Trolig grill om ett tag och sedan landskampen. Gråa moln hopar sig ute, det blåser lite.

 

En vinst ikväll skulle höja humöret. Just nu börjar en tomhet smyga sig in, en tomhet i att mitt livs sista pluggdagar är över. En del av livet som passerat och att man nu går in i en ny fas.

 

Jag kommer inte sakna plugget. Min studiemotivation, som förr i livet brunnit så stark, dog helt inför sista året. Det jag kommer sakna är hänget med en massa underbara människor. Många av dem kommer man kanske aldrig stöta på igen medan man kommer ha tät kontakt med andra. Det är så det är, livet går vidare, förändras.

Jag älskar inte förändring, det har jag aldrig gjort, men den här gången känns det helt okej.

 

Denna andra studietid har bjudit på såväl toppar som dalar, med- och motgång. Mest tar jag med mig alla minnen från de första två åren då det var som mest saker som hände och det ännu var flera som inte hade hoppat av.

 

Alla glada stunder kommer för alltid att finnas i hjärtat och följa med i livet och jag kommer inte glömma någon av er.

 

Tack för alla år MKV och ha ett fortsatt bra liv!