabba på pga klipptiden
-Vi drog bara över ett par minuter
-Jag hann till klipptiden med två minuters marginal och hann alltså till och med vila lite emellan
-Frisörskan var mycket trevlig
-Håret blev som jag ville
-Sanna Kallur steg in i salongen
-Det blev ännu billigare pris än vad jag trott
-När jag kom hem och skulle boka tvättid var det obokat direkt så nu är jag snart färdig med tvätten

Kort sagt: det flyter! Små saker. Små saker som förgyller vardan :)


[Varför jag inte lägger upp någon bild på frisyren? Den tar vi imorrn :P]

Mordtider, skurkeri

Urk, urk, urk, urk.

Väs.

Kluff, barg, simp, glåp, mursk, tvigg.

Bah.

Jag är inte gjord för att gå upp dessa okristliga tider, så är det bara. Väs.

Somnade inte heller direkt om man säger så. Ligga och vrida och vända sig och vara pigg på natten, jodå.

Och lägenheten stinker fortfarande stekos från gårdagens misslyckade grytbitsstekande. Hade det varit sommar hade jag öppnat ett fönster redan igår, men nähe si det går inte för då förfryser man både kropp och själ inom ett par minuter.

Mot seminarie om nå'n timme, sen klippa sig 11.15.

Till sist hem och kollapsa.

Gah.

Hemmakväll

Tror aldrig jag haft så många bra anledningar för att inte dra ut och parta som idag:

1 - Först och främst måste jag och Sebbe göra klart det sista inför seminariet imorrn
2 - Seminariet börjar 9.30 (urk)
3 - På kåren är det dansbandstema, dvs glöm det
4 - På Club Etage är det Hip Hop & R'n'B-tema, dvs glöm det ännu mer

Jag menar.. kan det bli fler glasklara anledningar till att stanna hemma?

Ska bli kul att se när såväl kåren som Etage har musikaliska teman som jag gillar (try never?)
Väntar med spänning..

Men, men man är på intet sätt förvånad, o nej! Vet hur saker och ting fungerar vid det här laget. Rutin di kallart.



"A child of five would understand this. Send someone to fetch a child of five!"

Få se nu.. mina böcker är i Finland och Sebastians bokkontakt är bortrest. Kalas! In Gripsrud and powerpoint we trust med andra ord.
Nåja, jag är inte alltför uppstressad, det är i regel inte min grej när det gäller skolarbeten. Litar alltid på att allting löser sig i slutänden (vilket det alltid gör så det är ingen korkad utopisk tanke om det lät så). I'm confident in what I do.

Väntar på att Sebbe cyklar sig hit genom det gråa och molntyngda Falun, sen är det bara att sätta sig in i modeller, principer, semiotik och annat trevligt.


---


Omläggningen av kost fungerar utmärkt - 1,5 kilo på en vecka tycker jag säger det mesta. Tappar nästan snabbare än vad jag gick upp, vilket känns lite småovant, men min kropp är inte logisk, den är bra :P


---


Mot köket! Måste ha en macka innan magen springer iväg själv för att hämta en.




Rattle, clang, crack, thud, whack, bam!

Dagens fulaste:

...och då menar jag inte bara hårfärgen ;P

 

 

För övrigt undrar jag vad min kurslitteratur gör i Åbo, Finland. Känns lite halvonödigt att den skickas dit när den var i Stockholm för tre dagar sedan. Men ja.. world tour of my books kanske. Får dem med massa roliga stämplar från hela världen någon gång i slutet av sista läsåret? Värt.

Dagens föreläsning var inte överdrivet värd den heller. Kändes som fler smått uppenbara saker som gicks igenom, med enda skillnaden att man sätter namn på diverse grejer istället för att man bara förstår dem.


---


Imorrn jobba seminarie med Sebbe är tanken. Mina böcker i Finland och super medan han inte köpt dem än. Nåväl, vi har ju iallafall käre gamle Gripsrud..


---


Dancer in the dark - För att göra en lång historia kort så dröjde det till över halva filmen passerat innan jag fann den intressant. Fram till en viss punkt i filmen så satt jag mest och väntade på att den förutsägbara händelsen skulle inträffa, så när den väl hade gjort det så började intresset stiga när historien inte var helt given längre och det blev alltmer känslosamt. Så egentligen vill jag ge filmen två olika betyg för två olika halvor, men om vi ska sammanfatta ett betyg så får det bli B B B- ungefär. Sista halvan var gripande och fin ju mer det led, men första var mest en lång rastlös period. Var det värt väntan? Mjaa.. jo, det får jag nog ändå säga att det var. Ett par tårar som trillar ner för kinden är alltid ett gott tecken, så svar ja, det var värt väntan. Till slut.


House of the flying daggers - Kinesisk film som framför allt var extremt vacker. Logiska luckor i form av snabba väderförändringar, men mycket effektfullt och snyggt gjort så det är inget jag klagar på. Själva storyn kom nästan i skymundan över skönheten i all natur, miljö och färg och även om det på intet sätt var världens mest originella berättelse i grunden så lyfts den ändå upp av allt runtomkring. Har sett minst tre av de kinesiska skådespelarna förut och alla är övertygande då liksom nu. B B B


The Beach - Har av någon anledning allt skjutit upp kollandet av denna film, men nu så blev det av i och med att lägenhetspolaren äger den. I vilket fall började den smålovande, men allt vad tiden led så tyckte jag mindre om den. Okej paradisaktiga miljöer, men ändå inte så att det når ända fram så som jag tror filmskaparnas tanke var. DiCaprio är alltid DiCaprio och Robert Carlyle har en skön biroll, men i övrigt var jag inte så impad av mycket mer. Okej för att fördriva tiden med. B B

Counting upwards

Vill bara tacka för det ökade läsarstödet som skett senaste månaden. Det uppskattas!


---


Efter nattens smådjupa inlägg tar jag lite lättsammare ämnen just nu och nämner först att jag var på bio igår och såg "The Other Guys". Rätt bra film! Speciellt en scen där Will Ferrell ska kommunicera med sin fru utan att bli sedd då deras hus är bevakat. Ett stort minus dock att en av filmens karaktärer försvinner ganska tidigt. Jag hade väntat mig mer av denne, men man kan inte alltid få allt. Mer än så avslöjar jag inte och förutom det minuset så är filmen klart sevärd och humorfylld. Lite action, men mest småsjuk humor. B B B+

Snart blir det chokladpudding som står och kallnar till sig i kylskåpet.

Håkan Hellström-skivan kom också igår så den har lyssnats igenom och gillas mycket redan! Inte varit så positiv sedan "Det är så jag säger det" från -02. Speciellt gillas följande låt:


Vi hörs.


Att vara sin egen psykolog

Försöker att inte hamna där. I början hann man inte, man var tvungen att vara positiv och social, vilket kändes prima! Sen var man tvungen att bli seriös och göra hemtenta och inte tänka på annat. Nu när man har lite tid..?
Näe, då låser jag in det ändå. Känns skumt, ovant.

Vetifan var nyckeln är. Antingen har jag gömt den själv och glömt bort den, eller så har någon annan gömt den, eller så så ligger den utspridd i bitar och väntar på att pusslas ihop. Förmodligen är det en märklig kombination av alla.


När jag blir grubblande i stil med det som just skrevs kan folk kan misstolka och tro att man enbart mår riktigt dåligt, men jag vill påpeka att så inte är fallet.  Det är mer något mellanting eftersom det inte heller är i absolut lycka jag befinner mig. Det känns okej liksom, något konstigt varken eller som jag inte är van vid. När det gäller Richard så brukar han vara antingen svart eller vit, inte grå.

Well.. vad ska man skylla på? Tiden förändrar så mycket. Ena dagen är du 15, har inga egentliga bekymmer mer än läxor som ska in i tid. Du tror du kan så mycket, vet så mycket om hur saker fungerar. Sen går tiden och långsamt kommer förändringen. Saker som man trodde på när man var liten kommer i ett annat ljus och blir halvsanningar eller kanske helt falskt. Människor förändras, platser och miljöer förändras, tankar förändras, känslor förändras.

När du hunnit komma upp till 23-24 är världen en helt annan. Ett visst mått av ödmjukhet har börjat sippra in och du är inte alls längre säker på hur världen fungerar, att livet kan bli som en saga, vilka prioriteringar som är rätt eller vad din dröm egentligen är. Är det samma sak som att bli vuxen? Kanske. Är det samma sak som att börja förstå livet? Det tror jag. Är det samma sak som att via en omväg ändå veta allt i och med insikten av man inte alls vet allt? Vem vet.


Det enda jag vet säkert är att jag kommer fortsätta förändras även om grunderna alltid kommer att finnas kvar. Jag är inte rik men inte heller fattig, inte snyggaste amerikanska quarterbacken men ändå rätt söt, inte professor i kärnfysik men absolut inte korkad samt att jag har en massa humor, värme och bryr mig om folk omkring mig. Alla de egenskaperna är jag stolt över och gör mig till mig.

Den personen tycker jag om att vara, mig själv, Richard Björkman.



Willy:s i Falun, oktober 2006                           Hemma i Falun, oktober 2010

Back online

Så, nu är jag tillbaka. Så för er få som kanske trodde att jag låg helt stenad igår och idag efter femtusen inlägg på facebook (varav jag inte alls minns de två sista) och ett sedvanligt fylleinlägg här kan vara lugna, det var bara nätet som var dött, inte jag.

Igår morse ringde nämligen elektrikern på vid halv tio-tiden. Jag låg redan och drömde en cp-dröm där jag hade ont i huvudet och att då vakna upp och känna knackandet innanför skallbenet också i verkligheten är ensmula irriterande. På med morronrocken och stapplande ut snabbt och öppna för mannen som borde kommit när vi ringde första gången för två månader sedan för att fixa en strömbrytare i hallen.
När han till slut försvunnit stupade jag i säng en kort stund till innan jag insåg att det var lönlöst. Istället gjorde jag det bästa av situationen och tryckte ner massa vatten och en macka samt startade datorn. Då kom nästa skurkeri..
Internet hade pajat efter att elektrikern stängt av och på huvudströmbrytaren. TJIHOO! Party, partaj, fest, kalas!
Igår var värden här och kollade läget och idag kom han tillbaka med en ny adapter till nåt i mojset som sitter i hallen och.. tadaa! Sedan en kvart finns det nät! Lycka kommer ibland av relativt små saker.

Bakis på lektionen igår var för övrigt ingen hit, men jag var seriös nog att ta mig dit iallafall, även om jag var måttligt uppmärksam.

Partajandet i onsdags var som märktes mycket trevligt! Kostymen var värd varenda öre :) Dock ska det bli spännande att se när jag får tillbaka en annan utlånad skjorta samt slips av Sebbe, men det är lugnt, jag har hans kläder som gisslan.


Ikväll lutar det åt bio, ha det fint!




Och ja, just det.. vem är miss x..? Låt mig gissa att det är ett mysterium jag kommer få leva med ett tag. Jag hade förmodligen hållit med henne om jag var tjej, men jag nöjer mig med att säga "bättre live-akt får man leta länge efter" ;) Känslan i den rösten går inte att jämföra med mycket annat.

Rubriiiik, utekväll

Ja, ja, ja, jag vet!! Jag ska inte skriva inlägg under alkoholpåverkan egentligen.  Eller jo, det ska jag. Whatever!

Seriöst, vad spelar det för roll..? Jag kontrollerar ändå lika hårt det jagt skrivit så.. ja.

Okej, i vilket fall är jag lika lost som vanligt. Prima utekväll, inget annat!
Trevligt folk, UNDERBART folk, faktiskt, men jag har svårt att ta åt mig det bra, som vanligt. Blir bara seriöst övergenerad, men trivs i det ändå, såklart! Tack..

Vad som händer imorrn? Nå'n fucking föreläsning, yeeeeeeeeeeey......not.

Längtar till våren då vi iallafall får EN föreläsning vi vill ha..

Och ni som av nå'n outgrundlig anledning ogillar vad jag skriver.. sluta läsa..? :P Ni andra, njut av mina tankar och känslor :) Just nu:

Och ja, jag var där..

 

"And I meant, every word I said.."


Pinsamt

Tänker inte ge mig in på att analysera matchen idag. Kan bara konstatera att jag skäms. Visst att vi kunde förlora, men fan inte med 4 fucking 1 och genomuselt försvarsspel. Så, nog om det.


---


Har lust att inta lite sofistikerad alkoholhaltig dryck, typ en whisky on the rocks, men dessvärre så finns detta inte tillgängligt i mitt ännu tomma "barskåp". Känns mycket frustrerande att veta att det hemma-hemma finns ett prima Tysklands-stash som väntar på mig. Väs.

Så vad ska jag göra istället? Äta! Nej, just ja, det går ju inte med tanke på min proffsiga disciplin (kycklingsallad på O'Learys och bara två öl, det ni). Då återstår följande alternativ som kan vara lockande:
- Spela nå't spel (på datorn, har inte så mycket brädspel att välja på dessvärre)
- Se på "How I met your mother"
- Kolla någon film

Mja, ungefär så låter vettigt. Lyssna på musik också såklart. Lär bli en del Kent nu, känner att det behövs.

Operation bota latmask

Varför ogillar jag så mycket att röra på mig? Främst för att jag inte ser något nöje i att bli varm och svettig rent generellt. Sen har vi ett antal andra delanledningar:

- Jag hatar att gå långa sträckor, än mer att springa. Speciellt om det enbart är i motionssyfte, ska jag gå för nöjes skull så måste det vara en mycket bra anledning, t.ex. att man går och pratar med en vän, flickvän eller ska ta sig till något roligt och inte har någon cykel eller bussmöjlighet. Mina ben och fötter är seriöst inte gjorda för stora ansträngningar. Det använder jag hellre huvudet till.
- Eftersom jag inte gillar att gå så kan jag ju gymma och lyfta skrot, tänker ni. Fel, fel, fel, fel, fel. Gymma? Vara på samma ställe och bara plåga sig utan något som helst mål i slutänden mer än att bygga muskler? Nej, tack.
- Aerobics och liknande då? Glöm. Återigen stå på samma ställen, fast i grupp och svettas tillsammans? Låter inte heller särskilt lockande.
- Jag skulle kunna tänka mig att spela fotboll, men jag är inte ett dugg intresserad av träningarna däremellan. Jag vill spela för att det är kul, inget annat. Dessvärre är det svårt att hitta den typen av korplag, speciellt nu på vintern (jo, det är typ vinter snart).
- Simning har jag inget problem med, man blir avsvalkad direkt och det är relativt lugnt och fridfullt fastän man motionerar. Men då måste man ta sig upp till lugnet. Hade bassängen legat alldeles här bredvid hade jag redan haft årskort.

Ni ser! Sen tycker jag kroppen är orättvist uppbyggd på det sättet att det går hur lätt som helst att öka i vikt, men tar en evighet och massa elände att bli av med den. Varför? Ännu ett tecken på att den där guden som vissa snackar om inte existerar, och om han/hon gjorde det är hans/hennes skapelse uppenbarligen en aning defekt.
"I believe the junkfood taste so good because it's bad for you.."

Operation bota latmask kanske var lite väl överdrivet, men latmasken ska iaf lägga om kosten lite. Det funkar inte att häva i sig öl och käka vad man vill. Inte i längden iallafall. Tyvärr. Livet är orättvist.

Kött och sallad, här kommer jag! Kolhydrater och för mycket fett, fuck you!


Och så ska man till skolan också.. motivationen för denna kurs är redan på sparlåga. Hur mycket bränsle ska stjälas från min tank idag? Bah.



Oktober, du månad av ljust mörker

Saker är inte svåra, saker är lätta
Varför känns då saker svåra?
Huvudet, hjärnan, tankarna
Kontoret där allt byggs, där världen formas
Våra händer och språk är våra verktyg,
men det är inte de som skapar världen,
de bara hjälper till

Höstdeppet sätter sig inte på samma sätt längre
Visst finns det, tro mig, jag har den ådran
Men det är inte samma sak,
jag går inte ner mig och tar mig an det
Jag skapar en annan värld, en bild,
ett intalande om att det är bättre att känna något annat,
något mer positivt

Reklamen där de skojar om att läsa rumänsk
renässanspoesi och lyssna på deppig musik i åtta timmar,
det är inte bara en reklam, det är en känsla jag kan få
Tänk att man bjuder hem någon som känner likadant,
som också har en inneboende deppådra
En ådra som bara väntar på sällskap

Sällskapsdepp. Är det så otänkbart?
Det har inte med självplågeri att göra
Det är inte samma sak som att planera in att må dåligt
Det är en bearbetning, en terapi, en process
Alla människor måste deppa ibland
Utan bearbetande kommer empati och känslor att dö,
långsamt, långsamt tills bara ren apati uppstår

Sällskapsdepp. Finns det ens som begrepp?
Dela några öl, lyssna på lite lugn smådeppig musik
Det behöver inte ens pratas speciellt mycket
Det kan räcka med att man sitter och trivs,
tänker, känner att man inte är ensam
Allt är alltid enklare än vad det först låter

Att vara sin egen psykolog fungerar,
men bara till en viss gräns
Även psykologer behöver interagera med andra
Att bygga världen efter sitt eget huvud,
det är en svår konst, men jag har alltid gjort det
Plötsligt har bara ett litet sug kommit,
Suget att känna på andras byggstenar

Jag är fortfarande min egen konstnär,
men öppenheten mot nya världar har kommit
Får jag se in i din?

Drei zu Null

Ett par filmbetyg kanske? Jadå, det var ju ett tag sen.


Four Brothers - Fyra smått kriminella styvbröder tar sig an att reda ut vem som mördade deras fostermamma. Känns mer fräsch än vissa andra gangsterrullar som gjorts på senare år och är inte enbart ett ytligt pangpangande. Storyn är helt okej och skådespelarinsatserna bra. B B B.


Hachiko - När Bild-Martin visade trailern blev jag först skeptisk och rädd att det skulle vara ännu en Disney-aktig film där en wonderdog gör en massa orealistiska saker varvat med massa töntig humor. Dock intygade Martin att det var en prima böl-film, vilket fick mig att ge den en chans och ja, den var mycket bra! Att den är baserad på en sann historia gör inte saken sämre. Mycket bra agerande av alla bärande karaktärer (och givetvis hundarna som spelade Hachi också såklart). B B B B.


---


Moldavien var inte alls långtifrån att snuva Holland på poäng igår och imponerade stort på både mig och Johan trots den snöpliga förlusten med 0-1. Dock vann Tyskland sin match mot Turkiet med 3-0 så jag kan inte vara alltför nerslagen ändå och jag kunde bära min tyska landslagströja med stolthet på kårens Oktoberfest.


Dags för lite käk och "How I met your mother", vad sägs om det?


---


Till sist, hans födelsedag till ära:


You are my sweetest downfall..

Vissa skulle säga att jag är packad. Vissa skulle säga att jag är långt därifrån. Jag tillhör den senare kategorin..

Okej, det blev inte direkt ett kliniskt "förfestande", men jävligt trevligt när jag och Johan ölade till Cypern-Norge (1-2) och Moldavien-Holland (0-1). Efter matcherna gasade vi på med mkt roliga klipp av diverse nyhetsankare som tabbade sig. Muy bién!

Så småningom tog vi ändå cyklarna till kåren, Johan på sin pimpade, jag på min opumpade. När vi väl var framme var det Oktoberfest som skulle gälla.. I helvete heller!! Kudos till alla arbetande som hade hattar och fan och hans mormor på sig, men för FAAN! Oktoberfest, då ska det vara tyrolermusik från liveband, inget jävla dunkatjafs-random-som-det-allltid-låter-från-dansgolvet-musik! Försökte åtminstone önska 99 Luftballons, men näe, NÄE! Herrejävlar.. är det Oktoberfest så ska det fan märkas på musiken. SKÄMS kåren, SKÄÄÄMMMSSS!

För övrigt var det ganska trevligt. Tvingades bara upp på dansgolvet i slutet för "We are the champions" (vem kan passa på en sådan bra låt?) men i övrigt så satts det prima på röven och bara snackades.

Nu är jag hemma och inväntar lägenhetspolarn. Han har också vart ute och partat så han lär la dyka upp inom kort.

Nu blir det egenvald bra musik. Må bra alla underbara! Tjo.



Snälla och rara, helt underbara

Javars, det vart en lyckad kväll igår! Trots att vi hamnade på Etage så var det rätt bra där också eftersom folk hade samma sinnelag som jag, dvs sitta och snacka istället för att storma dansgolvet. Jag minns inte ens vilken musik som spelades, vilket är ett mycket gott tecken på bra sällskap!
Förfest är dock alltid förfest och i princip alltid (i 99 fall av 100) den delen av kvällen som är bäst. Jag menar.. hur ofta spelas Bumbibjörnarna på Etage..?

Att jag inte minns att jag hann upp Fredrik och Martin sista biten av hemvägen är dock en smula irriterande. Å andra sidan brukar jag inte minnas just mina hemfärder när jag vart ute och partat. Man minns vad man gjorde innan man hoppade upp på cykeln och sen är man hemma. Magic!

Får se om det blir utgång imorrn, har inte funderat så mycket på saken idag. Time will tell.



Real is love.

Inser att under alkoholpåverkan så finns risk att detta inlägg låter åt helvete. Men så är det inte. Ska försöka att hålla det på prima nivå.

Värmer just nu mat i mikron. Hörde just pipandet, så bäst att dra dit och öppna.

Mums! "Snabbt och lätt, färdigbrett!"

Sitter med skiten i famnen nu. Synd att ALLA dissade efterfest. Seriöst, jag är inte så jävla kräsen, vill ni inte, så vill ni inte. Nu ska här käkas.

Love? Ja, lite..

Peace? En hel del.

Understanding? En hel drös! Tack fellow kurskamrater!

See ya! Gonatt.

För idag är sista steget taget

Det blir allt svårare att föreställa sig lillebror Linus som en 15-åring med moppe, vilket länge var min sinnebild. Brodern kirrade nämligen körkortet idag så nu finns liksom inga punkter kvar att passera från vägen från moppepojk till "vuxen" :) Grattis igen brorsan! Låten är till dig.




---


Strax matlagande och sen ut och partaja. Efter ca 1 och ½ vecka utan partajande så känner man suget nu när man började bli van vid det igen.

Det blir öl och gin-juice på partymenyn, men lugn, jag har faktiskt handlat andra drickbara saker idag så det är inte hemmets enda repertoar längre.

Märks att det är höst

Blev käk och ett par öl efter dagens sömnpiller till föreläsning.

Dagen började för övrigt med att jag halvt väcktes av lövblåsarjävlar utanför fönstren samt mardrömmar om att Marit Nybelius, programansvarig för mediekommunikation, ringde och sa att jag inte svarat tillräckligt bra på någon tidig uppgift vi fått under kursen, vilket skulle leda till underkännande. Jag kunde inte vara säker på om jag drömde eller ej och efter en stund ringde människan igen och upprepade i princip samma sak. Jag blev mer och mer irriterad och sa till henne att ringa mig efter ett eller nåt för att se om det var en dröm eller inte eftersom jag visste att jag ställt klockan på ett och alldeles säkert skulle vara vaken då. Som tur är vaknade jag upp och ingen ringde efter ett och insikten om att det var en dröm infann sig.. märkligt hur saker tar sig uttryck ibland.


---


Just nu vet jag inte alls vad jag vill göra. När man håller på med tenta vill man göra tusen andra saker, inga problem, men när man väl är ledig på riktigt? Nae, då sitter man bara och stirrar. Ryckeri. Jaja, snart tar jag tag i något. Gå och handla kanske? Har varit utan annat att dricka än vatten, gin och öl i flera dagar..


---


Allt är så annorlunda
Jag känner nästan inte igen mig
Allt är sig likt, men ändå förändrat
Det är jag som ändrats, inte det andra

Kylan biter alltmer
Inget att klaga på
Det visste jag redan
Jag trivs, andas, mår väl

Höst är ändå vad det är
Mörkt och kallande
Gamla tankar vill krypa fram
Påminna

Men jag stänger dörren
Lägger locket på
Låter det puttra och pysa
Hoppas att det svalnar

En dag rinner det över,
men det är inte idag
Inte imorrn
Inte dagen efter det

Locket på
Bejakande
Allt är så annorlunda,
men jag trivs

Vaniljbullens dag?

Herr Sinander väckte mig med en idé om att dra ut vid fyra och käka (samt förmodligen öla) för att fira att tentan var klar. Dock är tentan inte klar för min del än (en ynka fråga kvar) så det eminenta förslaget sköts upp till imorrn.

I övrigt har jag förstått att det är kanelbullens dag. Varför gör man en dag om just kanelbullen?? Jag är inte ens speciellt förtjust i kanelbullar. Då ska de vara rejält saftiga och krämiga inuti (och då menar jag REJÄLT). I regel är en kanelbulle medeltempererad, halvsaftig och inte överdrivet krämig inuti. Mammas hembakade direkt från ugnen är ett undantag. Kanelbullar är helt enkelt tråkiga.

Vad sägs om en biskviernas dag istället? Ni vet de där med chokladöverdrag på ovansidan, något mjukare material på undersidan och smörig kräm inuti!
Eller en till semmeldag också på hösten.
Eller vaniljmunkens dag.
Eller cheesecakens dag.

Har iallafall märkt efter en snabb koll att det finns såväl kladdkakans dag (7:e november) som ostkakans dag (14:e november) så nästa månad blir väl så att säga bättre ur mina smaklökars synpunkt.

På tal om dagar så undrar jag fortsatt om det inte är dags att införa internationella mansdagen någon gång. Barn- och kvinnodagar finns, men för oss killar? Nae. Och kom inte med det förlegade argumentet att "Ni män får ju alla andra dagar om året!" för så är det inte alls. I dagens s.k. jämställda samhälle börjar jag se det rätt diskriminerande att den enda dagen vi killar har förutom vår födelsedag är fars dag. Och då måste man ha hunnit med den lilla detaljen att bli farsa också.
Samma sak med könskvotering som är en rent igenom diskriminerande och dum idé. Rätt man eller kvinna på rätt plats, inte kvinna på plats för att hon är kvinna. Jämställdhet ska fungera åt båda håll.

Angående de olika dagarna så är jag inte överdrivet upprörd på allvar. De enda dagarna jag egentligen bryr mig om är midsommar, jul, nyår och alla födelsedagar. I övrigt får det nog dröja tills jag skaffar familj och upprätthåller t.ex. semmeldagen för barnens skull.


Nu är det nog dags att jag får något i magen innan jag försöker komma vidare med den sista tentauppgiften. Tjo!



Olika fragment leka bäst

Kom igår till slut ikapp i Dexter och kan börja ta mig an säsong fem som just startat. Pissigt slut på säsong fyra, men någonstans innerst inne visste man att det var oundvikligt. Ska bli mycket intressant att se hur serien tar sig form nu.


---


Idag och imorrn är sista dagen för att arbeta med tentan, vilket känns bra. Bara två dagar till, sen kan man återgå till att ha ett liv igen. På onsdag kväll ska det firas, mark my words.


---


Murarna har rasat, ändå står de
En gång sprack mitt pansar
Fram vällde något osynligt, en dräkt
Har jag sytt den?
Kejsarens nya kläder


---




Klockan närmar sig midnatt, och är över midnatt när jag skrivit klart

Har jag pluggat mycket idag? Ja och nej. Effektiv tid har jag skrivit kanske i två timmar och är i princip klar med fråga fyra. Så ur effektsynpunkt har det pluggats mycket idag. Men skulle jag kunna gjort klart mer? Säkert, om jag inte var Skalman som hör en inre klocka ringa hela tiden som säger att det är dags att göra nåt helt annat. Nyllebooken, Dexter, film, äta, något annat.

Nåväl. Det är tur att jag är effektiv när det gäller. Fingrarna glöder när det väl skrivs.

Utan att egentligen tänkt på det medvetet så har jag också gjort de tre största uppgifterna först och har från imorrn tre dagar på mig att göra två mindre. Är det också någon slags inbyggd rutin..?


---


Bestämde mig för att spana in Idol för en gångs skull idag när det börjar dra ihop sig till veckofinaler äntligen. De största soporna ska vara bortsållade och några som förhoppningsvis har ton och artisteri i sig ska finnas kvar.
Så hur var kvällens Idolupplevelse? Mja.. Linnéa var mycket bra, även om jag inte är någon större Stones-fan. Sedan fanns det ett fåtal bra, ett fåtal okej och resten tråkiga eller rent dåliga. Olle t.ex. var inte speciellt bra just idag, men han har potential att bli det. Linnéa behöver bara bra låtar efter Idol så kommer det säkert gå bra för henne. Ska inte slutgiltigt bedöma alla baserat på bara ett framträdande, men jag har rätt klart för mig redan nu vad jag tycker. Sammanfattningsvis känns det som att kvalitén definitivt fanns i större omfattning förr.


---


Till sist några konstateranden:
- Boken "Mediekultur och mediesamhälle" som fanns bland kurslitteraturen var ett mycket onödigt köp. Kunde lika gärna köpt en rulle gyllene dasspapper ur användningssynpunkt.
- Boken "Yttrandefrihet & tryckfrihet" som ströks från kurslitteraturen efter att jag fått hem den var inte ett onödigt köp. Boken har lyckats bli använd som källa i tentan vid ett tillfälle.
- Böckerna "Massmedier" och "Upphovsrätt i reklam och media" hade rent krasst räckt att införskaffa. Om nu inte boken "Medierna och demokratin" visar sig användbar på en av de frågor jag har kvar att besvara. Chansen finns fortfarande.
- Boken "Tre Sekunder" (deckare) jag fick av broder Linus när jag fyllde år har jag inte hunnit läsa ett skit i än.

RSS 2.0