Ljusblåa dagar seglar förbi

Eller ja, idag är det mest ljusgrått med inslag av blå nyans, men ändå.

Dagarna ramlar på och VM närmar sig sitt slut.. sen är det fyra långa års väntan igen.

Något annat närmar sig också; om tio dagar är jag i Arvika, det blev av! Sticker dit med en gammal ljudkumpan från Falutiden och minst två andra ännu okända (samåkning sänker ju bensinkostnader såväl som sparar miljön) som får samåka i vår bil.
Tält är fixat, regler lästa. Glasflaskor är t.ex. förbjudna på campingområdet liksom knivar och större saxar. Med andra ord blir det burköl (plastflaskor ger jag inte mkt för).
Närmast blir att lyssna igenom lite lätt de band man inte har jättekoll på (vilket faktiskt är en del) men största aha-upplevelserna lär ju ske på plats.

Mot framtiden!

---

Det har varit lite sparsmakat med filmrecensioner på senare tid, så nu får ni några stycken i ett sjok:


Simon & Malou - Kände att det var dags att kolla om det fanns nån film med Tuva att ladda hem som jag inte sett och eftersom hon bor i Danmark numer så är det inte en högoddsare att hon gjort några danska filmer jag inte har koll på. Mycket riktigt fann jag en sådan i "Simon & Malou", en romantisk komedi där Tuva spelar Malou, en inrutad kvinna i karriären som flyttar till Danmark för ett nytt jobb. När hon ska flytta in i den lägenhet som företaget ordnat åt henne möts hon dock av den mycket mer lössläppta författaren Simon som fortfarande inte flyttat ur denna sin "gamla" lägenhet. Simon har ingenstans att ta vägen och ber att få stanna några dagar åtminstone tills han hittat något nytt. Därefter rullar filmen på där de tvås olika personligheter krockar.
Tuva gör mig aldrig besviken och bara en gång har hon varit inblandad i en film jag tyckt varit rätt kass (Close to heaven från 2005). Denna rulle är även den ett väl valt projekt och en klart sevärd trevlig liten film.

Extra mycket vill jag lyfta fram Dejan Cukic som spelar Simon. Har sett honom en gång tidigare i filmen Original som jag även den skaffade hem av anledningen att Tuva var med i den.
I "Simon & Malou" övertygar han mycket i sin roll och jag kommer ha koll på den jugoslaviske dansken även i framtiden.
Tydligen ska Dejan även ha en roll i "Snabba Cash" (som jag dessvärre fortfarande inte sett, det blir av inom snar framtid, jag lovar) och det verkar ju lovande bara det!

Filmen får klart B B B B.


Ghost Town - Låter på titeln som en usel skräckfilm, men är så långt ifrån det man kan komma. Ricky Gervais spelar den rätt odräglige Pincus som verkar se människor som något ont mer än något som kan hjälpa en i livet.
En dag får han dock av en märklig händelse förmågan att kommunicera med döda, vilket får honom att vidga sina vyer för de levande. Mer än såhär tänker jag inte säga om själva handlingen.
För er som minns så nämnde och rekommenderade jag "Invention of lying" tidigt i år där Gervais också innehade huvudrollen. "Ghost Town" kom året innan och de båda filmerna har lite liknande teman i grunden och i stilen. Humorn är i princip samma och Gervais har på bara dessa två filmer hux flux växt till en komiker jag alltmer håller högt upp på plusskalan.

Jag gav inget betyg till "Invention of lying" då jag nämnde den, men skulle ge den ungefär B B B B+ och "Ghost Town" B B B B.


Capitalism: A Love Story - Inte alls lika bra som Michael Moores tidigare alster ("Sicko", "Fahrenheit 9/11", "Bowling For Columbine") och ibland på gränsen till krånglig med sitt ekonomifokus, men klart en se- och tänkvärd film för alla som fortsatt vill spä på sitt rättmätiga U.S.A.-ogillande. B B.


Super Size Me - Borde sett för längesedan egentligen, men det dröjde tills det blev av.
För er som inte sett den går den ut på att filmens regissör Morgan Spurlock ska leva på enbart mat från McDonalds i en månad för att se hur ohälsosamt det faktiskt kan vara.
Jag trodde att jag skulle bli mer äcklad och avskräckt av att han konstant käkade McDonaldskost, men så blev det inte alls. Jag kan ju inte säga att jag satt och var avundsjuk på honom, men speciellt i början var jag iallafall väldigt sugen på pommes frites. Nej, det som äcklade mig i filmen var inte själva ätandet, utan McDonalds som företag. Det är inte det företag man vill supporta och göda i pengaväg efter man sett filmen om man säger så..
Klat en film man bör se och välförtjänta B B B i betyg, snudd på fyra B.


The Bad Lieutenant: Port of Call - New Orleans - Krånglig titel och småskum film, men en bra sådan. Belv skeptisk direkt när Linus föreslog den eftersom Nicholas Cage, som jag inte tyckt varit bra sen "Con Air" och "Face Off", har huvudrollen. Dock var min skepsis obefogad då Cage gjorde sin bästa prestation på många, många år i rollen som den ganska så märklige polisen Terence Mc Donagh. Egentligen är det flera halvt B-aktiga skådisar med i filmen som av någon märklig anledning lyckats prestera bra från ingenstans (Eva Mendes, Jennifer Coolidge, Val Kilmer, Xzibit), vilket tyder på en bra regissörsinsats av tysken Werner Herzog. Fairuza Balk i en liten roll nämner jag definitivt inte som B-aktig skådis då hon alltid presterat bra, likaså här.
Ju mer filmen lider, desto mer överraskande är den på ett oväntat sätt, men vilket lämnar jag åt er att upptäcka.
Betyget blir starka B B B+.


---


Sådär! Där fick ni en hel drös med filmer som kompensation för mitt uteblivna både bloggande och recenserande.

Till sist: Bara Sofia har gjort ett tappert försök att gissa på den lilla tävlingen jag hade häromnyssens. Skäms på er andra! Det blir bannemig inga glassar utdelade här inte!
Svaret var inte "Fucking Åmål" som smart föreslogs utan "Fröken Sverige". Det som är gemensamma nämnaren mellan dessa två filmer är att Alexandra Dahlström har en huvudroll i båda.
"Fröken Sverige" är absolut en film som rekommenderas för övrigt, i synnerhet om man gillar svensk film såklart, men främst som ungdomsfilm.
Bonusrecension: B B B B för den som undrar :)



Kommentarer

Kommentera bums här:

Edert namn:
Bli stammis?

Mail:

Bloggadress:

Kommentar:

Trackback