Eftersom jag inte hade som avsikt att avbryta något av spelen, trots att jag för tillfället var i den vinnande positionen så anser jag att segern måste tillskrivas mig. Jag hade inte som avsikt att avbryta något utav spelen, men ändå så avbröts dessa, därför anser jag att åklagarens anklagelser är rent ut sagt löjliga och kan lätt motbevisas för domaren och vår kära Jury. Ty den gode Richard var med i det laget som ville få till stånd ett avbrytande av det första spelet och var hopplöst långt efter i det andra spelet, utan någon chans att ta hem en seger. Att då påstå att han skulle kunna tillskrivas någon chans i dessa två första tävlingar är något omöjligt och rent utsagt löjligt.

I det sistnämnda fallet så gick tre av fem deltagare till sängs, eftersom spelet "Sjuan" inte fungerar att spela för bara två personer så måste där den då ledande personen tillskrivas segern.



Advokaten har nu presenterat sitt försvar och låter juryn presentera sin dom.

På Spåret: Richard hade gärna fortsatt på egen hand utan sitt lag, men detta verkade inte vara aktuellt ty alla förkastade fortsatt spel av "På Spåret". Spelet kunde lätt fortsatt vid senare tillfälle.

TP: Då alla här spelar för sig själva hade även detta spel kunnat fortsätta vid senare tillfället.

Sjuan: Att tillskriva sig själv en seger med bara sisådär tio poängs ledning är inte rättfärdigat då den gode tvåan gärna även här upptagit spelet vid senare tillfälle.



Juryns dom: Herr Sahlbrands lätta självgodhet ligger honom i fatet och då inget av de avbrutna spelen orsakades av part Björkman har denne rätt till full revansch, alternativt fortsättande av de avbrutna spelen. De av Sahlbrand själv tillskrivna segrarna strykes.



Rätten ajournerar sig och domen går ej att överklaga.



^^