Bloggen är inte död
Jag har bara inte känt för att skriva något bloggmässigt på senare tid.
Med två veckors häng hos Erik i sthlm kan man tänka sig att jag ändå borde ha en massa tid att skriva och saker att skriva om och visst, så är det, men inspirationen har inte funnits där.
Sägas skall också att fläkten i min ordinarie laptop gick hädan helt till slut och att jag därför numer sitter på min gamla laptop (i skrivande stund är jag dock på min stationära). Den laptopen är seg som kåååda och därför undviker jag att göra mycket mer än spela Championship Manager 03/04 nätverk med Erik (nyare CM:s/FM:s än så är bara att glömma, då kronkar skiten loss totalt).
Firefox äter inom kort upp det mesta av datorns kapacitet och därmed surfar jag endast i korta stötar på mackapären. Godkänd som reservdator är den dock, jag kan göra det viktigaste, som typ söka jobb..
Anyhow, det var nice i hufvudstaden och man hann med såväl utekvällar och en liten reunion med goa gamla kursare som ett par jobbintervjuer som kom flygande hux flux. Effektivt med andra ord, trots en hel del CM-häng.
En av utekvällarna var av den sköna sorten där man hänger på ett ställe och börjar snacka med två trevliga, random amerikaner. När de lämnar hamnar man i konversation med ett par nya random människor och har en god stämning, dricker öl på öppen gata, vandrar till ett sista ställe och klunkar några öl till innan det är dags för hemgång.
På vägen hem möts det upp med Eriks tjej på Burger King för en lyxig nattmåltid innan det sista rumlandet hem sker för en god morgon och förmiddags sömn.
Livet! Trevnad!
Reunionen hade visst manfall, men vi som var där hade mycket trevligt med gott käk, snack och bra miljöer.
Alltid nice att ses och uppdatera varandra på vad som hänt sen sist!
Ikväll gäller sista delfinalen. Eftersom de enda två bidrag som fortfarande är kvar som jag gillar någorlunda endast gick till andra chansen så får jag hoppas på att ett möjligt bra vinnande bidrag kan dyka upp ikväll och gå direkt till final.
Totalt är det tre låtar jag tyckt varit okej, men två är alltså i andra chansen medan en åkte ut direkt.
Jag återkommer till de jag gillat efter kvällens delfinal så får vi se om listan utökats eller bara slutar med ett konstaterande om att inget jag gillar kommer vinna i år heller.
Dags för några klunkar Hadiraja. Ha en fin kväll!
Att bekanta sig med sin stad
Vissa dagar rör man lite extra på sig. I torsdags var en sådan dag. Tre IFK-relaterade besök skedde då i Götet.
Besök 1 var en form av studiebesök på Kamratgården kan man säga, besök 2 var bevittnande av en blåvit träning på Prioritet Serneke Arena och besök 3 var för inköp av en styck T-shirt i Blåvittshopen.
Jag lyckades för övrigt att gå fel ett antal gånger under dagen då jag inte tidigare varit på varken Kamratgården eller PSA.
Kamratgården ligger belägen i ett skogsparti, omgiven av såväl hästgårdar som hästvägar och hästhagar. Googlekartan visade en enda väg i skogen och denna väg antog jag givetvis var den bredaste i det område jag befann mig. Jag stoppade mobilen i fickan igen och började följa vägen.
Efter att ha vandrat en i mitt tycke lite väl lång stund jämfört med vad det borde ta att komma fram till Kamratgården så kom jag ut i en stor glänta, en äng omgiven av träd och hästvägen jag gick på delade sig. Jag tog fram kartan igen och insåg att jag gått helt fel, rakt fram istället för åt vänster på en av de mindre hästvägarna i början.
Jag gjorde som jag brukar i såna lägen, tog småirriterat ut ett väderstreck istället och gick åt det håller på de vägar som erbjöds och efter några minuter ytterligare kom jag rätt.
Sägas skall också att vädret var relativt fuktigt och eftersom vägarna som sagt var till för främst hästekipage så blandades gyttja och spillning i en härlig symbios med resultat att herr Björkman fick kryssa och skutta frejdigt mest hela tiden.
Eftersom jag ursprungligen inte tänkt besöka någon träning hade jag räknat med att få betala för två resor inom Götet, till och från Kamratgården. När det nu istället blev en resa till PSA, som ligger ute i Kviberg, fick jag en briljant idé: "Jag har ingen tid att passa, jag kan lika gärna GÅ tillbaka in till centrum och Blåvittshopen!"
Sagt och gjort började jag min andra ovissa vandring för dagen, en vandring som skulle visa sig ta betydligt längre tid än vad jag trodde.
Det gick snett ganska omgående då jag kollade fel på kartan och trodde jag kom från ett håll in i en korsning och fortsatte rakt fram när jag egentligen skulle ha svängt av åt höger. Detta fick som resultat att jag, precis som i stressvandringen i Nyköping, såg en massa glatt rykande industrier torna upp sig rakt fram och inte alls de bostadshus och den raksträcka mot centrum jag förväntat mig.
Istället för att vända och gå tillbaka (jag hade inte gått så långt åt fel håll, men tyckte likväl att jag nog kunde ta en genväg och komma rätt ändå) svängde jag åt höger över en parkering och tänkte gå emellan några hus.
Tyvärr insåg jag snart att det pågick byggarbete just där jag tänkte gå, vilket fick till följd att jag fortsatte min irrfärd upp på en liten skogsbeklädd bergsknalle.
När jag kommit ut på andra sidan knallen och trippat ner för den smågyttjiga och bitvis branta väg som fanns så kom jag ut på en gata vid namn Stallmästaregatan.
På Stallmästaregatan kände jag mig snabbt som världens vitaste människa då jag omgavs enbart av personer med utländskt påbrå och inrättningar som väldoftande fruktbazar och föreningen för islamisk välgörenhet.
Gatan var naggande intressant, men relativt kort och snart var jag ute på den första av två långa raksträckor, Artillerigatan.
Det var nu slut på feltramp och resten av vandringen gick, förutom att jag redan sedan starten oförklarligt fått ont i foten, prima.
Det tog förvisso lång tid, men det var samtidigt intressant att bekanta sig med delar av Götet som man aldrig hamnar i annars, konstigt nog. Det finns mycket mer att utforska än vad man tagit sig tid till genom åren.
Väl hemma var foten helt trasig (men det gick som tur var över dagen efter, måste varit nån nerv i kläm) och jag var helt slut. Dels för att jag gått upp svintidigt och dels för att vandringar och felvandringar tagit betydligt mycket mer tid än jag gissat.
Sammanfattningsvis hade jag en prima dag i mitt kära Göteborg!
---
Förresten, det är intressant att jag, trots att inget skrivits på cirka 1,5 vecka, ändå har minst fyra besökare om dagen här på bloggen. Najz.
Jodå, jag åkte allt igenom Sankt Sigfrids plan med spårvagn. :)
