Foreign what my lips say

Solen skiner ute och även om det inte direkt är kokande hetta i luften så vill man vara ute. Kanske sitta och läsa på altanen liksom eller bara ta en liten promenix till stranden. Men det är inte jättesmart att vistas ute en massa när det är den temperatur som det är och man inte har blivit frisk ännu.
 
Nåja, det går åt rätt håll i alla fall. Jag mår sakta men säkert bättre även om man periodvis fortsatt vill dra loss näsan och kasta den i nåt hörn.
 
Jag gick ändå ut en snabbis för en stund sedan och slängde sopor. Efter några dagar mest liggandes i sängen så blir synintrycken och ljuset väldigt påträngande, men samtidigt är det lite skönt också. Det är bra att komma ur sin grotta i alla fall i några minuter. Maskerad med solglasögon smög jag bort till ekonomibyggnaden och hystade min påse i containern. Endast på tillbakavägen fick en annan människa syn på mig och hejade.
Nu är jag åter i min grotta.
 
Mitt sedvanliga sjukdomshumör innebär att kontakt med andra människor inte är att föredra. I alla fall inte i längre perioder. Och minsta motgång kan generera en större explosion av irritation.
 
Det är tur för min omgivning att jag är frisk större delen av året. Förhoppningsvis blir jag inte sjuk mer detta år. Om det inträffar så är det max en gång till.
 
 

Kommentarer

Kommentera bums här:

Edert namn:
Bli stammis?

Mail:

Bloggadress:

Kommentar:

Trackback