Tidigare i år kom min broder med den finfina idén att vi skulle ta en liten långweekend till Bremen där vi har en hel del släktingar på pappas sida.

Under hela vår uppväxt åkte vi varje höst ner och hälsade på familjen. På senare år har besöken blivit lite glesare (men inte träffar med den sidan släkten överlag, de har sommarstuga i Sverige så vi ses varje år oavsett) och att åka ner alla fyra, pappa, moder och broder, var ett bra tag sedan.

 

Besöket som nu gjordes var det andra där bara jag och Linus stack ner. Den största skillnaden nu mot tidigare besök var att vi bodde i min ena kusins hus istället för min fasters hus. Dock har min faster större delen av övervåningen som sin bostad i kusinens stora hus och däruppe bodde nu även jag och brorsan. Detta gjorde att det ändå kändes lite som förr, trots nytt hus.

 

Att åka till Bremen har för mig alltid känts som en liten tillflyktsort på något sätt.

När jag som liten hörde om andra som åkte till typ Kanarieöarna och liknande så var jag faktiskt aldrig avundsjuk. Vi hade både sommarstuga, åkte till Bremen och skidsemestrade även flera gånger i Sverige istället. Solsemestrar är bra mycket mer värt nu när man är äldre och kan jazza runt med paraplydrinkar, kall öl och titta på utsikten.

 

I år hann vi med en hel del på några intensiva dagar. Bussresan ner var lite dryg (tåg från var sitt håll till Köpenhamn på onsdagskvällen, sen direktbuss över natten som var framme i Bremen 06:20 torsdag morgon) och hemresan var en historia för sig, men i övrigt så gick saker som planerat.

Eller nja, mitt tåg till Köpenhamn var inställt av okänd anledning så..

 

Vi tar det från början.

I Karlskrona stod en glad gosse och väntade på att äntligen få inleda resan mot Bremen som han sett fram emot. Gossen hette Richard och var en van tågresenär och blev därför inte särskilt förvånad när det annonserades i perrongens högtalarsystem att just det tåg han skulle åka med var inställt. Alla resenärer hänvisades till bussersättning på andra sidan gatan.

 

På andra sidan gatan kom regionala och lokala bussar då och då förbi. Självklart sammanföll deras inbromsande och brummande med de blott två gånger som ytterligare saker utropades på perrongen. Detta ledde till att Richard trodde sig vagt uppfatta "/.../hänvisas till nästa avgång." men han kunde inte vara helt säker.

Just när Richard funderade på att gå tillbaka till perrongen kom en regionbuss mot Karlshamn som merparten av de väntande klev på. Stressen kom krypande, men Richard, som är en handlingarnas man om det verkligen behövs, tog beslutet att även han åka med. Karlshamn var åtminstone en fall framåt och kanske fanns där något annat sätt att ta sig vidare. Hellre det än vänta på nästa tåg om det också skulle vara inställt ty då hade tisdplanen varit körd. Ett tåg senare hade varit möjligt, men inte två.

 

Under bussresan kikade gossen på alternativa avgångar från Karlshamn ifall inte tåget skulle avgå från Karlskrona, detta tåg gick alltså förbi Karlshamn också, så om det gick kunde Richard hoppa på det.

Om tåget inte hade kommit fanns en enda annan möjlighet och det var att åka med Pågatåget till Kristianstad och sedan vidare därifrån på något vänster. Som tur var kom dock tåg nummer två och summa summarum hade Richard fått sitta en kvart längre inne i bussens värme än om han väntat utomhus på tåget i Karlskrona.

 

Efter denna inledning så rullade resan på bra för den evige tågresenären.

 

Så, det var alltså del 1 i mina resehaverier denna gång. I del 2 längre ner tar jag upp hemresan som är än mer berättigad till ett eget kapitel.

 

Väl framme i Tyskland blev det direkt aktiviteter! Romprovning på kvällen och sedan iväg med kusinens man och spela dart, biljard och dricka öl med några av hans vänner.

Dag två handlades det prisvärd dryckjom till barskåpet och åts raclette (för er som inte vet så är det en sorts gemensam bordsgrill där man lägger smått och gott i sin lilla stekpanna och lägger in den några minuter i grillen) båda kusinernas familjer närvarande. En balettuppvisning bjöds också på av ett av mina kusinbarn.

 

Lördagen tillbringades först i stadsdelen Schnoor, där det finns gamla byggnader och små pittoreska affärer, och senare på ett större torg där det kringresande enorma tivolit Freimarkt fanns (att besöka detta är lite av en tradition för oss då det ofta fallit sig så väl att det varit i Bremen just när vi varit där).
Enda problemet med besöket detta år var att man stängde ner alltihop redan klockan 18 på grund av orkanvarning. Något vi tyckte var rätt så märkligt då det inte blåste speciellt mycket varken den tiden vi var där, 16 till 18, eller efteråt.

Vi hann åtminstone med att besöka flera små mysiga hak och dricka glühwein, öl och äta flera goa wurstar. Något åkande blev det ej då den enda attraktion vi kunde enas om, en berg- och dalbana, stängde just när vi kom fram.

Efter Freimarkt åkte vi hem till min andra kusins familj och åt och pratade lite där.

 

Först under natten mot söndagen, vår hemresedag, hördes tydligt att starka vindar tilltog. Det är nu vi kommer in på del 2 i reseberättandet.

 

Gossen Richard och hans lillebror vaknade utvilade på söndagens morgon. Ingen av de två var speciellt sugna på att resa hemåt, men tog sig så sakteliga upp och satte sig vid frukostbordet.

I bakgrunden stod fasterns TV på med svensk morgon-TV. Efter några minuter gled programmet över i en nyhetssändning och tämligen omgående förkunnades ett meddelande som de två blivande resenärerna inte riktigt hade räknat med: alla tåg i norra Tyskland var inställda, totalstopp i tågtrafiken på grund av nattens blåst.

 

Jaha. Vad gör man nu? Richard, som bokat allt hittills på resan, slängde sig direkt in på den hemsida där han bokat bussen ner och såg vilka alternativ som fanns. Anledningen till att han bokat tåg hem från första början var att inga passande avgångar fanns med buss som kunde göra att de hann med tåg vidare från Köpenhamn. Således visste han redan när sökandet nu började att det var hemkomst på måndagen som gällde. Det var bara att anpassa sig.

 

Efter lite sökande och extra kontroller av Deutsche Bahns information på sin hemsida så meddelade Richard sin bror vad som gällde och att det var såhär det fick bli. En buss bokades med avgång 06:30 på måndagsmorgonen.

Några timmar senare kontrollerade Richard bussbolagets hemsida igen och som han misstänkte så var nu samtliga avgångar under måndagen fullbokade. Det var annat än nedresan där det var rejält gott om plats på bussen..

 

När händelser likt ovan sker kan man tackla det på olika sätt. För min del finner jag mig oftast relativt fort när sådant sker. jag är väl kanske inte den som älskar alla typer av förändringar, mycket får gärna vara som det alltid varit, men när förändring väl sker och ingen återvändo finns så är jag ganska bra på att anpassa mig, man måste ju liksom, så även denna gång.

När ny resa väl var bokad var det bara att börja göra det bästa av dagen och njuta av att man fick lite mer tid med familjen i Bremen. Visst, allt detta innebar att en arbetsdag föll bort, men det var ju inget att göra åt och därmed inget att fundera över.

 

Istället för hemresa så blev det träff med ännu en del av familjen, denna gång min fasters svägerskas son med familj. Sonen är uppvuxen i USA med amerikansk pappa och frun är från Ryssland. Min ena kusin är förresten också han gift med en ryska. Som synes så har vi ganska många spännande nationaliteter i släkten på olika sätt. :)

 

Efter träffen hade faster och kusins familj sedan tidigare en konsert de skulle gå på så jag och brodern placerade oss i soffan med vin, kex, ost, whisky och kollade på 100-åringen och ett avsnitt Full frys. Det var en klart godkänd kväll det med.!

 

I måndags kom vi så hem till slut på kvällen. Tågbiljetterna från Köpenhamn som vi egentligen hade bokade på söndagen fick jag ombokade med några enkla mail till en mycket hjälpsam person hos Öresundståg. All heder!

 

Summa summarum så var det ändå rätt okej så som det blev. Förlorad inkomst för en dag är inte i närheten värt lika mycket som mer tid med familjen.