Hej, hej, hallå dagboken!

 

Bara lite över två månader sedan sist, håhåjaja.

När det går så lång tid vet man inte riktigt var man ska börja. Låt oss säga att det nog kommer bli lite blandat framöver, lite nytt, lite som hänt.

 

Just nu sitter denna nyblivna 30-åring i sin goa etta i Karlskrona och käkar lite vindruvor. Nyss kom jag hem från ännu en produktiv dag på jobbet (inte lika intensiv som igår dock, då var det möten hela dagen, idag bara möten sisådär 1/3 av jobbtimmarna). Trivs fortsatt mycket bra med både jobb och stad!

 

Att fylla 30 då? Jovars, 25 kändes fortfarande som den klart jobbigaste siffran att passera. Åren därefter har liksom bara gått rent siffermässigt, det känns inte nåt särskilt mer än att det ser lite skumt ut med en trea först i sin ålder.

Min 30-årsdag var väl i sig inte den absolut bästa, men det gjorde absolut inget. Jag kommer till varför alldeles strax, men först en liten go låt och konstpaus!

 

 

Så, då går vi över till helgen som gick.

Peter, som jag lärde känna andra pluggperioden i Falun, fyllde 30 tidigare i år, men hade planerat in sin fest till den 27 augusti, det vill säga dagen innan en viss annan person fyllde 30 på riktigt.

 

Festen ägde rum i Västerås. Den resa som var mest prisvärd och framme i passande tid för mig som Karlskronabo tog en något ovärd rutt. Istället för en rak väg genom Svea rike så åkte jag nordväst till Jönköping, metropolen Bankeryd samt Falköping innan det slutligen var dags att svänga mer österut.

 

Partajet drog igång i en lokal en bit utanför stan och vi var ett 15-tal glada figurer som hade en trevlig kväll där gästerna bjöds på såväl alkoholhaltig dryck som kallskuret buffébord.

Framåt midnatt försvann ett antal av oss in till stan och smet förbi en kö gratis in på nåt knökat uteställe (en av oss kände tydligen vakten, môcke, môcke bra). Väl inne på stället kom plötsligt ett antal flaskor Heineken som vår födelsedagsfirande värd också bjöd på. Med andra ord var denna helg relativt ekonomiskt gångbar för mig. Med tanke på att kostnaden för resa till och från Västerås ändå kostade en slant så blir man extra glad när man blir bjuden på saker!

 

Strax efter midnatt kom också ett antal glada tillrop av festdeltagarna till mig som nu var den som faktiskt fyllde år. Likaså började hälsningar trilla in på Facebook och via sms.

 

Själva födelsedagen sen efter att man vaknat i soffan hemma hos Peter var en annan historia. Det kändes helt okej på förmiddagen, men efter en finfin, flottig pizza så började bakisheten smyga sig på alltmer. Lagom till jag skulle till tåget hem på eftermiddagen var den urkiga bakispeaken som dock passerades utan några större utfall än en massa stönanden och djupa andetag.

Resten av dagen åktes det tåg.

 

Är jag bitter för att själva dagen på födelsedagen, the big 30, spenderades på ovanstående sätt? Inte ett dugg. Det är inte själva dagen i sig som är det viktiga utan saker som sker runtom. Alla grattis (tack igen alla!), kvällen innan och hänget med trevliga människor, och vetskapen om att det kommer firas på riktigt även för mig framöver, det värmer och räcker väldigt gott.

 

Jag tycker fortfarande om att fylla år, det är bara det fysiska åldrandet jag inte gillar. Jag tycker om högtider överlag där ju julen alltid är min favorit.

 

Det känns inte mer annorlunda nu än för en vecka sedan, man blir inte gammal över en natt. Jag är fortfarande killen som tycker om att kolla på DuckTales nån gång ibland likväl som jag uppskattar klassisk musik när andan faller på. Det ena kan tolkas som barnsligt, det andra som att man är en stofil. Men ålder är bara en siffra, alla har olika intressen. Svårare än så är det inte.

 

Till helgen kommer familjen hit. Då blir det mer härligt firande. :)

 

 

Grattis till mig!