Och där avskräckte jag x antal potentiella läsare! Så kan det vara.

Ämnen som jag berörde mer förr, som hjärta och smärta, tycks få allt mindre plats när jag väl bloggar. Visst kan jag fortfarande få lite lust att skriva av mig ibland, men det känns som att jag sagt det mesta redan under åren som gått. Känslor förändrar sig inte i grunden, de bara återkommer vid olika tillfällen och i olika grad.

 

Nog om det, fotboll var det idag ja. Som bekant upptar ju den ädla sporten en stor del av min intressekvot.

Senaste tidens tankar följer nedan:

 

Det kan inte understrykas nog hur mycket jag ser fram emot att årets svenska tävlingssäsong drar igång. Svenska Cupen är bara några dagar bort och Allsvenskan cirka 1,5 månad.

 

Hastigt och lustigt blev Ljungskile klara för IFK:s grupp i cupen. Synd om Onsala BK som borde varit den glasklart rättmätiga ersättaren till ständigt pinsamma Ängelholm som drog sig ur. Onsala var det lag Ängelholm slog ut för att gå till gruppspelet. Mer motivering än så tycker jag inte ska behövas. Men kul för Ljungskile! Jag har inget emot dem. Det hade varit roligt att se Stiller tillbaka på planen i LSK-tröjan, men han har ju just lagt av för att vara sportchef på heltid för dem. Man kan dock gissa att det ryckte lite i benen när beslutet kom om LSK:s medverkan..

 

Den blåvita truppen ser faktiskt rätt trevlig ut. Fler ungdomar än på länge knackar på A-lagsdörren och det enda jag kan sakna är en högerytter egentligen. Pakas hälsostatus är ju fortsatt lite osäker (frisk ska han vara given, så enkelt är det) och Smedberg.. nja. Han ser jag mer som högerbacksbackup nu för tiden. Smedberg kan göra bra matcher, men det är alldeles, alldeles för sällan. Det måste in nytt blod där som kan sparra med Paka.

En annan position som är lite osäker är vänsterbacken. Scott har inte alls motsvarat förväntningarna och Billy, som jag hade velat se ordinarie, är ivägskeppad på lån. Då återstår Edvin Dahlqvist som jag sett på tok för lite för att kunna ha någon fast åsikt om. Visst, han har hoppat in på försäsongen och inte gjort något fel, men inget som gett mig någon tydlig bild positivt heller. För konkurrensens skull hoppas jag att han får lite chanser tidigt under säsongen, men det är inte så troligt att Jörgen gamblar där. Scott lär få fortsatt förtroende.

 

Champions League är igång igen och igår blev det en mycket otippad storförlust för Barca. Kan inte minnas senast jag såg dem så genomusla och loja. PSG gjorde det samtidigt bra så inget snack om att de var värdiga segern. Det känns rätt så kört för Barca till returen. De hade behövt få in Umtitis stolpträff i slutet, då hade det funnits stora möjligheter att vända, men nu.. näe, det händer inte. 4–0 är för mycket.

 

Leeds tog en seger igen efter en kort dipp. Sammantaget kan jag inte klaga på säsongen, det har inte varit så kontinuerligt bra spel på hög nivå (uppflyttningssäsongen i League One/Garbageship räknas ej..) sedan man började konkursa sig.

Jag tror det blir svårt att nå upp till direktplatsen, men playoff ska det banne mig bli. Man ligger nu på plats fem, näst sista playoffplatsen, och det är tight mellan lagen, men det får bara inte bli något ras. Man är värda chansen till uppflyttning nu. Hur det går i ett eventuellt playoff.. det vågar man knappt spekulera i. Men skulle det vara i sann kronkerianda så går man väl till final och torskar på ett misstag i minut 89 ungefär. Det är den inställningen man fått lära sig att leva med som Leeds-supporter helt enkelt.

 

Bremen.. Att man befinner sig i den prekära situation man gör inleddes egentligen lååångt mycket tidigare. Senast igår blev jag påmind om detta när man i Champions League-studion visade en tillbakablick på just den match där allt förändrades.

Efter många säsonger i toppen och en ligaseger 03/04 hade man 05/06 chansen att slå ut Juventus i Champions. Truppen innehöll riktigt bra spelarmaterial och efter 3–2 hemma fanns goda chanser att gå vidare. I returen tog man ledningen tidigt och även om Trezeguet kvitterade så storspelade Tim Wiese i Bremens mål och siffrorna hölls nere till 1–1 ända till minut 88. Då gjorde Wiese misstaget som kom att förfölja honom resten av karriären. En boll som enkelt skulle plockas i famnen fumlades i gapet på Emerson som kunde toffla in det mål som Juve behövde för att ta sig vidare. Allt Wiese gjort fram till dess var som bortblåst.
Det gör lika ont att tala om det och se klippen än idag. Bremen åkte ut, Wiese blev aldrig sig själv igen och laget från norra Tyskland som utmanade giganterna började så sakteliga falla isär.

Visst, man slutade tvåa i Bundesliga samma vår, vann tyska cupen 08/09 och lyckades ta sig ända till final i UEFA-cupen 08/09, men de mentala skadorna hade redan spridit sig i klubben sedan den där kvällen mot Juventus.

Finalen mot Sjachtar förlorades och efter det har de senaste säsongerna mest handlat om att inte bli sämre än säsongen innan. I fjol klarade man sig kvar med nöd och näppe och i år är man farligt nära att åka ut.

Wiese? Han la av efter några säsonger och blev bodybuilder. Numera spelar han teater i wrestling (ni vet det där låtsasaggressiva kramkalaset som jänkarna kallar för sport).

 

Football Manager är fortsatt något som jag ägnar stora delar av min fritid åt, oftast tillsammans med Erik via nätet. För stunden är det Frankrike som gäller där jag just håller på att rusta upp Dijon FCO som jag plockat upp till Ligg ÖH (Ligue 1).

Man lär sig en del på FM förutom lag och fotbollsspelare, geografi till exempel. Och sen brukar jag kolla upp lite hur städer vars lag jag tar över ser ut och om några kända personligheter kommer därifrån. En elektronisk artist, Vitalic, som jag har några låtar av i en spellista, är tydligen från Dijon. Man kan lära sig på allt!

Något annat som kan sägas med FM är att både jag och Erik fortfarande håller oss till 2015-upplagan. Vi tyckte så bra om -15 och hörde så mycket dåligt om -16 när det kom (både vad gäller recensioner och att det inte var några vettiga uppdateringar) att vi helt enkelt körde vidare. -16 är det första i serien vi inte skaffat och spelat alls sedan vi båda började säsongen 00/01.

När -17 kom så började vi åter få lite sug och tänka att "Ja men fan, nu känns det dags. Uppdaterat spel och så vidare, det känns konstigt att ha hoppat över -16..." Har vi skaffat -17 än? Nej.

Alltså, vi började på nytt kika på vad som uppdaterats och samma visa kändes igen. Det var inte så många vettiga nya saker, vi hade roliga saves igång i -15 och insåg att folk fortsätter ändå göra uppdaterade databaser med övergångar till -15. Varför ska vi skaffa -17?

 

Summa summarum så har suget för -17 försvunnit rätt så totalt. Vi kanske satsar på -18 istället om inte ett svinbilligt -17 finns att testa till sommaren möjligtvis. Det är ändå ungefär då som buggar fixats slutgiltigt till varje FM, cirka ett halvår efter släpp..

 

FM -15 förblir inte bara det mest spelade av alla FM:s för mig utan också ett av de mest framgångsrika. Titelskåpet är rätt packat med pokaler från diverse ligor och en taktik jag byggt själv fungerar precis så som jag vill att den ska fungera. Varför ska man då egentligen byta till något annat bara för att det är nytt?