Das Auto

Yey! Planerna på att köpa bil eskalerades idag och ett fint objekt fanns i blickfånget. Då plötsligt viker sig föräldrarna och bestämmer sig för att ändå låna ut Peugeoten. Inte mig emot! Som jag föreslagit från början så insåg de att det är absolut mest ekonomiskt. Så, alltså, nu är bilfrågan slutligen löst! Bara att dra ut efter ett par dagars planering i mitten av månaden ungefär. Längtar som ett as..


"Vrid tiden tillbaks, vägen dit känns lång.."

Robinson - Det illojala spelet

Så var ännu ett Robinson över. Att Ellenor lyckades ta sig till final var en rejäl högoddsare om man ser på tiden fram till finalen, men nu satt hon ändå där, absolut inte helt ovärdigt. Jarmo däremot, som han jobbat, slitit, skadat sig, rest sig på 9 hela tiden. Att han till sist pressade sig in i finalen på ett envist jävlaranamma-sätt gjorde honom bara än mer värdig som vinnare av hela tjottaballongen. Men nu består ju Robinson som vi alla vet inte bara av jävlaranamma och hur värdig man är osv; det sociala spelet är som vanligt allra viktigast och där vann Ellenor eftersom hon höll sig lojal mot sin pakt (börjat hata det ordet för övrigt) och ändå lyckades att inte trampa någon annan hårt på tårna.

Majoriteten av de som sett på årets Robinson är säkert skitförbannade över hur det hela slutade, med stackars Jarmo som trots alla vedermödor ändå tagit sig till final och gjort det som den rent överlevnadsmässige självklara ettan. Jag blir dock inte jätteupprörd, inte som jag blivit förr när så'nt här inträffat. Dels för att jag helt enkelt är van vid det här laget att den som bör vinna oftast inte gör det, men dels också för att jag försöker sätta mig själv i de röstandes situation. Om jag själv satt där och skulle rösta och valet stod mellan en som jag blivit vän med eller en jag inte kommit helt överrens med, så klart som fan att jag skulle rösta på vännen, även om den andre var självaste Robinson Crusoe. Alla tänker inte så, men så'n är jag. Lojaliteten är nummer ett. Därmed skulle jag förmodligen aldrig kunna vinna Robinson för egen del om jag var med. Någonstans under tävlingen måste man alltid välja sida, göra ett val som antingen tar dig enkelt vidare, eller som gör att du är lojal. Nina hade t.ex. inte vunnit vem hon än ställts mot i final pga allt rygghuggande. Jag är en envis jävel och brukar inte reta upp folk överdrivet, gör mitt jobb utan att sticka ut. Alla de egenskaper som gör att man kommer långt i Robinson, oftast utan att vinna eftersom man inte huggit någon i ryggen och därför till slut målat in sig i ett hörn när folk runtomkring börjar svika dig. Ellenor lyckades på nå't sätt ändå krångla sig till final, trots att hon varit lojal mot ursprungspakten. En hel del tur har hon haft ska sägas, men när det till slut gällde vann hon ändå sina två viktigaste tävlingar.

Jarmo var otvivelaktigt mest värd att vinna, men Ellenor var på intet sätt ovärdig och en lojal spelare i ett spel som består av illojalitet. Den lojaliteten tar bort den grinighet jag borde känna.

WARM! Kinda hot in these gardens!

Som bekant så sov jag inte igår natt, vilket fick till följd att jag höll på att rasa ihop så smått ett par gånger under eftermiddan. Sen framåt 12-02 så var jag tvärtom superstirrig och inte alls trött, men la mig ändå vid två för att det kändes enough. Somnade inom en minut..
Idag vaknade jag elva av alarmet jag ställt för att inte riskera att ta igen alltför mycket timmars sömn. Dock gick inte min kropp med på detta tilltag och somnade bums om igen fram till att pappa ryckte upp dörren vid två.. Mådde skräääp, som jag brukar göra när jag sover mer än max 8 timmar. 12 timmars sömn är helt enkelt galet fel. Nåja.

Ut sen och börja tvätta vägg, men nåddes plötsligt via sms av den glada nyheten att IFK-BP gick att se via stream så snabbt in och ta paus i tvätten för andra halvleken som slutade i 4-0-fyrverkeri där Wernbloom fick näta i sin sista match innan Hollandsflytten och Bärkroth göra både sitt första och andra allsvenska mål nå'nsin. 3-0-målet sattes av Den pånyttfödde Sella.
När matchen var slut tvättades väggen klart och duschades.

Nu blir det inväntan på Robinsonfinalen. Jarmo hejas såklart på. Anna och Nina i all ära, men tycker de huggit för mångas ryggar för att jag ska kunna tycka de är värdiga. Ellenor är självklart ingen jättevärdig vinnare ur överlevnadssynpunkt, men hon vann trots allt tävlingen med eldtändning (vilket är nog så viktigt om man vill överleva) och bara för att se hur sura många skulle bli så vill jag nog helst att hon vinner om inte Jarmo gör det :P Tji fick ni liksom.

A beer, a beer, My kingdom for a beer!
Mohaha, en kall Newcastle it is, oh yes.. *ser ut som Mr. Burns*


Zzz..hmm?

Det var fan, här ligger man i soffan och somnar till en stund. Märkligt, händer inte direkt ofta. Måste ha nå't att göra med att jag aldrig kom i säng inatt.. Näe, nu får jag röra på mig eller nå't, detta går inte. Alldeles yr..

Goder afton, goder afton, båd' herre och fru

Min horribla besöksstatistik från när jag kom tillbaka från Olofsbo har nu börjat peka alltmer uppåt igen och jag är åter på min tidigare generella notering om 7 besökare per dag. Trevligt att jag inte är dumpad vind för våg än!

Klockan är snart 03.00 och jag ligger som vanligt och filosoferar på vad som ska hända härnäst. Precis som vanligt alltså vid den här tiden.

Köpa bil ligger på agendan för närmaste framtiden. Efter en massa övervägande (eller nja, tror inte ens det varit så mycket övervägande) så tyckte vissa päron att moders bil inte ska lånas ut till 4-5 grabbar som ska på roadtrip. Därmed tillbaka till ursprungsidén med att göra slag i saken och skaffa mig en egen bil istället. Första bilen med andra ord, om man inte räknar med a-traktorsklassade Mercan jag hade som 16-17-åring (usch börjar kännas alltför längesen med den åldern. Inte i sinnet, men ja, ni fattar). Vad för bil det ska bli? Mina enda krav är att jag ska gilla utseendet. Kondition, prestanda, bränsleåtgång och andra tekniska mumbojumbon överlämnar jag åt paps och, för ett sista utlåtande så småningom, Henke. Mina enda riktigt tekniska färdigheter var att jag var (är?) en hejare på att bygga med Lego. Längre än så kan jag inte påstå att jag är någon teknisk virtuos. I ett pressat läge kan jag säkert uträtta rätt saker, men det är inte det optimala att fråga mig om så'nt. Visst, jag är ljudtekniker, men det betyder inte att jag är världens bästa tekniknisse för det. Ljudteknik är så mycket mer än att bara koppla ihop några sladdar.
Jag ber att få återkomma i bilfrågan.

Hur fasen kan texten alltid bre ut sig mer och mer när man alltid sitter lagom tom i bollen i början på inlägget? Jag har alltid varit en ordbajsare av rang. En av mina största talanger egentligen, just skrivandet. Jag må vara rätt oteknisk och ointresserad av matte osv, men fylla sidor med text, det kan jag. 79 sidor C-uppsats säger jag bara..brr..


Hej då bloggen! Vi ses imörrn!


[Nu vart klockan över tre, sedär..]

Barcelona


Enda pricken i protokollet på senare tid är egentligen att Werder Bremen inte vann UEFA-cupen. Nyss vann Barca Champions League och ännu en positiv erfarenhet kan läggas till listan.

Jag känner mig dryg. Är verkligen allt så bra? Kan det vara så? Nej, naturligtvis inte. Varit smågrinig hela da'n nästan helt utan anledning och nu har jag en svag huvudvärk. Väldigt skumt med tanke på att jag inte har något att vara grinig på. Kanske var det så skönt att komma iväg till något nytt igår att återkomsten till "det gamla vanliga" satte sig än hårdare undermedvetet på psyket än innan. Jag behöver helt klart mer ombyte i vilket fall..

Xavis passningar och vändningar är för övrigt sagolika.

"Detta fält måste fyllas i", tydligen

Jaha, vad ska man göra av denna underbara, men blåsiga, dag då? Finns ett flertal alternativ:

- Spela FM. En syssla som fördriver tiden mer än mycket annat. Stark kandidat trots att jag dampat loss på det ett flertal gånger.

- Gå ut och promenera. Promenaderna har drastiskt minskat från att jag började gå ut en timme om dan i februari. Stor bidragande faktor till minskandet är att miljöerna här runtom har blivit rätt tröttsamma att besöka. Svag kandidat.

- Spela gitarr. Jo, det har ju faktiskt hänt ett antal gånger att jag tagit tag i den biten och lärt mig själv då och då. Ett flertal ackord har satt sig i ryggmärgen, men jag har inte direkt flytet än. Plocka kan jag inte alls, men mitt gehör tar mig ändå långt.

- Grubbla över livet. Fast denna bör nästan inte räknas som ett separat göromål. Grubblar gör jag ju nästan hela tiden ändå, vare sig jag försöker eller inte.

- Träningscykla. Nej.

- Se på nå'n ny film. Inte alls otänkbart! Fast blir nog snarare framåt kvällen.

- Se Söndagsparty m. Filip & Fredrik, samt Parlamentet. Starka och lättsamma kandidater. Visst verkar jag aktiv idag?

- Knarka Facebook och göra alla galna med att genomföra fler test. Mja, kommer säkert nå't idag :)

- Skriva ännu fler punkter på den här listan och dra ut på tiden ytterligare. Nej, nu får det nog räcka. Har varit tillräckligt ointressant redan.

     
Jag kan se hyfsat "normal" ut..

Men det är lättare och roligare att fula sig



"This is the fifth trip I've made today and I haven't been anywhere yet"
- Groucho Marx

Back from E-tuna

Sov bara två och ½ timme inatt. Inte pga nervositet, den infinner sig nämligen alltid enbart i bilen/bussen på väg till tåget ända tills jag kommit in och satt mig på min plats. Nej, två och ½ timme pga att min kropp inte är omställd för att gå upp klockan mord på morgonen. Således är det ingen idé att lägga sig och försöka sova ca 11-12, då jag ändå bara kommer att ligga och se ut som Kalle Anka på julafton när han får ryck i slutet av sin fotografiska expedition. Visst kunde jag "ställt om mig" i en vecka, men det känns inte värt att göra för en ynka dag när jag ändå mår skit mellan kl 6-10 om jag går upp då. Tro det eller ej, men jag föredrar faktiskt att må bra! När det blir dags för jobb hela juli på SR i Eskilstuna så kommer jag dock ha ställt om mig. Jo, jag sa jobb, ni läste inte fel! Jag har juli fulltecknat :) Fatta, äntligen efter över ett år av nada jobb och tomhet så har jag fått chansen. Hoppas inte de lastar på mig typ det svåraste som finns bara, för så orostig är jag icke. Men han som anställde mig har koll på förutsättningarna så jag litar på att jag ska klara av det efter min första vecka som är en sorts introvecka.
Gjorde egentligen inte så mycket där mer än hälsade på några pers och såg hur allt var uppbyggt och lite hur en av sändningarna fungerade. Diggade inspelningsstudion de hade, den såg lite ut som den i Falun, fast lite mindre än hälften så stor så där trivdes jag direkt. Efter lunch och lite småprat till med han som anställt mig så lämnade jag stationen och strosade runt i staden i ett par timmar. Eller strosade runt, satt mest och lapade sol på torget.. :)

Är äckligt sliten i kroppen nu när jag kommit hem igen. Imorrn blir det inte roligt om nå'n väcker mig, så mycket kan jag väl säga..

Sooommar, soooommar, sommaaaaar!


[Efter upprepade påtryckningar från flera håll så har jag nu ändrat storlek på texten. Dock innebär detta att det på min stationära dator ser för jävligt ut eftersom den inte har det typsnittet. Jag har istället en gigantisk arial, men man kan ju inte få allt här i världen]

2-0

Fan vad allt går bra nu då! Är nästan lite oroväckande, det måste ju nästan lura ett bakslag bakom hörnet..men nej nu ska jag inte tänka så utan bara gotta mig när det nu är så bra för en gångs skull. Går det bara bra imorrn så vetifasen vad som skulle kunna lägga smolk i bägaren..jaja, "Det där med kärleken då?" säger ni. Jo, det är sant, den sidan av saken ligger i total stiltje, men vafan, jag är van nu. Det är inte lika hårt längre. Visst vill jag att hon bara ska stå där och allt känns rätt, men det har gått så mycket tid till att grubbla och deppa över var hon gömmer sig så det kännas mer som att det kommer när det kommer. Så var det första gången; helt plötsligt gick allt jättefort och så stod hon bara där, totalt otippat. Jag antar att det är så det alltid funkar. Det är egentligen ingen mening med att stressa runt och spana in varenda söt människa man ser och drömma sig iväg. Let's face it, de där kändisarna t.ex. man trånar efter varken känner man eller kommer känna (med 99% sannolikhet). De kommer alltid förbli en dröm som, när väl den rätta står framför dig, inte ens är en dröm längre, bara något tillfälligt ögongodis, precis som det egentligen varit hela tiden, bara det att man lurat sig själv lite. Ändå är det nog det vi måste göra för att komma vidare i livet. Om man direkt och alltid går in med inställningen att "det är ingen idé att ens drömma" så blir allt vääääldigt deprimerat och nedstämt.
Klart som fan att du aldrig kommer vara ihop med Brad Pitt, Zac Efron, Angelina Jolie, Shakira, eller vem som nu faller dig i smaken, men du får drömma om det. Det är din rätt och det finns ingen som kan ta ifrån dig.

Alla vill vi må bra. Ibland går det inte alls och livet suger hårt, och ibland är allt bara oförskämt bra.

Just nu är jag på den sistnämnda sidan av må-bra-skalan.


Snart match!

För några veckor sen så ringde pappa från jobbet och undrade om jag och Linus ville haka på honom och några från hans jobb för att se IFK-MFF. Linus är ju inte direkt en fanatisk supporter om man säger så, men jag jublar inombords. Faktiskt bara andra gången jag får besöka den underbara nya arenan, men nu på sittplats. Kommer självklart never slå den glada påsken mot Djurgården, men ska bli skitkul. Synd bara att inte Henke kunde vara hemma, men blir en upplevelse att gå på fotboll med ett gäng 40-åringar (och pappa 63 haha..).
Som sagt bryr sig inte Linus överdrivet. Han har en gång i tiden uttalat några vaga sympatier för ÖIS, men det örat lyssnar jag inte på. Pappa är bara allmänt sinnesförvirrad och håller på Elfsborg, men så är han ju född i Borås också så det får la vara acceptabelt ändå.
Låt oss hoppas att de andra från pappas jobb har lite mer klubbkänsla så jag inte står där och svär för mig själv som ett ufo i "vår grupp" :P (fast lär nog inte finnas brist på folk att överröstas av ändå så, haha..)

Fortfarande inte hunnit bli nå't nervös över Eskilstunaresan, men det kommer la imorrn innan jag kommit på tåget, som vanligt..



Civilisation

Yes, tillbaka igen från 56k-hastighetens land.

Helgen har varit lugn, skön och upplyftande! I fredags beställde jag biljetter till Eskilstuna tur och retur över tisdagen. Herre min je, hoppas att inte ringrosten är allt för stor efter över ett års "frånvaro" från ljudvärlden (undantaget de små hobbygrejer jag gjort har hemma). Men nu ska jag fan se till att rosten putsas bort om den finns. Denna chansen ska inte missas, så är det bara.
Förutom att besöka SR:s station så kommer det att bli underbart med lite miljöombyte, bekanta sig med en stad man inte varit i förut. Även om det bara blir några timmar över dagen så fan vad skönt det ska bli. Inget ont om Kungälv och Olofsbo, men de platserna har jag fan varit på i hela min uppväxt i princip.

Ni som förresten inte såg Henrik Schyfferts monolog igår på ettan missade verkligen nå't. Råkade bara zappa in på den, men den var nog ett av de bästa framträdandena jag sett. Man kan tänka sig att En Schyffert som står och pratar helt själv i två timmar kan bli långtråkigt, men nehej då. Grym igenkänningskomik varvat med fantastiska tänkvärda ord. Man visste nästan inte vart man skulle ta vägen i känslorna. Ena sekunden satt man och kiknade av skratt medan man strax därefter satt med djupa tankar och funderade på livet.
Så har ni inte sett den, antingen på TV igår eller när han varit ute och turnérat, se! As simple as that. Finns på nedanstående länk:
http://svtplay.se/t/111146/the_90_s_-_ett_forsvarstal


"All den här tiden som jag vilat o velat. Vilat o väntat o kastat bort
Inte nu. Kanske sen kommer jag också tycka att allt dåligt för med sig nåt gott"

Writing from Olofsbo!

Här i sommarstugan finns det ju ett otrooooligt internet! För fan, vi har ju 56k-modem här! Så för att vara både ekonomisk och inte riskera onödiga oväntade nedbrytningar av nätet, så skriver jag detta i word innan jag kopplar upp och klistrar sen in skiten i bloggen.

Igår hände inte speciellt mycket mer än att jag fick ett mycket trevligt samtal från en viss radioansvarig person för bl.a. Eskilstunas lokalradio. Så tro det eller ej, men på tisdag ska jag ta en liten tripp till Eskilstuna över dagen för att bekanta mig med omgivningarna ;)
På natten igår hamnade jag vid ett gammalt avsnitt av en av de dokusåporna jag totalt dissade vid tiden den gick: Big Brother, från 2002. Fan sicka töntar! Haha. Det känns verkligen som så extremt löjliga attityder alla hade. Verkligen pasande för tiden, tidigt 2000-tal! Så kul att höra snacket..verkligen überbarnsligt. Knappt högstadienivå. Och miljöerna de vistades i, ”huset”, så B! Fattar egentligen inte varför de visar repriser på så’nt, men ändå lite småkul måste jag motvilligt erkänna.

Idag blev det en del öl och grillande med familjen. Snackar telefon med Erik nu om Jamaicanska ligan i fotboll. Spännande va? Vad som händer sen står skrivet i stjärnorna denna underbara röda dag år 2009.

Tjo!

Herr Populär

Nämen vad är detta? Någon slags rekord slogs visst i förrgår ser jag på min statistik. 17 besökare, det var väldans. Nå, det kanske inte låtersom ett fabulöst högt antal, men för en väldigt svagt läsarraggande kampanj så tycker jag det är helt okej.

Ni har väl inte missat dagens mest världsomspännande nyhet? Aquas comeback! Som vi har längtat! All nostalgi kommer ju flöda över en som en mindre, snäll, tsunami när man hör den välbekanta Barbiegirl-rösten till tuggummipopiga toner!
Nåja. Sanningen att säga så bryr jag mig inte överdrivet mer än just att det är det lilla nostalgiska i mig som väcks. Jag har alltid räknat just Aqua, Dr. Bombay och Rednex mer till Linus uppväxt än min. Jag var mer åt Spice Girls-hållet. Men självklart blir jag lite glad att den typen av band som Aqua är får en chans att spelas på radio, då jag hellre hör på tuggummipop än RnB och Ola/Måns-pop. 100 gånger av 100. Lätt.

Nu ska jag snart ge mig in i ett visst nytt spel som inte släppts än. Med två väldigt bra föregångare och en brorsa i rummet bredvid som är lyrisk över det nya så är självklart förväntningarna höga.



Visst blev det en klar förbättring? :)

Växeln, hallå

Jag och Erik pratade om olika typer av mobilabbonemang häromkvällen och han beklagade sig över att jag inte hade Comviq Kompis så att jag kunde ringa honom gratis. Problemet med Comviq Kompis är ju bara det att sms och ringa till andra användare än de som har just Comviq blir dyrare. Dock tyckte jag själv att det var på tiden att jag bytte till den andra prisplanen inom Comviq Kontant Standard. Den jag haft sen jag skaffade mobil var sådan att man fick bonus när man blev uppringd, medan sms och att ringa själv blev dyrare. Nu blir jag inte uppringd lika mycket längre som jag blev förr och det kommer garanterat löna sig att byta prisplan.

Problemet var att det ju var skitlängesen som erbjudande om byte kom så det fanns inte info nå'nstans om hur man skulle "byta upp sig" vare sig på Comviqs eller Tele2s hemsida. Förmodligen är jag den enda i världen som fortfarande har den gamla prisplanen och kanske därför som det känts som att det blivit dyrare och dyrare för varje år att skicka sms och ringa, eftersom jag är den enda som tvingar Comviq att hålla bonussystemet aktivt.

Till slut slängde jag iväg ett mail till kundtjänsten och nu idag så vips så var det ordnat! En stor börda har fallit från Comviqs axlar och de kan äntligen montera ner allt vad gammal prisplan heter. Tänk vilket firande de kommer ha på kontoren!

Schlageråret över. Utgången lika väntad som till 90% usel.

Äh vafan, det är ingen idé att vänta på att det ska ta slut, jag kör sammanfattningen nu, den gnölsjungande "söta" norrbaggen har ju redan vunnit typ.

Årets festival har sannerligen bjudit på både bottennapp och positiva överraskningar. Förutom de uppenbara bottennappen rent låtmässigt som jag grinat på ganska tillräckligt så gillar jag ju inte röstningssystemet där typ fem pers från Sverige har hälften av alla våra fucking röster. Inte för att jag tror det hade gått annorlunda med 12 tondöva poäng till Norge, men jag vill ändå veta att folket har makten. Diktaturer och Kungamaktsliknande konstellationer trodde jag vi hade slutat med..?
Annat negativt är de supertöntiga programledarna från semifinalerna, som tursamt ändå skippades till finalen.

Om vi då ska titta på de positiva aspekterna så har jag ändå hittat några ytterst få musikaliska guldkorn. I övrigt har allt det visuella som ryssarna ordnat varit överväldigande snyggt. Innan har jag egentligen inte brytt mig om scener och så'nt, men denna gång har det verkligen varit mäktigt, skitsnyggt. Att så mycket pengar lagts på det hela syns, även om jag nog hellre skulle sett att det gick till det ryska folket..men, men, så ser ju inte världen ut.

"Vad roligt!" upprepar svenske kommentatorn om och om igen när Norge drar ifrån allt mer. Missförstå mig inte, jag har inget som helst emot att våra kära grannar vinner, tvärtom, men för fan...varför kan de inte vinna med en bra låt??

Att Azerbaijdzan ligger med i toppen var inte heller någon högoddsare. Den suger ju hårt så. En typisk modern äckelklubblåt med rajtjakarajtja-beat som man bara spyr på.

Inväntar nu de sista rösterna för att se var Island placerar sig.

*nynnar på Irlands bidrag*

Gött! En av mina favoriter slutade ändå tvåa, kära lilla Island :) Då har jag ändå något att vara glad för. Skönt att det ändå finns en hel del med bra smak och inte bara den stora majoriteten tondöva galningar ;)

Jaa, då var eländet över för det här året och därmed också mitt fanatiska schlagerbloggande.

Nu glömmer vi det här och går vidare. Som vanligt.

Go'natt!



Estland och Island, de två jag förgäves slängde iväg varsin röst på

Så var röstningen igång...

...och det ser lika jävligt ut än så länge som jag trodde. Norge...pfff. Det finns verkigen ingenting i den som kan få mig att tycka att det är en bra låt. det är liksom inget speciellt med den. Fioler i all ära, men det hjälper inte med en sångare som absolut inte har någon speciellt bra röst. Som jag har för mig att jag sa inför: den skulle passat i ett barnprogram.

Tyskland ger också 12 poäng till Norge. Fy fan. Näe, vad gör man? Uppgivenheten ökar för varje år. Jag är ändå glad att jag kollat på det som vanligt, annars hade jag la inte hittat Schweiz låt.

Ojoj, Tjeckien gav bara 3 till Norge! Helt otroligt..

Men som skamligt sig bör så gick Sveriges 12:a till Norge. Jag sörjer med er som röstat på den...
Nåja, 10:an från "oss" gick iaf till Island, ett av de två länderna jag röstade på.

Återkommer när eländet är över.

Past Semi 2

De uppgivna skratten med en underton av galenskap klingade raskt ur min mun när uselt bidrag efter uselt bidrag skickades till finalen. Jaa, nu är det ju ingen svårighet att välja vad jag ska hålla på i finalen iallafall när även min andra favorit, Irland, slagits ut. Nu håller jag fullt på Sverige.

Kommer aldrig förstå hur folk som röstar tänker och hör. Never. I finalen lär väl ett par sketbidrag slåss åsså får man sitta och lite skenheligt hoppas på det mindre dåliga, precis som så många andra år. Förra året var ett så'nt exempel som i mitt tycke gick käpprätt.

Av de som gick vidare är det inte många jag gillar direkt. Moldavien, Estland, Albanien typ som jag kan sträcka mig till.

Gillar absolut inte för övrigt att man inte fick nå'n rösträtt idag bara för att ens lands bidrag inte var representerat. Vad är det för orättvisa..? Eftersom öst röstar på öst väldigt ofta och väldigt få västländer var med (fyra är ju redan direkt i final t.ex.) så är det ju dödsdömt för majoriteten av västbidrag.

Om Sovjet återförenas..då reduceras en massa sketbidrag därifrån till ett. Vad sägs? :P



I see the world from just beneath the sky

Den må ha blivit utslagen, men jag inser mer och mer att jag älskar Schweiz låt. Blir bara bättre och bättre för varje gång jag hör den.. Ser mig själv på en tom väg susandes fram på en cykel i full fart med tårar nerför kinderna medan håret viner i vinden. Det är nästan mörkt, jag är ensam, musiken samsas i huvudet med tusen tankar..

Jag börjar undra om inte den där känslan jag trodde var förlorad ändå har några få små glödande kol kvar som bara ligger och väntar på tändvätska.

När ska man skriva blogg..?

Alltså, vilken är den bästa tidpunkten? De flesta av mina bloggar har jag nog skrivit ungefär den här tiden, på natten dvs, av den enkla anledningen att då har ju dagen gått och man kan sammanfatta den. Problemet i detta är dessvärre att de flesta människor är vakna på dagar och kvällar och inte på nätter och därmed kan de läsa vad som hänt idag först imorrn..

"Ja det e knepigt, det e det..men så e det ju här i livet!"

Svetten lackade i den sköna solen när gräsklipparen idag framfördes över den vildvuxna gräsmattan. Skulle egentligen tvättat klart väggen, men tyvärr tyvärr så hade Björkman Senior förlagt skyddshandskarna (nödvändiga pga något frätande medel i tvättlösningen) så Björkman Junior kunde inte utföra det ädla uppdraget denna dag heller.

Nu blir det "Fight Club", som jag inte sett sen jag köpte den för några år sedan, samt något ätbart.

Past Semi 1

Ja, vad säger man? Att inte det bidrag, förutom Sverige, med mest kvalité gick vidare var väl inte så otippat. Har lärt mig rätt bra hur den här tävlingen fungerar så jag har liksom lagt ner det där med att bli besviken. Det är mer ett uppgivet skratt som kan komma ut istället. Mest förvånande var nog ändå att alla tre nordiska länderna gick vidare.
Kort och grovt sammanfattat var det fem bra låtar (Bosnien, Sverige, Portugal, Island och Finland) som gick vidare, och fem dåliga som inte ens är värda att nämnas vid namn egentligen.

Tror fortfarande inte Malena kommer vinna, men känns ändå som att det finns en chans att hon kan vara med och slåss i toppen.

Nu ser jag fram emot semi 2, eller ja, ser fram emot var väl att ta i eftersom den nästan bara innehåller bidrag med låg kvalité. Irland blir egentligen enda höjdpunkten. Men vem vet? Live kanske något bidrag höjer sig..

En stor förvåning var också att Linus favorit var Belgiens Elvis-härmare. Gissar på att den inte ens var nära att gå vidare röstmässigt..

Förresten blev jag positivt överraskad av pausnumret. Är faktiskt det första pausnummer jag orkat se igenom helt. Trodde inte de skulle våga ta i så mycket som de gjorde med Röda Armé-kören, röd färg överallt, ett stridsflygplan, marchtrummor och "Not Gonna Get Us" med t.A.T.u. Planerar de för en invasion tro..? Skämt åsido, det var rätt mäktigt.

Nu blir det en lyssning på Schweiz i ren härligt skön frihet från löjliga programledare och skumma livemixningar.



Eurovision Song Contest

Ja, så var då inför-programmen avklarade och jag har glatt fått sitta och höra på den s.k. expertjuryns uttalanden om alla årets bidrag. Ska inte bedöma juryn allför mycket, alla får tycka vad de vill och nu är det min tur! Personlighetsmässigt är det dock den ständige bisittaren Thomas Lundin som självklart är programmens behållning.

Nåväl! Dags för mina egna subjektiva bedömningar av de 42 bidragen. 0-5 poängs skala i slutet av meningarna. Notera dock att denna skala enbart gäller inom tävlingen. Skulle det vara "ute i verkliga livet" hade många låtar blivit bra mycket mer poänglösa..

Semifinal 1

1. Montenegro - Jag bryr mig egentligen inte om låtarnas videos men denna kändes äcklig och alltför blingblingig. Knappt godkänd låt, rätt tjatig efter ett tag med refrängen. Inte totalt värdelös, men finns bättre helt klart. 3
2. Tjeckien
- Rätt värdelös. Mer smårolig möjligtvis om man har den som soundtrack till någon bloopervideo på youtube typ, men som schlager helkass. 2
3. Belgien - Aspirerar förmodligen på ännu en bottenplacering. Elviskopia som nästan är i Pilarmklass utstrålningsmässigt. Sången duger la, men låten är småtöntig. 2
4. Vitryssland
- Looken på öststataren får mig att vilja ta pisse-, alternativt kräk-, paus, men låten funkar faktiskt. Rätt skön och melodiös. Refrängen bra mycket bättre än versen dock och har ett visst tryck. 4
5. Sverige
- Även om den inte var min absoluta nummer ett i Svenska uttagningarna, så diggar jag den. Har inget emot opera och rösten är garanterat den mest stabila i hela tävlingen. Verserna i låten är inte helstarka, men den mäktiga refrängen väger absolut upp det. Visst kan jag anses jävig, men refrängen ger lite gåshud, det räcker för att få full poäng av mig. 5
6. Armenien - Medelmåttig modern klubblåt, dvs väldigt mycket inte bra. 0
7. Andorra - Inte första gången jag gillar ett bidrag från detta lilla land. Lär inte vinna, men lagom laidback poprocklåt, som jag lätt kan digga till. 4
8. Schweiz - Tveklöst min favorit i år. Extremt otippad musik från alplandet, men lätt skön! Påminner om flera band jag gillar i stilen. I soundet lite åt fr.a. Melody Club-hållet. Som Lundin sa i programmet "Det här är riktig musik". 5
9. Turkiet - En välbehövlig pissepaus! Låter som all annan intetsägande skitmusik på klubbar. Räcker så. 0
10. Israel - Tråkig helt enkelt. Helt okej röster och ganska melodiöst, men tråkigt i längden. 2
11. Bulgarien - Technobulgarien slår till igen! Funkar, skön bas, men händer inte så mkt, lite platt. 2
12. Island - Som vanligt en stabil låt från ön. Refrängen bra, medan versen är lite tråkig. Bra sång. Tummen upp! 3
13. Makedonien - Ingen fantastisk låt, men själva ljudbilden gillar jag. Lite mer variation i refrängen hade dock varit väldigt skönt även om det är drag. 80-talets glamrock har lite dödsryck ändå. Sångaren låter som en rocksångare brukar, men snudd på smågnälligt nå'n gång ibland. 3
14. Rumänien
- Gäääsp. Plastigt, tunt, intetsägande, löjlig text. Låt mig göra om den lite (läs: mycket) så kanske, kanske. Eller nej, det skulle nog inte hjälpa. Har ändå några små slingor jag gillar. 2
15. Finland
- Funkar. Jag är ju uppväxt med och gillar eurodisco/eurodance så, visst. Musiken snyggt producerad, men refrängen låter mer som ett hopkok av många andra låtar än som något originellt. Lyfter aldrig de sista procenten. 3
16. Portugal
- Som vanligt kommer Portugal med ett märkligt bidrag. Takten är lite märklig ibland för mig, men ändå tycker jag låten är snygg och sången rätt bra. 3
17. Malta - Chiara igen! De har inte så många andra artister eller? Låter som en sämre version av "You Raise Me Up" eller nå't. Ganska anonym. Bra röst såklart och rätt maffigt, men händer inte jättemycket ändå och blir lite tjatig. Växer dock så smått efterhand trots tjatigheten. 2
18. Bosnien & Herzegovina - Brukar inte misslyckas och så inte heller denna gång. Väldigt speciell låt. Både inhemska tongångar och mer internationellt mjukrockigt sound med en framträdande basgång. Inte jättespännande låt, men fullt godkänt. 3

Semifinal 2

1. Kroatien - Versen är lite småskön och slapp, men när refrängen drar igång ogillar den lite smått redan efter en sekunds lyssnande. Med annan sångare hade känslan kanske kunnat bli annorlunda men nu blir refrängintrycket skrän och oväsen. Får säkert en massa östpoäng dessvärre. 1
2. Irland
- Min typ av tjejpoprock definitivt. Gillas starkt. Cool stil på tjejerna också. Tur att basen inte är svagare, då hade det blivit mindre bra, basens framträdande lyfter hela låten. Håller denna som en av mina favoriter. 5
3. Lettland - Ett ord direkt: billigt. Och ett ord till: uselt. Varför höll de inte fast vid att avstå från tävlingen detta år? Enda bra: de få sekunder tjejen sjöng själv. 0
4. Serbien - Ett sån't här bidrag igen, minst ett varje år! Några pajasar och en rapvers följt av småhurtig refräng. Tunn, tråkig, kass. Något för bolibompa månne? 0
5. Polen - Ganska vacker ballad, skulle funka i vilken modern radiokanal som helst. Vinner nog inte, men klart godkänd. Det stickaktiga partiet innan "lyftet" klart höjdpunkten. 3
6. Norge - Så denna är favorittippad? Give me a fucking break.. Suger apballe på ren svenska. Dvs i klass med Lettland och Serbien. Vad är det för fel på juryn som ger femmor allihop? Eller de på youtube som gillar den? Är de helt knarkade? Kan spelas möjligen i bolibompa tillsammans med Serbien. Det är inte bara det att låten är dålig, herr Rybak sjunger inte särdeles bra heller. 0
7. Cypern - Supersöt tjej, okej låt, men inte mer. Rätt så tunn. 2
8. Slovakien - Verserna går att lyssna på, men i refrängerna blir det gnöl. Genomgående tema för många länder i år märker jag. Hemskt för öronen efter en stund. Poängen för verserna. 1
9. Danmark
- Ser ut som komikern Patrik från Morgonsoffan. Låter som en korsning mellan Iglesias och låtskrivaren Adams. Låten är en platt ordinär tunn poprocklåt för radio. 2
10. Slovenien - Skum låt. Snygg musikaliskt och produktionsmässigt, men sångerskan kunde man skippat typ. "Filmmusik" beskrev Lindarw det som. Jag kan bara instämma. 2
11. Ungern - Modernt, men ändå med lite omoderna drag från 90-talet. Basen är återigen en lyftande faktor, i övrigt är låten småtjatig, men skulle absolut funka på nå'n klubb när man fått i sig några stadiga. Texten kunde varit bättre. Dansant när väl den viskande första versen är avklarad. 3
12. Azerbajdzjan - Usch. Fan att man skulle få ett sån't här äckligt bidrag i år också. "Rajtjackarajtja"..spyyyr. Grekinspirerat dravel. Tjatigt. 0
13. Grekland - Blää, usch, slisk. Gamle Sakis kommer med ännu en sketlåt. Svag sånginsats och tjatig. Enda jag möjligtvis kan gilla är några av de elektroniska inslagen. Plus för det och att de ändå inte är lika kassa som Azerbajdzjan. 1
14. Litauen
- Jaha? Vad var detta? Nå'n pausunderhållning? Låter ojämnt producerat, med rösten nästan gömd och ytterst seg sömnig låt. Får hoppas att det blir lite mer tydligt live. Kanske skön som näst sista låt på nå'n rökig bar innan stängningsdags. 1
15. Moldavien
- Faktiskt inte helt värdelös, lite kaosartad, men ändå fart och fläkt. Tycker inte det är en oerhörd schlagerlåt och skulle aldrig rösta på den, men skulle kunna digga den i sitt hemland på något torg med liveorkester. 2
16. Albanien - Låter definitivt lite retro och det går jag ju ofta igång på. Den funkar absolut, även om sångerskan är på gränsen till gnällig i de högre tonerna. Svängigt och bättre än mycket annat ändå. 3
17. Ukraina - Nej tack. Galet konstigt komponerad med trumpeter varvat med modernt elektroniskt komp. Tycker mest det blir en kompott av saker som kämpar för att gå ihop men inte riktigt når ända fram. Dessutom tjatig och tråkig trots sin förmodade ambition att vara en klubblåt med driv. Låter ändå någorlunda professionellt konstigt nog. 1
18. Estland
- Jag förstår ungefär vad de försöker skapa för känsla med sin etnopop, men tycker de når långtifrån ända fram. Det är för spretigt och osammanhängande melodimässigt för att man ska hinna ta in en sammanfattande känsla. En märklig mörk komposition som trots sina brister ändå är lite fräck. 2
19. Holland - Haha, detta måste ju vara årets skämtlåt eller? Löjligt dålig. Tre medelålders gubbar som kämpar med att visa sin sliskiga sida och att de inte alls är så gamla som de ser ut. Samtidigt försöker de göra något bättre av en usel låt. En skam för tävlingen. 0

Direktkvalificerade


1. Frankrike - Äntligen något som känns lite äkta och själfyllt igen. Har absolut inget emot den här typen av gamla fina franska ballader med dragspel. Tvärtom, tycker det är jätteskönt. Gillar inte sångerskans röst till 100%, men det gör inget alls. 4
2. Ryssland
- Bättre än förra årets värdelösa vinnare (vilket inte är någon större bedrift) men absolut ingen bra låt ändå. Rätt intetsägande och känns som hämtad från nå'n gammal halvsjaskig sovjetisk bar. Hemsk sångerska, låter bara alltmer illa ju längre låten går. Gillar konstigt nog dock den lite mörka mystiska undertonen som finns låten igenom. 1
3. Tyskland
- Wtf? En upphottad version av barnlåten "sillidill" mot slutet som plötsligt får en sekunds seriositet när det blir nästan tyst och avskalat. Vet knappt vad jag ska tycka. Mer småkul än bra, men näe. 0
4. Storbritannien
- Hörs att det är komponerat av ett proffs (Andrew Lloyd Webber), synd bara att de inte kunde få tag i en bättre sångerska. Hon håller inte hela vägen. Tyvärr britter, ni har skjutit er själva i foten med det valet. Annars är låten absolut helt okej, fast skulle knappast vunnit även med en bättre sångerska. 3
5. Spanien
- Gah, kommer aldrig den här typen av låtar att dö? Vet inte hur många det finns med i årets tävling, men nej tack nej. Sångerskan funkar, men låten är en typisk sådan som för mig smakar lika illa som man mår efter en riktig fylla. Sorry, men totalt opersonlig låt som inte säger något. 0


Puh det var det! Tar jag detta på för stort allvar? Nja, men jag tycker det är roligt :) Dock känns det som att jag är den enda som är straight som lägger ner så'n energi haha..Näe då, det finns säkert fler som bara är lite lagom galna som jag.
Sammanfattningsvis kan man väl säga som så att det inte spelar någon roll vad jag tycker, för min favorit vinner aldrig någonsin ändå. Möjligt att "Hard Rock Hallelujah" var min favorit när den vann, men inte säker. Sen när Estland vann 2001 så var det faktiskt den bästa låten det året och jag gillade den. Men det berodde på att alla bidrag sög och den var minst dålig, så det räknas inte.

Jag kommer att sitta och svära när en sketlåt står där som segrare i år igen, precis som förra året, men vad gör man? Det är ändå kul och man behöver ju inte direkt lyssna på de värdelösa bidragen hemma på fritiden när tävlingen är över.

Jag är helt värdelös på att tippa segrare, men okej: jag tror inte att förhandstippade Norge kommer att vinna. Jag tror inte heller att någon av mina favoriter kommer att vinna. Grekland och kommer säkert att vara med i toppen liksom Azerbajdzjan och Bosnien. Portugal ser jag som en dark horse. Vinner gör..ska vi gissa på typ Montenegro, Rumänien eller Ukraina?

Until next time; bye bye!



"Håkan flinar och slår ihjäl en mygga på pappas flint"

Det har inte varit en dans på rosor att göra ingenting på många av dagarna de senaste månaderna.
Eftersom jag efter i plugget i Falun tvingades flytta "hem" igen pga obefintligt jobb så fordras såklart ständiga insatser av mig för att jag inte bara ska bo här och slösa på föräldrarnas resurser. Detta innebär att en massa oerhört roliga uppgifter ideligen läggs fram till min gigantiska förtjusning. Vem vill inte tvätta väggar när det blåser kallt halv storm ute liksom?

Näe då, skämt åsido, det är inga problem så sett, jag tycker det är självklart att hjälpa till. De har ju liksom ingen försörjningsplikt för mig, det är skitsnällt att jag får bo här. Jag kunde lika gärna blivit utkickad med orden "Klara dig själv!". Men så skulle de aldrig göra. De vill att deras barn ska ha det så bra som möjligt, svårare än så är det inte.
Dock blir jag ibland lite grinig över att det hela tiden ska hittas på nya uppgifter som inte är akuta på något sätt. Inte för att jag blir direkt utarbetad, men vissa grejer är verkligen så'nt som ger känslan "vi måste hitta på något att göra!". Men detta är ingenting som uppstått nu, absolut inte, det har alltid varit så. Speciellt pappa har extremt svårt för att bara sätta sig ner och göra ingenting en hel dag, bara koppla av. Läsa böcker, se på tv, spela keyboard är det han gör som fritidssysselsättning, men bara ytterst korta perioder. De enda dagarna som jag kan riktigt minnas som han inte kunnat göra något är när vi rest utomlands till Spanien, Tyskland och Grekland. Såna semestrar finns liksom inget att "hitta på". I sommarstugan t.ex: helt omöjligt att bara ta en ledig semesterdag! Är det inte gräset som ska klippas, så är det en vägg som ska rivas eller målas, takpannor som ska läggas om, mossa som ska rivas, skräp som ska köras till tippen, skåpsluckor som gnisslar, golv som ska läggas, saker hos någon närboende släkting som ska fixas, möbler som ska flyttas osv osv osv. Visst, det kan vara så märkligt som att han tycker om att ha något arbetssamt att göra hela tiden. Dock tycker inte alla det, vilket herr Tommy kan ha svårt att förstå ibland. Jag tycker det är kanon å ena sidan att han gillar att arbeta och uppdatera saker runtom hela tiden, men å andra sidan är det massor av det som görs som är långtifrån  livsnödvändigt och akut. Avslappning, ett främmande ord.

Min senaste uppgift är som sagt att tvätta en vägg och det är något som faktiskt behövdes. Halva väggen är tvättad och det är en grov skillnad man kan se. Dock har vädret varit emot mig de senaste dagarna och resten av väggen är fortfarande inte tvättad. Något som min otålige arbetsälskande pappa beklagade sig över vid middagen idag. "Idag kunde du tvättat väggen!" säger han uppfordrande fastän det tydligt blåser halv storm utanför fönstret och är rätt kallt. När jag påpekat detta och fått min brors medhåll mumlas "Äh, veklingar.." ungefär, lite småmulet. Jag replikerar att både jag och min kära bror minsann brukar ha bra mycket mindre kläder på oss än vad han och mamma har haft på flertalet sköna vårdagar. Samtalet går sedan över till den utflykt som föräldrarna ska göra på fredag, nämligen cykla dressin nå'nstans i tjottahejti. Då kan jag inte hålla mig och retas:
-Hoppas det blåser!
-Jaså?? Du önskar oss dåligt väder??
-Näe, men du tycker ju det är så skönt med blåst!
Flinande Richard, flinande bror, suckande mamma och pappa med något svart i blicken.

Ibland är likheterna med familjen Andersson störigt lika. Visst, pappa är inte lika klantig som Rudolf, men han kan bli sur på samma sätt och vara lika rolig när det väl blir något klanteri. Pappa är dock lite lugnare än Rudolf, men båda jobbar på kontor med tråkiga papper, även om pappa säger lite mer än bara "hmm".
Linus har alltid varit en liten Håkan. Han inte bara gillar potatis, han kunde som liten få exakt samma sura blick som Håkan och retades alltid med mig, eller Sune som jag blir i det här fallet.
Min likhet med Sune är att jag tänker mycket på kärlek, är storebror och ibland också hittade på lite mindre smarta saker i lägre grundskolan. Jag skämmer dock inte ut mig lika mycket som Sune brukar göra och är mycket mer monogam. Han har ju trots allt ett lite playigt drag i sig, även om det är Sofie han alltid återvänder till.
Mamma är egentligen inte jättelik Karin. Karin är slarvig, mamma är snarare tvärtom. Dock gillar hon, liksom Karin, att småretas med pappa Tommy/Rudolf ibland och har ett lika tråkigt jobb (kundtjänst på elverket). Hon är också modernare än pappa och skulle gärna resa mer utomlands, medan pappa säkerligen skulle tycka att en resa med en gammal avdankad järnväg i södra Närke skulle vara minst lika exotiskt.

Man går varandra på nerverna lätt här hemma, konversationerna är samma som de senaste snart 23 åren, med en del variationer såklart, men med bilden av familjen Andersson i huvudet så blir genast allting mycket roligare.

Man har bara ett liv (förmodligen) varför slösa bort det på att bråka med andra?


Dilemma

Ja, att inte kunna välja alltså. Käre Marcus är ju annars nestorn på detta, och även en annan dam, Sofia, jag lärt känna lite smått påstår sig vara en baddare på velighet. Men nu är det allt min tur för några sekunder i rampljuset! Det otroligt viktiga och stora dilemmat som ingen kommer hinna kommentera på förrän jag ändå lyckats valt själv är: Vad ska jag se på för något snart? Alternativen är den underbara filmen "Masjävlar" eller Emil i Lönneberga. Fan vet alltså.. Får nog grunna på det ett tag till. Det är lika svårt just nu som att välja vilket av årens schlagerbidrag som suger mest.

Ah, visst älskar man lyxproblem? "Vilken film ska jag välja?!" åh nej, världen går under haha..men vafan, man kan inte ta ALLT på allvar HELA tiden. Vad ska man då leva för? Ska man leva hela sitt liv för att vara en prydlig person som gör exakt som alla förväntar sig och tycker utan att ha någon som helst egen vilja? Anpassa sig exakt efter det som omvärlden tycker är "normalt" eller "rätt"? Nähää du..never. Man ska sköta sig, ja absolut! Man ska inte jävlas med andra över gränserna, man ska inte förstöra andras saker osv. Men man ska våga leva. Man ska våga vara sig själv. Man ska våga skita i att "aa, men asså typ den där låten tycker han är populär så då måste den ju va det!!".
Man ska våga.

Jag börjar tro att jag har en småskalig fobi för att ringa till okänt folk. Eller har trott det ett bra tag rättare sagt. Såfort jag ska ringa till nån okänd som jag inte kan sätta ansikte på, då känns det med ens extremt osäkert och jobbigt. Går mycket hellre fram till någon och pratar in person än att ringa nå'n okänd nisse. Jag vill veta vem det är jag pratar med, hur den personen ser ut och agerar. Man kan inte tolka mycket ur en telefonlur. Bara om man känner personen väl sen innan, då är det en annan sak, kan sitta i timmar om det är så med rätt person.

Näe, lite mer velande blir det allt, nu flög ju tankarna iväg på så mycket andra resor så det ursprungliga dilemmat flög all världens kos! Haha, ja så kan det gå..

Njuter av min ännu kalla Newcastle och grunnar lite mer över allt underbart som finns i livet.

Tjo!

70 passerade inlägg

Det ni, det kunde man inte tro för något år sen när bloggen var färsk och typ död. Men jag bättrade mig (om man nu anser att det är en bättring att sitta och skriva en massa blogg).

Grå och trist dag, hoppas att det förändras ytterst snart. När man inte har sina närmsta vänner i ständig närhet så tenderar vädret att påverka allt mer. Så ser jag det iallafall. Med de personerna runt sig så kan man ha kul fastän vädret suger, vare sig man bara sitter och tjôtar eller hittar på nå't mer aktivt. Msn funkar, men bara som ett sämre substitut. Lite som att onanera; det är helt okej, men man vill hellre ha sex.

Funderar annars nu mest på vilken film jag vill se. Försöker hitta "Hälsoresan" faktiskt, inte för att det är direkt världens bästa film utan för att det är lättsam underhållning och en film som jag inte sett på länge. Är man en sucker för svensk film så är man.

Jag blir annars bättre och bättre på att undvika mörkare tankar. De uppstår, som hos vilken normal människa som helst, men jag har lärt mig undvika dem bättre och bättre. Är det ett tecken på mognad eller bara galenskap? "It takes a fool to remain sane" framstår fortfarande som en av de mest intelligenta låttextrader som skrivits.

Ooh, hittade filmen! Bara att hoppas att det går någorlunda snabbt.

Har funderat på saker man kan använda sin lediga tid till. Skulle kunna börja göra någon form av diktsamling. Varför inte liksom? Problemet är att man inte kan göra både roliga och allvarliga dikter. Det får bli antingen eller. Och det är lite synd eftersom de roliga såklart är roligare att göra, medan de allvarliga också måste få komma fram ibland, går inte att trycka tillbaka en sida hur som helst. Kan ju iochförsig göra både och parallellt och sen välja. Nåja, jag är bra på att komma på projekt som sen rinner ut i sanden eller skjuts upp på obestämd tid. Utan deadline är det ju liksom whatever.
Jag saknar skolan, yes I do.


Jag tänkte tagit en annan låt egentligen, men då den inte fanns på tuben så duger ändå denna bra. Var längesen jag hörde igenom skivorna..


Nu blir det film!

Hmpf

Nej, jag ska inte dit igen. INTE.

Iallafall inte än. För lite bakslag.

Inte än.

Fotbollsplaner? Ja tack, men först framtidsplaner!

Planerandet av sommaren är i full gång! Illusionerna om att hitta ett passande jobb ligger lite i bakkant nu, helt enkelt för att jag inte orkar fokusera huvudet på negativa saker hela tiden, det får liksom finnas en gräns någon gång. Så nu tänker jag allt mer på de positiva saker som jag kan få ihop i sommar istället.

Tre saker är det främst som ligger i blickfånget:
-Roadtrip
-Midsommar
-Fokusåterträff

Den första punkten har hittills hakats upp av några punkter såsom var man ska få tag i en bil och när de tänkta färdkompanjonerna är lediga. Bilfrågan kan nu närma sig en lösning då ett lån av mammas kanske, kanske kan bli aktuellt. Ursprungligen tänkte jag helt enkelt köpt en egen, men i takt med att ekonomin gått utför så har jag lagt ner de planerna.  Ska jag ha en bil så ska det inte vara första bästa skrothög från Hederlige Haralds Billighetsbasar.
Vad gäller ledigheten för övriga deltagare så är det egentligen bara en jag är helt säker på i nuläget, men det är inte bråttom med informationen än direkt. Detta ska nog lösa sig!

Andra punkten skulle vara underbart om den gick att upprepa i föregående års anda. Midsommaren på Malö -07 var finfin, men även förra årets grabbiga tillställning i Olofsbo som gick i limens tecken! Den här punkten har jag dock inte tagit upp med någon än, så det kanske börjar bli dags snart. Jag är ingen person som gillar att vara ute 635 dagar i förväg, ska något hända så ska det hända relativt snart från att idén kommits på helt enkelt.

Sista punkten går långsamt framåt, de flesta är på tanken med en återförening och ett datum har nu också föreslagits så det är i skrivande stund bara att invänta svar från alla intresserade.

Med andra ord är det flera projekt som är igång och massor att se fram emot! Förutom dessa tre punkter så är det ju helt enkelt sommar och det är alltid positivt :) Dessutom ska jag på U2 med Henke, vilket lär bli en stor upplevelse. U2 är inte ett av mina mest sönderlyssnade band direkt, men de är absolut bra och att se dem live är liksom något man bara vill uppleva någon gång i livet.



För övrigt hoppas jag Barca spöar skiten ur Chelsea ikväll.


"Även de mörkaste moln löser till slut upp sig"


TV

Ännu ett "Inför Eurovision" avklarat! Bara ett avsnitt kvar nu och jag lovar (eller hotar?) återkomma med omdömen om alla låtar nästa måndag när det avsnittet setts.

Söndagsparty med Filip & Fredrik är helt okej underhållning. Går aldrig över gränsen utan balanserar fint på den med fin mix av gäster från både Sverige och USA. (Att mor och far klagar på herrarna i tid och otid går helt i linje med den omodernitet de kära päronen utstrålar då och då.)

Parlamentet har funkat bättre de senaste två säsongerna, men de kan inte ta in alltför många nya komiker nu, några av det gamla gardet måste finnas med!

Robinson är helt okej, även om jag tycker det är alltför lite pristävlande och fokus på byggande etcetera. Var är breven hemifrån t.ex? Intrigerna har vart rätt okej, men det har blivit rätt töntigt med allt öppet paktsnack. Jag vill ha mygel och hemligheter inte öppna böcker!

I övrigt finns nog inget annat jag följer just nu. Magra TV-tider. Men det gör ju inte ett sket med vädret som vart! Då är man ändå så upprymd av att solen lyfter upp smilgroparna att man struntar i om det finns nå't på TV eller inte. Låter som jag är TV-nörden nr. 1, men vafan, jag kollar typ 10% nu jämfört med under yngre tonåren kan man säga :P

---

Sol och vår
Nakna tår
Tiden går
Bra jag mår

Sommar snart,
med väldig fart
"Underbart!"
sa vi rart

Hösten? Nej!
Bort med dig!
Sommarn? Hej!
Kom till mig!

Vintern kort
Regnar bort
Vårens varma fort
är mer min sort

//RB


Sommarväder, hej hej, sommarväder

Back again efter några dagar i sommarstugan med helgött väder. Dock är det en sak som jag blir helt förbluffad av när jag går runt i Olofsbo. En sak som jag tycker är helt sanslös och upprepar sig gång efter gång:
Var är den kvinnliga populationen i åldrarna 16-30 år?? Hur man än vrider och vänder sig, vart man än går så är det samma folk. Är det inte pensionärer så är det barnfamiljer. De enda i åldern 16-30 år är av manligt kön, även om de inte heller är direkt överrepresenterade. Nu menar jag inte att jag hyser något agg mot de delar av sveriges befolkning som behagar uppehålla sig i Olofsbo, absolut inte, men jag är en hetero kille i mina bästa år, det är vår, och jag tycker det är fullständigt normalt att jag föredrar en yngre feminin omgivning. Jädrans vilken präktig formulering! Min poäng är INTE att jag vill playa runt och ragga tjejer, det vet de som känner mig, men för övrig läsekrets vill jag ändå poängtera det. Min poäng är att jag uppskattar att se vackra kvinnor. Ni lyser liksom upp vardagen, svårare än så är det inte!
(Skall sägas att jag åkte in till Falkenberg två gånger också och där är det betydligt fler yngre damer, så jag försöker inte bedriva nån stor klagomur. Men iallafall några i lilla sommarstugeidyllen Olofsbo skulle vara trevligt.)

Inte gjort överdrivet mycket mer än att sola, läsa drinkrecept, promenera, klippa gräs och läsa tidning. Men sen finns det inte så mycket mer att göra i Olofsbo än heller. Blir bättre i sommar när Erik är där, havstemperaturen ökar osv. Men nu är det tillbaka till "verkligheten" och fokus på mer jobbletande som gäller.

Förresten, jag har förstått det återigen är någon form av hockeyturnering? VM, EM, OS, Karjala Cup, Whatever Cup, Elitserien, NHL, Tjofaderittan Cup osv.. Jag kommer aldrig förstå fascinationen för hockey. Jag har vart på det live en enda gång, mest för att vara social, men även för att se om det ändå kunde väckas någon form av nyfikenhet. Icke sa nicke. Jag missade varje gång det blev mål och förstod det genom att alla flög upp och jublade, vilket innebär att jag inte jublade själv en enda gång (kalla mig fånig, men jag tycker själv att det skulle se löjligt ut att flyga upp några sekunder efter alla andra och jubla, dessutom lite halvhjärtat beroende på min obefintliga passion för sporten). Nåja, stämningen var helt okej, men det blev lite väl amerikanskt och över-pampigt ett antal gånger t.ex. inför matchen med intåg och mojs. Sen att säsongerna aldrig tar slut är också lite smått irriterande. Tidningarna fylls med tjat om hockey när säsongen börjar och när väl det oändliga slutspelet är slut, ja då kommer något VM eller nåt, följt av en kort paus för sommar sen startar det om igen med ny säsong! Jag är ledsen om jag trampat på massa ömma hockeyälskande tår, men min beundran för hockey är lika liten som den är stor för fotboll.
Man kan inte älska allt och alla, hur mycket man än försöker.

Nu blir det en sväng till stan. Min wow-knarkande bror behöver tydligen köpa ett nytt spelkort och hyr därför in mig som chaufför.

Ciao!

RSS 2.0