Efter den intensiva förra veckan slås det inte av på takten när den nya nu har börjat.

Idag har jag administrerat det sista inför morgondagens resa till Karlstad där jag ju ska vara reseledare. Bussen innehåller främst aktiva såväl som ledare/tränare.

 

För bara några månader sedan skulle en sådan sak som vara ansvarig ensam reseledare för en busslast folk göra mig ganska nervös, men när man nu är mitt uppe i jobbet hela tiden och kommit mer och mer in i det, ringer och kontaktar och träffar folk till höger och vänster, så är det inte så farligt alls. Känner mig kolugn. Ska bara bli roligt och ser fram emot att kolla på tävlingen.

 

Denna gång kommer jag inte att liverapportera som jag gjorde på Göteborg GP. Nu är det ju inte "vår" tävling så att säga så denna gång kommer jag bara att uppehålla mig runt pressläktaren och rapportera lite då och då hur det går för våra Göteborgsnamn. Med andra ord kommer jag att kunna slappna av lite mer än förra gången då det, även om det var roligt, var väldigt hektiskt.

 

Jag har också hunnit få ut en inför-artikel idag. Effektive Björkman gör det igen helt enkelt.

 

Hem vid halv sex-tiden med hatten på huvudet, solbrillorna på näsan och musik i öronen. Jag har inga som helst problem med att åka kollektivt, tycker det är asskönt att få en stunds avkoppling till och från jobbet.

 

---

 

Helgen som gick avslutades förresten med en mäkta lång promenad för min del.

På lördagskvällen mötte jag upp med Henke i Götet och vi gick på bio för att se World War Z. Ett litet krux uppstod dock när vi kom in och skulle lämna ifrån oss biljetterna. Numer måste man nämligen betala extra för att få 3D-glasögon och jag hade naturligtvis, trots att jag tänkte på det tio minuter innan jag stack hemifrån, glömt de två par jag har hemma som vi skulle ha.
Vad göra? Köpa ett par ovärda nya? Ja, i värsta fall. Men så fick jag syn på en låda med glasögon som stod helt för sig själv som ingen brydde sig om med några använda och några oanvända glasögon och vips hade vi ett par var! Det enda, nya, kruxet? Att dessa tydligen var kids size. Med andra ord såg vi nog lite lustiga ut om man skulle tagit kort på alla i salongen just denna bioafton där två vuxna karlar sitter med ett par hälften så stora glasögon som alla andra. Men det gjorde inte så mycket, glasögonen täckte precis lagom och de satt helt okej! Ibland har man tur.

 

Efter filmen, som för övrigt var helt okej, Pitt är aldrig kass och storyn funkade, så stack vi tilll O'Learys och käkade samt såg andra halvan av Hammarby-ÖIS (0-0).
Några öl samt varsin drink (för övrigt en San Francisco för mig och bartendern kunde blanda den direkt, det hör inte till vanligheterna) senare så var det dags för hemgång. För Henke innbar detta en behaglig resa direkt till Uddevalla, men för mig innebar det endast resa till Kungälv.

Jag bor ju ute på landet, i Romelanda, ett ställe dit det sedan några år tillbaka av någon korkad anledning inte går några sena bussar längre. Den sista går någonstans vid sjutiden. Detta medför följande alternativ:

 

1. Du kan aldrig vara ute länge på helgerna.
2. Du får hoppas någon kan skjutsa hem dig.
3. Du får ta en taxi.

4. Du får gå hem.

 

Alternativ 1-3 har jag kunnat välja/valt ett antal gånger, främst alternativ 2. Denna gång fanns dock ingen som kunde köra, jag kunde inte sticka hem tidigt då vi gick på bio och jag ville inte slösa några pengar på taxi. Med andra ord gjorde jag det otippade alternativ nummer fyra och gick den långa vägen hem.

 

En och en halv timme och många låtar senare hade jag vandrat klart och kommit hem från den smådisiga natten (vägen belyst bara på vissa platser, långa delar bara sommarmörker). Klockan var halv tre och jag kände mig nöjd med att ha nått målet. Hurtigt värre för en kille som gärna citerar Skalman!

 

Prima lördag var det i vilket fall och nu börjar nya veckan. Första lönen kom idag och imorrn är det som sagt Karlstad GP som gäller. I nutiden, mot framtiden!