Festligheter

18-årspartajet var finemang! Jag och Erik var bland de första på plats och det började genast med att jag fick uppdraget att korka upp champagneflaskor. Efter det började fler folk droppa in, både familj till 18-åringen och vänner i 18-årsåldern.
 
Maten var god överlag, men det som stod ut mest var en gudomlig kladdkaka samt en sorts krutonger som tillsammans med tapenade blev ett utsökt tilltugg till övrig mat och dryck.
Att det var typ öppen bar gjorde inte kvällen sämre och det blev ett antal glas vin och öl.
 
Sällskapet var riktigt bra från alla håll och kanter, alla jag pratade med var i vilket fall jättetrevliga, vare sig de var av det äldre eller yngre gardet. Jag är väl i en sorts ålder där precis alla åldrar med lätthet går att konversera med. Jag var lite orolig att det skulle kännas skumt att snacka med en massa 18-åringar, men det kändes naturligt och jag skämtade ju på som vanligt.
 
Efter mat, tal, sång, en kort film på födelsedagsbarnet som liten samt en massa gött häng och snack så var det dags att bege sig hemåt. Jag skulle säga att vi gick i precis perfekt tid och det är ganska sällan man känner exakt så på en fest, det är svårt att bedöma liksom. Jag vet dock inte alls vad klockan var, det enda jag vet är att jag och Erik köpte 3,5:or på vägen hem och sen satt och tjôtade och lyssnade på musik till ungefär sju på morgonen.
 
Ridå.
 
Söndagen var givetvis mäkta lugn. Vi hade fått med oss rester från partajet och maten bestod återigen av köttbullar, paj och kladdkaka. Det finns sämre saker att äta dagen efter om vi säger så!
I övrigt blev det FM och kolla fotboll på TV.
 
---
 
Just nu sitter jag på tåget hemåt väst. Frukosten idag blev.. köttbullar och kladdkaka! Pajen var slut, och nu är även köttbullarna det. Erik har en bit kladdkaka kvar när han kommer hem med andra ord.
 
Tågresan kommer användas till att ta igen ett antal serieavsnitt som gått under helgen. Nyss blev det Farmen-finalen och snart Ack Värmland.
 
---
 

18

18 år, det var inte igår
18 år, en ålder som slår
Jag minns den knappt,
men ändå som igår
Jag minns en kille,
som kände sig svår
 
Idag är nåt annat, idag är jag "stor"
Större modell på redan stora skor
Andra blir 18 och jag försvinner bort,
mot högre siffror av retsam sort

Man kan inte backa, man kan inte stå
Man måste gå längre, fast vägen tycks grå
En del av det bästa har dock inte hänt
Ännu kan man känna det man innan känt
 
//RB

På resande fot

Bussresa mot Stockholm. 18-årspartaj väntar imorrn. Ska bli sköj! Bor över hos Erik under tiden och åker hem på måndag förmiddag.
 
---
 
Mådde lite illa för en stund sen. Berodde nog på att jag knappt ätit nåt innan dess. Fick i mig ett par mackor nyss så det börjar bli lite bättre.
 
Det är en smula jobbigt att skriva på datorn här. Det är ju inte direkt megagott om plats. Jag har ingen bredvid mig, men utrymmet framåt är begränsat så man sitter ju med datorn i magen typ. Lite svåra vinklar att ha armarna i när man vill nå tangentbord och touchpad. Försöker sitta lite i sidled nu, men det är inte jättebekvämt det heller. Finns liksom inget bra sätt att vara placerad, det är något i vägen på något sätt åt något håll hela tiden eller så är det ojämnt, snett. Eller så skiner solen rätt i skärmen.. Dagens I-landsproblem!
 
Nu hittade jag en någorlunda placering som inte gör mig helt förstörd i någon kroppsdel.
Om jag måste sitta med datorn undrar ni? Klart jag inte måste, men jag vill. Det är en lång resa och jag kräver underhållning!
 
Nu verkar vi stanna nånstans. Kanske kommer fler på då så jag får ändra nuvarande sittställning till mer konservburkig. Lika bra att förbereda sig. Nu ser jag knappt vad jag skriver. Mycket snäv vinkel på skärmen..
 
Sådär, stoppet över, ingen nypåstigen på sätet bredvid. Haha, blir lite hattig skrift här nu.. Det är nog bäst att sluta.
 
 

Retro i det lilla

I måndags skrev jag ju in mig på förmedlingen och idag hade jag första mötet med min handläggare. Trevlig handläggare, trevligt möte. Men det är väl det. Papper ska skickas och pengar skall förhoppningsvis fås. Men jag känner inte att jag ska hoppas på för mycket saker nuförtiden.
Nog om det.
 
Efter besöket letade jag efter en affär och gick in i en galleria där den sagts vara. Dock sågs där inte röken av denna affär och eftersom jag är en modern människa (nåja, ibland i alla fall) plockade jag upp min mobil och tänkte googla fram rätt adress. Dock är ju mitt internet sedan flera veckor slutsurfat för denna månaden så att få fram en karta är ju bara att glömma med min begränsade hastighet. I alla fall om jag vill hitta affären innan den stänger.
Jag gav upp ganska omgående och tog tillfället i akt att göra saker på det gamla hederliga sättet, det vill säga jag gick och frågade en vanlig människa om vägen! Wild and crazy!
Sägas skall att personen jag frågade var en söt tjej i en väskaffär jag sett en annan gång när jag var i gallerian. När jag nu var där igen och sökte efter en affär som den i fråga så kändes det rätt givet vem jag skulle fråga i den lilla gallerian.
//Mannen som alltid ser x antal scenarion framför sig i huvudet
 
---
 
Just nu är jag hos föräldrarna. Eller i alla fall den ena föräldern. Modern är spårlöst försvunnen. Förmodligen på nåt gympaaktigt pass eller så. Jag och fader var en sväng i broders lägenhet för golvläggning innan vi stack hit.
 
Och där kom visst modern hem. Jag segar så med detta inlägg att en massa hinner passera.
 
Ikväll kommer faster på besök. Det verkar som vi ska samlas och kolla på Drömkåken. Prima film! Det var ett tag sen man såg den. Familjekvällar är alltid bra kvällar. :)
 
---
 
Goa 90-tal.

Fram och tillbaka, hit och dit, men ändå stilla

Mitt bloggande tacklar änna av på senare tid. Och det kan man ju tycka är en smula märkligt med tanke på att jag är mellan två jobb och därmed borde ha hur mycket tid som helst. Men är det någon onödig talang jag verkligen besitter så är det att kunna fördriva tid. Ibland undrar jag hur det går till själv, plötsligt har tiden bara gått. Jag är bra på att sysselsätta mig själv långa perioder utan att bli uttråkad helt enkelt.
 
Nå, nu låter det ungefär som att jag bara suttit och slösat bort tid de senaste dagarna, men så är det inte alls. Jag har snarare haft ett antal saker på agendan. Mycket har gått ut på att åka fram och tillbaka till olika ställen.
Jag har nu flyttat in i stugan på Måsen och börjat få i ordning mina saker. Det har blivit en del hämtande och instuvande och ommöblerande.
Förutom inflyttandet i stugan har jag även hunnit besöka arbetsförmedlingen. Jag lämnade sedvanligt förmedlingen med en trave papper, men det ska nog gå smidigare nu än senaste gången. Nu har man mer koll.
 
Stugvistelsen kommer att bli trivsam. Närheten till havet, det svaga bruset, lugnet och ron.. Även om jag funkar bra i citypulsen med så är jag ju uppvuxen på landet och trivs riktigt bra där med. Jag är mångsidig på det sättet. Kan bo lite var som helst.
 
Just nu är jag hos föräldrarna och snyltar lite nät. Fastern har kommit till Sverige och hälsar på och vips fick man fyra finfina bastanta öl i present av henne. Trevligt!
Snart beger jag mig tillbaka till stugan och tar igen lite serier och kollar in en av de senaste Beck-filmerna.
 
Huj!
 
 

Seger och avskedshäng

Det kändes en aning skumt att gå längre och längre bort från Gamla Ullevi när man hörde jubel och hejanden i fjärran. Semifinalen i svenska cupen spelades ju från klockan 16:00 där mellan Blåvitt och BK Röva. De sistnämnda, som inför matchen uttalade sig från flera håll att de skulle spela rolig fotboll och krossa IFK, blev nermalda helt. Höhö.
 
Anledningen till att jag inte var på matchen var att Henke inte kunde komma ifrån tidigare. När vi möttes upp i Götet var det ungefär en halvtimme kvar av matchen. Vi lämnade stationen och tog sikte på O'Learys vid Avenyn. Bakom oss hördes som sagt matchsurret från arenan och plötsligt även ett stort jubel och det hade blivit mål. Av ljudnivån på jublet att döma så var det ganska enkelt att lista ut att det inte var Röva som nätat.
 
På O'Learys hann vi se resten av matchen och placerades vid ett bord som vi bara fick ha till klockan åtta, eftersom vi inte bokat. Efter det hann vi precis få syn på några mer allmänna platser vid en eldstad och befann oss sedan där resten av kvällen. De platserna var bättre än bordsplatserna med bekväma fåtöljer och större TV bättre placerad. Enda minuset var väl om vi hade fått för oss att äta något ytterligare då bordet var litet och lågt. Så var dock inte fallet då Bookmaker Toasten jag åt tidigare fyllde ut magen gött.
 
Efter ett antal öl och en massa gött tjôt gick vi till stationen och tog farväl. Nu är det risk att det dröjer väldans länge innan vi ses igen..
 
 

Snabbis

Hemma hos brorsan. Igår blev det lite hallonshots och annat smått och gott tillsammans med misslyckade försök att få igång diverse spel. Nåja, kul var det i vilket fall med annat runtom, allt måste inte gå perfekt och enligt plan här i livet för att det ska bli sköj!
 
Om ett par timmar sticker jag till Götet och träffar Henke. Vi har inte setts sen i vintras och snart drar han till långtbortistan (eller Sundsvall som det är mer känt som). Då dröjer det nog också ett tag innan vi ses igen. Kanske inte förrän till sommarn.
 
Dagens irritationsämne är sammankopplat med föregående stycke. Det gäller avgångar under nattetid som är i det närmaste obefintliga mellan Göteborg och Falkenberg. Att sista avgången på en lördag är 23:40 är löjligt. Sen går inte nästa förrän 07:40. Tjohej. Är det för mycket begärt med ett nattåg runt tvåtiden som går typ sträckan Götet - Malmö eller Götet - Halmstad? Är nog rätt många som hade snubblat med på de avgångarna.
 
 

Ullared på en höft

Det blev en liten tripp till Gekås. Har inte varit där sedan vi var ute på senaste road tripen tror jag. Idag var det dock väldigt mycket mindre som handlades för min del. Jag skulle egentligen bara ha ett par jeans, men det slutade även med en t-shirt, en stekpanna, en del onyttigheter och lite födelsedagspresenter till bror.
 
Att välja jeans gick rätt snabbt. Jag gissade på en höft vilken storlek det skulle vara och plockade åt mig fyra som såg snygga ut. Ett kvickt provhyttsbesök senare var saken klar. Mitt enda uttalade inköp tog några få minuter att kirra. Jag är rätt effektiv när det kommer till sånt som klädprovande. Jag vet vad jag vill ha.
 
---
 
Strax Farmen och sen Sveriges mästerkock. Lagom TV-kväll. Därefter blir det lite FM.
 
Imorgon har jag än så länge inga planer.
 
 
Originalet är en av få låtar på radio som går hela tiden som jag inte tröttnar på. Denna mix är också mäkta skön.

Träsmak

Lite blandat plåtter under dagen. Lägga in förpackningar med nytt golv i broders lägenhet, hämta brädor med fader till altanstaket, flytta in några av mina grejer i kommande boendet.
 
Annat? Tackat ja till en fest, njutit av solen, druckit kaffe, ätit middag. Smått och gott.
 
---
 
Igår kollade jag Beck - Rum 302. Helt okej! Gött att se de gamla ansiktena igen. Saknade Oljelund i rättsläkardräkten dock och filmen i sig var ganska nedtonad överlag. Gunvald var lågmäld och Beck var inte direkt så uppjagad som han brukar vara över saker, mer trött. Skoj med en sliskig ny chef spelad av Jonas Karlsson. Där kan det nog skära sig mer framöver om det fortsätter som det börjat.
 
---
 
Jag försöker leva mer i nuet. Inte tänka så mycket på det som varit och det som komma skall som jag brukar. Det är lättare när det är vackert väder ute i alla fall.
 
 

Västliga vindar

Sådär då, då är man åter i väst. Gårdagen bestod av bilresa med päronen följt av melodifestivalen på kvällen.
Bilresan var tröttsam men trevlig, melodifestivalen var.. förutsägbar.
 
För att sammanfatta melodifestivalen kort var jag inte så nöjd i år heller. Jag undrar om det någonsin mer kommer att komma en vinnare som jag verkligen håller på (senast var Anna Bergendahl 2010, men jag tyckte om Euphoria också 2012, även om den inte var min nummer ett). Kul att både Jon Henrik och Hasse var så populära bland folket i alla fall. Mina röster gick till dem och Mariette, de tre fick en vardera efter att de värdelösa apprösterna havererat. Hoppas appsystemet slopas till nästa år (troligen inte), eller åtminstone görs om markant. Visst var appen snygg, men utförandet i övrigt hade ett antal mindre bra grejer i sig.
 
Det är i vilket fall gött att man åter fått med sig ett antal låtar som man gillar. Det är liksom det som gör det hela bra. Även om ens favorit inte vinner och man tycker att merparten av låtarna är måttligt bra så lyfter de få sköna man hittar upp helhetsintrycket när man ser tillbaka på det i efterhand. Bara en enda låt man tycker mycket om gör det hela värt egentligen.
 
Efter festivalen blev det en film med brorsan.
 
---
 
Idag har det fikats, flyttats över lite grejer till mitt kommande boende som idyll-eremit, umgåtts med familjen och planerats så smått.
 
Ha en fin kväll!
 
 

Sista dagen och topp 100

Imorrn är det färd åt väst så idag är således sista hela dagen här i Stockholm för denna gång.
 
Eftermiddagen skall ägnas åt städning och tvätt. Tjohi, tjohej, så skoj? Oh nej!
 
---
 
På radio spelar Mix Megapol topp 100 schlagerlåtar. När "Dansa i neon" kommer runt plats 58 och Ranelids "Mirakel" typ tio placeringar längre upp vet man att denna lista troligen kommer vara crap crapeti crap med många nyare låtar som kommer med för att de spelats mycket på radio och är i ropet. Ska jag vara tacksam att den jag röstade på, "Bra vibrationer", kom en ynka placering över Ranelid? Jao.. jag kanske ska det.. Men listor som görs via röstning på nätet är sällan representativa för befolkningen. Hade man istället ringt runt till folk i alla åldrar hade listan garanterat sett annorlunda ut. Man får ta listan för vad den är och njuta av att man i alla fall får höra ett antal bra låtar på radio, vilken plats de än är på. :)
Kanske ska påpeka att jag har svårt att välja mellan många bra låtar genom åren. Det finns många riktigt bra. Det fick bli "Bra vibrationer" för att den var min favorit när jag var yngre. Nu har jag snarare många favoriter. "Stad i ljus", "Högt över havet", "Fångad av en stormvind", bara för att nämna några. Alltså man kan fortsätta länge och väl.
 
Mix är för övrigt nästan den enda av de större radiokanalerna jag lyssnar på nuförtiden. Blandning av gammalt och nytt och underhållande program. Variation! Andra kanaler spelar antingen bara musik där jag inte gillar majoriteten av låtarna, trycker in ointressanta program där det pratas om ointressanta ämnen eller pådyvlar en massa åsikter.
Bland SR-kanalernas utbud hamnar jag numer nästan bara på P2 när jag bläddrar runt. Där vet man att man i alla fall får några sköna klassiska stycken ibland. Min smak är som bekant ganska blandad. Bara för att en tidsera tagit slut måste man inte sluta spela musik från den liksom.
 
---
 
På kvällen igår kom föräldrarna som annonserat. Vi gick till en mycket närliggande restaurang och åt indiskt. Jag minns inte senast jag var så mätt. Helt galet. Tror fan inte ens jag var så mätt efter julbordet. Låg hemma och bara tjostade ett tag efter. Riktigt gott var det!
 
Ikväll ska jag åka till dem istället. De bor på ett hotell nära Fridhemsplan så det är ju nära och bra, bara en hållplats. :P Vi ska la käka och tjôta lite mer. Igår var alla rätt så trötta. Idag är vi nog mer utvilade.
 
Imorrn bitti sticker vi. See you on the other side!
 
 
Bästa sluttexterna någonsin.

Föräldrar nalkas

Hurra, hurra, för päronen kommer till stan ida'! Ska bli kul. :) Jag har ändå inte sett dem sedan början av januari liksom. De anländer under eftermiddan och stannar till på lördag då vi alla lämnar för bästkusten.
 
I övrigt börjar det mesta bli klart. Bara lite städande kvar, som dammsugande av golv, tvättande av dusch etcetera.
 
Idag blir nog dock en lugn dag överlag. Erik var på besök igår kväll. Vi tjôtade om allt möjligt, käkade pizza och drack ett par öl och lite whisky. Perfa kväll!
Det enda operfa med kvällen skulle väl möjligen vara att jag missade både Farmen och mästerkocken. Hade tänkt se reprisen av Farmen senare på natten, men orkade inte. Däckade så fort jag stängde ögonen egentligen. Det får bli någon annan dag, kanske på lördag kväll, istället.
 
Nu ska det bli kaffe och mackor och kanske någon film eller så. Hejs!
 
 

After pressure

På något sätt är all press borta nu. Alltså den finns där, men ändå inte. Jag har känt det som att jag levt under press under hur lång tid som helst. Jag har aldrig riktigt kunnat slappna av. Jag har, sanningen att säga, mått ganska kasst. Men jag är inte den som viker mig hur som helst. Aldrig.
 
Har snackat med ett par vänner nu under kvällen. Vänner från förr och nu. Båda får mig att inse hur jag är, och hur jag varit. Det är egentligen inte jättestor skillnad. Jag är fortfarande den som står upp för mina vänner.
 
Många gånger i det förgångna stod jag upp för speciellt en vän. Han var min bäste vän i låg- och mellanstadiet och jag blev redigt förbannad om någon gick emot honom. Jag kan bli arg än idag bara av att tänka på att någon skulle få för sig att gå emot honom.
 
En annan gång på senare år skulle jag och några vänner på en road trip och vi blev påkörda. Jag körde bilen och hann nätt och jämnt svänga undan för att undvika stora skador för oss i vår bil. Det första jag gjorde efter att vi stannat var att storma rätt över till damen i bilen som körde på oss och skälla ut henne ordentligt.
När folk hotar att skada mina vänner, och i det här fallet även min bror, blir jag nästintill mordisk i sinnet och går in i stark försvars- och attackställning på en och samma gång. Sägas skall är att det givetvis var kvinnan som gjorde fel i situationen i fråga och var ute och cyklade likt den sämsta clownen August.
 
Den senaste gången jag kan komma på att jag blev rejält förbannad likt de tidigare tillfällena var när det blev bråk på en bar i Kungälv. Min bäste vän vid den tiden (och fortfarande) snackade med en tjej. En snubbe i kobåjsarhatt började tränga sig på tjejen och min vän undrade vad snubben höll på med. Snubben fick mord i blicken och närmade sig vännen. Jag, som inte tolererar sånt crap, ställde mig upp och försökte snacka med snubben. Snubben lyssnade inte på mig utan gick till direkt attack mot mig (notera att jag alltså nu är trejde part i sammanhanget) och tog tag om min tröja i kragen. Troligen trodde han att jag skulle falla ihop som en skraj snigel av detta, men så fungerar inte jag. Jag käftade emot tills en rätt vek vakt kom och typ styrde av det hela. Sen gick jag och mitt sällskap därifrån.
 
Det sistnämnda scenariot vet jag att jag beskrivit förut. Min poäng med allt detta är att jag kommer fortsätta försvara mina vänner, eller familj. Hur dum situationen än är och hur utspelade vi än skulle verka vara. Jag kommer aldrig överge de jag bryr mig om. That's it.
 
Det är något som sällan händer på riktigt idag i samhället. Det är skillnad på kärlekslojalitet och lojalitet bara för att. Debatten är jävligt snedvriden och folk misstolkar humor för hån. Nåväl. Det är en annan debatt för en annan dag.



Can you picture a tree? Any tree.

Ikväll kommer spekulant och kikar på lägenheten. Till dess ska jag städa lite mer och packa lite mer av det lilla plock som är kvar som inte är packat.
Efter besöket får vi se hur det blir. Ännu lite oklart.
 
---
 
Annars då? Solen skiner, det ser ut att blåsa lite grand, jag har inte riktigt gått upp än och jag vet inte vad jag ska äta idag. Det sista beroende på att kylskåpet och frysen börjar tömmas ordentligt.
 
Imorrn kommer föräldrarna till stan. Sent förmodligen så vi får se om de hinner titta förbi eller om vi ses först på fredag.
 
---
 

Packade dagar

Nej, det är inte ölen igår som försatte mig i ett rus som räcker dygnsvis framåt. Däremot känner jag mig snart fullpackad vad gäller saker som knôkats ner i mina x antal väskor som jag samlat på mig de senaste åren. Typ hälften av dem fick jag i somras i samband med landslagsresan till Braunschweig. Blågult är färgen som gäller!
 
Sängen som jag sovit på under min tid här, en hopfällbar sådan, är nu slutligen hopvikt och inplacerad i skrubben. Inatt sov jag istället på soffan. Den är egentligen lite för kort så man får förlänga den med en stol, men det har fungerat bra för två av gästerna jag haft här! Förvisso har det vid deras besök inneburit att jag, som med den hopfällbara sängen hade min huvudände placerad vid väggen där soffan tar slut, stirrat in i ett par fötter som dinglar över stolskanten varje gång jag vaknat. Men nu ligger ingen vid soffans fotände, jag kan dingla utan att hota någon med en spark i fejan.
 
Med soffan som sovplats sov jag bättre än på länge. Enorm skillnad faktiskt. Jag kanske är som gjord för att sova på soffa. The guy on the couch.
 
---
 
Jag tänkte inleda eftermiddan med att se en film. Jag blev nog lite mätt efter nötandet av alla Oscarsfilmer. Den enda jag sett (som inte gått på TV och jag kikat med ett halvt öga på) sedan nötandet är T2. Blev bara sugen på den.
 
På tal om T2 så kommer ju i år en ny Terminator-film. Efter att ha sett trailern ska den tydligen fucka upp det förgångna ordentligt. Om det blir på ett bra eller dåligt sätt återstår att se. Klart står i alla fall att det blir tidsresor, återseenden av miljöer och Arnold. Och Emilia Clarke som Sarah Connor bör bli bra. Hon är både bra skådis och vacker. Filmen kan bli alltifrån skitbra till megaflopp. Spännande i vilket fall!
 
---
 
 
Sommar- och flyg- och far-känslor.

Måndagsharmoni

Den enda egentliga fördelen med att inte ha jobb är att man kan göra vad som helst (som man har råd med) när som helst. Idag betydde det att ta en promenad till affärn i solen, köpa mjölk och några öl, traska hem, sätta på musik, öppna fönstret, sjunga och jazza runt med öl i näven.
 
Ibland behövs inte mer än ovanstående för att känna sig som en livsnjutare. Mina krav är ofta inte så jättehöga.
 
 
Tröttnar fan inte. Sänds tillbaka till en tid jag knappt fanns i, men önskar att jag fick uppleva mer av. Älskar 80-talsmusik helt enkelt!

Hemmapremiär

Om jag hade velat vara i Göteborg idag och gå på IFK - Ljungskile i avgörande gruppspelsmatchen i Svenska Cupen? Nääääää, inte alls! Ohhh nej!
 
Bah.
 
Som tur är finns det liverapporter att ta sig an. Bäste vännen rapporterar till exempel på Bohusläningens hemsida så där kommer jag givetvis följa. Jag lär bli en av få IFK:are som följer där, de flesta som läser Bohusläningen håller nog på LSK idag.
 
Startelvan ser intressant ut!
 
Matchstart 13:45! Inget jefla debacle likt det Allmänna Idrottsklubben sysslade med igår. Det får inte ske.
 
---
 
Ligger i sängen med fönstret öppet. Det är underbart väder ute om man jämför med hur det varit i sisådär ett halvår. Fåglarna kvittrar och halvljumma vindar fläktar förbi. Underbart känsla, vi går mot de ljusare tiderna med stormsteg! Jag hoppas verkligen årets sommar blir minst lika skön som förra årets. Den var riktigt bra.
 
---
 
 

Andra chansen

Mjahapp. Där var andra chansen slut. Och det gick åt pipsvängen rent ut sagt. Jag skulle vilja vara positiv, men det är svårt. Jag börjar ändå med det lilla positiva innan jag går in på det mindre positiva..
 
Plus
-Robin och Sanna, som vanligt.
-Loreens nummer. Hon är mer ett naturväsen än en popartist.
-Att gamla hits, både från Sverige och övriga Europa, fick utrymme.
-Att Hasse gick vidare.
 
Minus
-Att Dolly Style inte gick vidare.
-Att craplåten Groupie gick vidare.
-Filippa Bark. Jag har gillat karaktären varje deltävling, men nu var hon värdelös. "Åh, hon sjunger dåligt med flit, så roligt!" Nae. Uruselt.
 
Sedär ja! Jag lyckades vända det till fler plus än minus! Även om minusen är rätt så starka.. Dolly Style är en av de låtar jag gillar mest i år så det är lite surt. Glad och go! Bra melodi! Uppväxtmusik kan man säga.
 
Final om en vecka. Kan verkligen gå precis hur som helst. Har ingen känsla för vad som kan vinna eller inte.
 
Jag säger som jag brukar: Det är tur att man kan lyssna på de låtar man gillar i efterhand och sålla bort det andra skräpet.
 
---
 
 
Skön film. Skön låt. Skön kombo.

Tvätta, tvätta, tvätta, tvätta..

..bort din sura fläck! Tvätta, tvätta, tvätta, tvätta bort din sura fläck!
Plagget det ska skina och va' rent! Plagget det ska hålla, ej va' klent!
 
Tvättid vid tre. Kom nyss på det och var tvungen att gå ner och kolla vilken tid det var. Det blir troligen sista tvätten innan jag flyttar. Möjligen att jag hinner med en omgång till.
 
*mm, en slurk kaffe*
 
Friidrott på TV. Trist att både Jarder och Sagnia missade avancemang. :/ Både bra hoppare och riktigt trevliga personer ska ni veta!
En annan sköning, Charlotta Fougberg, klarade nyss avancemang på 3000 meter i alla fall. Inte hennes huvuddistans (vilket är 3000 meter hinder) och pers inomhus med sex sekunder. Helt klart godkänt!
 
---
 
Kvällen är öppen. Den blir troligen lugn som vanligt. Det är tydligen fredag, men det känns som torsdag igen. En random dag i livet.
 
 
Detta bara föll in i huvudet precis nu. Både låten och filmen. Jävlar vad bra jag tyckte filmen var i gymnasiet. Och givetvis även idag, men då var jag frälst bortom all jämförelse.

Idrott och framtid

Nu har det gått ett dygn ungefär sedan jag körde det lilla träningspasset och ehm.. ja, det var tveklöst magmusklerna som tränades mest haha. Det kändes absolut inte så då, men nu så märker man att det stramar! Jag har aldrig varit någon nestor på de mer fysiska delarna av träning, däremot har jag ju pluggat hälsopsykologi och har hyfsad koll på det psykiska.
 
På tal om träning så har IEM i friidrott just börjat. Kul att se de välbekanta fejorna igen! Idag köttas kval för bland annat Michel Tornéus i längdhopp och Fanny Roos i kula. En rutinerad och en mycket lovande.
 
---
 
Nu vet jag när jag ska lämna Stockholm. En lärorik period med många känslosvängningar går mot sitt slut. Nästa blad är på väg att vändas i sagan om Richard.
 
Det är både tråkigt och inte tråkigt. Givetvis jättetråkigt att det inte gått som jag hoppats, men samtidigt blir det trevligt att flytta närmare familjen igen. Man får se på de positiva sakerna i allt!
 
Jag har haft många härliga stunder här och hunnit med att göra en hel del. Plus att jag lärt mig hitta rätt bra i Stockholm nu, vet hur ställen hänger ihop och så vidare. Och nu vet jag hur både en vinter och en sommar i en storstad känns dessutom. Jag är ju van vid landet och sommarstugan.
 
Vi får se om jag återvänder igen. Man ska definitivt aldrig säga aldrig. Kommer jobbet så kommer jag.
 
---
 
 
The future's not set.

Träningsryck

Ibland får jag mina infall.
 
Jag och idrott har en ganska speciell relation. Jag älskar idrott, framför allt fotboll, friidrott, landslagshandboll och landslagssimning. Däremot är jag urusel på att själv aktivera mig. Jag har skrivit om det många gånger i bloggen, vad jag gillar och inte gillar med träning. Men ibland får till och med jag lite träningsryck. Möjligen kan det denna gång delvis ha orsakats av alla imponerande prestationer i Skid-VM, inte minst av Olsson och Kalla.
 
Huvudmålet de få gånger jag bestämmer mig för att träna en period är dock att jag ska gå ner lite i vikt. Så har det alltid varit. Inte för att jag är fet, men jag saknar tiden i gymnasiet och början av högskolan när jag var rätt smal och vägde typ 70 kilo. Att bli någon bodybuilder finns inte på kartan och jag har heller aldrig sett någon jätteattraktion till människor som ser ut som levande Terminators. Om jag vill kramas med nån vill jag att denne ska vara lite gosig, inte stenhård som en frösabox.
 
Träningsrycket jag fick nu blev ett pass som ska främja magmuskler. Efter avslutat pass får jag dock säga att jag är ganska säker på att det snarare är armarna som kommer att känna av träningen imorrn. Den andra övningen i respektive set var den klart tuffaste. De övriga var inte så farliga, mer än att den fjärde var väldigt obekväm för fötterna och tårna. Jag får nog ha skor på mig nästa gång.
 
För att vara totalt otränad så får jag säga att nyss nämnda pass gick överraskande bra och relativt enkelt. Killen i videon frustar ju som en tjur ibland. Förvisso ser det ut att vara varmt som fan där han står och tränar, men ändå.
Visst, jag tog det lite långsammare än honom i vissa partier, men i några körde jag på snabbare (t.ex. sista och näst sista övningen i sista setet, jag brukar alltid ha sparade krafter i någon magisk reservbank).
 
Efter första setet tänkte jag, som vanligt när jag börjar träna, "Fan, varför utsätter jag mig för detta..? Boooring!", men när jag var klar med allt så kände jag ändå "Mjo, jag kan nog pyssla med detta en gång per dag, det kan funka." Inte för att det är roligt, definitivt inte. Men för att det är hälsosamt i en lite lagom dos och inte tar så mycket tid i anspråk. Då är det helt okej.
 
 

Lost Stars

Lugn dag. Varit hos Erik sen vid sextiden. Öppnat ett antal jobbflikar. Spelat FM. Hej och hå.
 
---
 
 
Låten i mitt huvud mest just nu. Love it.

März

Det är alltså mars nu. Eller ja, sen igår, men det är först idag det känns som att februari är över och mars har börjat. Känslan är.. lite skum. Vad händer med detta år?? Två månader av tolv redan avklarade?! Snart är det fan jul igen! Gah.
 
Jag tycker tiden kan gå mer som när man var liten och allt kändes oändigt. Eller åtminstone som i tonåren när tiden gick väääldigt långsamt.
 
Jag har aldrig varit bra på att inte titta bakåt. Varför ska man inte minnas det som varit liksom? Varför ska man inte sakna stunder som varit bra? Vuxen kan man vara resten av livet, barndom och tonår kommer aldrig igen.
Däremot kan man fortfarande göra en hel del saker som man gjorde då, bara att det kanske inte ser helt vanligt ut i andra vuxnas ögon. Jag sätter mig ju liksom inte och leker med lego för mig själv helt plötsligt, även om det var bland det bästa som jag visste som liten. Men jag kan.
Något som ser mer legitimit ut är tecknade filmer och sällskapsspel. Det håller jag fortfarande på med en hel del.
 
Heja ens inre barn!
 
 
En tjej jag var hemligt kär i i tonåren fyller 27 idag. 27! Hon var ju nyss 13 och jag 15 vafan!

Melodifestivalen Del 4 och Marcus på besök

Precis som förra helgen fick jag besök lördag-söndag. Denna gång var det Marcus, min bästa vän från första Falusejouren, som kom och hälsade på. Kul att ses igen äntligen efter lång tid!
 
Vi hade en relativt lugn helg med käk på Söder och rödvin och onyttigheter till Melodifestivalen sen på kvällen. Och en massa skratt.
Det är skumt hur lätt man kan kommer in i gammalt snack med vissa folk man inte träffat på länge, liksom hur man direkt känner att det flyter på som det alltid gjort.
 
Melodifestivalen
 
Detta var den sämsta av delfinalerna hittills vad gäller helheten. Öppningsnumret var ganska dassigt i jämförelse med de fyndiga nummer som varit i de andra tre delfinalerna.
 
Midnight Boy Kvällens bästa låt. En välgjord 80-talsdänga som visade att det går att skapa sådan musik även idag, det är inget som var exklusivt för 80-talet. Att den kom sist lägger jag inget värde i. Detta var en delfinal där det var ganska uppenbart vad som skulle gå till final.. Jag kommer till det snart.
 
Caroline Wennergren Många år har gått sedan man fick höra denna donnas sköna stämma igen i större sammanhang. Låten denna gång var inte lika bra som den hon hade när det begav sig första gången, men helt okej.
 
JTR  Kass, tunn låt och ytterst svajiga sånginsatser, speciellt från en i gänget. Att låten skulle gå till final var givet, det var ju tre små snyggpojkar och sådant får x antal flickröster på sig.
 
Hasse Andersson Helt okej, svängig låt. Klassiskt sommarmysig kan man säga. Gick åtminstone till andra chansen.
 
Dinah Nah Nah, detta var inget att hänga i julgranen direkt. Eftersom sångerskan tydligen ingått i Caramell på sin tid så hoppades jag på lite gammal skön tuggummipop, men så blev icke fallet. Bedrövlig låt.
 
Annika Herlitz Kvällens bästa röst i en Disney-aktig låt räckte tyvärr inte. En av de bättre låtarna under kvällen, men slutade näst sist.
 
Måns Zelmerlöw Den märkligaste låten jag hört på länge. Skitskum komposition och Måns kom inte ens in ordentligt i början. På det hela taget en usel låt. Men vad gör det när Måns står vid mikrofonen? Han hade kunnat gå in och dra en limerick och ändå gå till final. Kvällens flickfavorit nummer två.
 
 
Jahapp, det var årets alla bidrag det.. Vad ska man säga? Om jag summerar snabbt så har jag två i final just nu som jag gillar mycket, Jon Henrik Fjällgren och Mariette. I andra chansen har jag Dolly Style. Kommer någon av de tre vinna? Möjligen, möjligen samen.
 
 

RSS 2.0