Sommaren förbyttes till höst på ett ögonblick. Äkta svenskt. Men jag är inte bitter över det på något sätt. Tvärtemot från när jag var yngre så uppskattar jag även andra årstider än sommar mer med åren.

Sommaren kommer givetvis alltid vara nummer ett för mig, men höstens charm har sedan gymnasiet ungefär varit min nummer två (undantaget juletid, men det är ju mer en utdragen händelse än en hel årstid).

 

Det är svårt att förklara allt som är gött med hösten. Det bara är en väldigt speciell känsla över allt. Ett mörker, men på ett skönt och ibland mysigt sätt.

 

Nu ropar jag inte hej till hösten helt ännu. Det kan trots allt lika gärna vara strålande sol och 25 grader varmt ute imorrn. Man vet aldrig.