Road trip 2013, del 2 av 2: Stockholm till Falun till Kungälv

Har dragit på denna andra del lite då annat kommit emellan som exempelvis utflytt i Falun (det tar ju ändå en stund att skriva ett såpass långt inlägg som dessa road trip-inlägg innebär).
Anyhow! Nu kommer andra och avslutande delen nedan.
 
Stockholm - Trubadurkör, Göteborgssaknad och bakis
Efter Storskirsnatten där bilarna körde förbi precis bredvid våra tält tog vi oss alltså direkt mot Stockholm. Resan dit gick som planerat och det gick relativt enkelt att hitta dit vi skulle på Söder, vilket var en lägenhet på Hallandsgatan som tillhör Eriks familj. Det var för övrigt där jag bodde för x antal år sedan i ett annat liv då jag hade praktik på Sveriges Radio.
Ösregnet forsade på när vi gled in i huvudstaden och packade in oss så smått i lägenheten. Jag inledde med att förlora "Sten, sax, påse" och fick sova på tunn madrass på golvet medan Erik fick sängen och Linus soffan.
På kvällen kom ett par gamla vänner till Erik över medan vi lagade mat (lövbiff) och senare kollade vi på Scarface innan sovadags.
Dagen efter tvättade Erik och hade besök av en annan gammal vän medan jag och broder stack till bio på Medborgarplatsen och såg Känn ingen sorg. Mycket bra film med både humor och allvar (och givetvis grym musik), men jag blev märkligt smådeppig efteråt och saknade bland annat Götet.
På kvällen gick vi alla tre till ett ställe som föräldrarna tipsat om som hette Stuket där alla beställde plankstek. Vid bordet bredvid oss var det kräftskiva i full gång och de hade även en egen trubadur som vi alltså fick snylta på. Trevligt! Han var riktigt skön och bjöd även in oss till sång. Han tycktes småöverraskad att vi kunde i princip alla gamla låtar han drog fram ur bagaget. Extra nöjd var både han och sällskapet när vi agerade basig kör till refrängen på "Under the boardwalk".
Efter käket stack vi vidare till de två som besökte oss kvällen innan hos Erik och satt och snackade ett bra tag. Jag missberäknade dock mitt alkoholintag något och blandade nog ett par groggar för mycket ty vissa minnesluckor uppstod gällande sista tiden fram tills vi skulle gå. Därefter minns jag dock allt igen och blev fantastiskt planerande då jag bestämt stövlade in på McDonalds och raskt beställde fyra cheeseburgare, en liten pommes och lite beasås. Fyra burgare blev det eftersom jag tänkte äta två bums och ta två till frukost. Dagen efter brukar man ju vara lite extra sugen på onyttigheter. Väl planerat som sagt! I kön hann jag också bli instant buddy med två förortskillar som var på samma supergoda humör som jag nu var på. Vad vi pratade om exakt minns jag inte (men det är inget konstigt, jag minns nästan aldrig vad andra folk och jag själv snackar om exakt på en utekväll. Man minns ämnen och utmärkande anekdoter, men exakta ordval eller något är omöjligt), men det var något världsligt och mest skämtande. Alltid trevligt att träffa på trevligt folk i vilket fall!
 
I Eriks familjs lägenhet. Linus blev småförälskad i den och vill flytta in bums.
 
Falun - IFK-seger, AIK-förlust och matförgiftning
Dagen efter var jag inte riktigt lika glad. Mer bakis än på länge. Förr blev jag bakis mycket lättare, nuförtiden är det väldigt sällsynt. Man har väl blivit mer resistant med åren kanske, men å andra sidan dricker man alltmer sällan nu så det går ju inte helt ihop heller.
I vilket fall skulle vi nu resa vidare och jag, som hatar att spy, gjorde verkligen allt för att undvika detta. Miljoner djupa andetag togs under dagen. Ni vet hur det är, man tror inte att det någonsin ska gå över, men till slut är det väck.
 
Nästa mål på färden var Falun. Från början tänkte vi stannat i Uppsala också, men vi var inte jättesugna på att leta campingplats där just idag, vi ville nå vårt nordligaste mål på resan bums.
Efter en resa som innehöll mycket ovärt käk på snabbmats-Kinarestaurangen Chop Chop utanför Enköping (dyrt, liten portion och jag var bakis, tre fel med andra ord, men lyckokaka fick jag som sa att jag var en god medlare mellan andra) så nådde vi slutligen Falun.
Väl i min lägenhet lagade vi mat och såg på film. Från början var tanken att dra ut i Falun, men jag var, även om jag nu mådde bättre, måttligt sugen. Varken Erik eller Linus var supersugna heller så då sket vi i det.
Dagen efter stack vi in till O'Learys och såg på Syrianska - IFK (0-2) och sen såg jag Leicester - Leeds (0-0) och Linus och Erik Malmö - AIK (1-0). Vi tog också några öl och käkade mycket god mat. I alla fall tyckte jag (som åt pulled pork-burgare, mäkta god!) och Linus det, Erik ändrade sig efter ett tag. På kvällen blev nämligen den gode Erik alltmer kass i kistan och så småningom stod det klart att han matförgiftats.
Måndagen, då vi egentligen tänkte åkt vidare, blev alltså istället ännu ett dygn i Falun där jag och Linus kollade film, läste och spelade spel medan Erik låg och stönade inne på sin madrass i vardagsrummet. I Falun sov nämligen jag i mitt rum i min säng, Linus på en halvtjock madrass och Erik, som förlorade "Sten, sax, påse" på en tunn madrass.
Sammantaget hade alltså Erik en fantastisk helg i Falun med AIK-förlust, tunnaste madrassen och matförgiftning.
 
Prima resultat med prima John!
 
Prima gött käk! Pulled pork-burgare och en Staropramen. Från denna lyxplats kunde jag se Leeds kryssa till vänster och AIK få pisk till höger.
 
Gåsborn - Vägbeskrivande fylltrattar, giriga änder och halsbrännan från helvetet
Vi kom på tisdagen till slut iväg ifrån Falun och satte kurs mot nästa mål på resrutten, metropolen Gåsborn! Varför Gåsborn undrar ni? Varför inte säger vi! Gåsborn var helt enkelt ett roligt namn tyckte Linus som hittade det på kartan när vi gjorde resrutt.
Vi åkte dock inte direkt till Gåsborn. Först åkte vi igenom bland annat Hällefors på vägen där vi handlade och fyllde på med vatten. Vattenpåfyllningen var i sig fantastisk på macken vi svängde in till. Man kan tänka sig att det bara ska vara att vrida på ett handtag? Fel, ty handtaget kunde du vridit på till döddagar utan att få vatten, det var helt enkelt löst från själva vredet inuti. Efter att ha fått beskedet i butiken att det visst går att vrida på men är "lite träligt" så försökte vi ännu hårdare. Till slut slängde vi bort det yttre plasthandtaget och Erik lyckades vrida på bara stålpinnen tills vattnet kom forsande. Kalas. Träligt indeed.
Nästa steg var att hitta sovplats. I själva Gåsborn fanns nämligen enligt kartan bara typ en kyrka och inget mer, inte i badplatsväg i alla fall.
Efter att ha försökt hitta en badplats som stod utmärkt på kartan så chansade vi på en liten väg där Erik och Linus gick in för att kolla läget. När de kom tillbaka hade de pratat med två ölmagade fylltrattar i 50-årsåldern på moped. De ölmagade fylltrattarna hade gett mycket tydliga instruktioner till en badplats de visste var bra mer söderut. Vi tog deras råd och försvann in på en annan grusig sketväg som kändes väldigt mycket mer anpassad för deras mopeder än för vår bil. Guppig och eländig med massa sten.
Efter en stund såg vi ljuset när vi svängde in vid sjön Stor Sången (jo, det ska tydligen vara särskrivet, det finns även Lill Sången) som hade fetingbryggor, dass, fetingomklädningshus och grillplats. Prima! Vi började sätta upp tälten för vad som skulle visa sig vara sista natten i det fria på denna road trip.
Insektsasen flockades omgående och bror började oja sig för att myror säkert skulle invadera oss under natten. Samtidigt rapporterade Väder-Pappa att det troligen skulle bli den kallaste natten på länge med temperatur runt 9 grader. Helt ärligt perfekt med andra ord. Hade det inte blivit så kallt som det blev så hade vi säkert anfallits av 45000 insekter, men nu var det i princip lugnt.
Under kvällen lyssnade vi på musik, grillade och drack lite. Vi matade även änder som var rätt så tama. Och giriga. Så fort man rörde handen nära fickan så kom flocken rusande och krävde något ätbart.
På tal om grillning så var Linus även resans pyroman. I Fegen eldade han förutom diverse ved bland annat cheese balls och spelkort. Vid Stor Sången hamnade både det ena och det andra på elden. Exempelvis såg han en drickaflaska i plast som just var uppdrucken. Denna hamnade omgående på elden, med stängt lock. Bravo! Inom kort exploderade naturligtvis flaskan och spred ut lite härlig glöd på såväl mig som stod närmast som marken runt om eldplatsen. Jag fick snabbt studsa runt i mina sexiga gummistövlar och stampa bort den olycka som fanns lite här och var på marken.
 
 Fetingdubbelbryggan vid Stor Sången.
 
And it burns, burns, burns..
 
Dans på kajen med Andersson och Richard.
 
Dagen efter var det dags för avresa mot Grebbestadshållet. Under natten hade jag knappt sovit någonting och det jag hade sovit hade mestadels skett i sittande position. Jag vaknade nämligen ett par timmar efter att vi lagt oss med den värsta halsbrännan någonsin som vägrade försvinna. Till slut satte jag mig upp lutandes framåt med ena benet utsträckt och andra inböjt. Att det var kallt gjorde inte saken mysigare då jag satt fullt påklädd i min sovsäck med tröjans luva över huvudet. Fast ärligt talat tänkte jag inte så mycket på hur kallt det var, halsbrännan från helvetet tog överhanden över känslorna. Hur mycket eller lite jag sov vet jag inte exakt, men jag var i den sittande positionen resten av denna usla natt och morgon i alla fall och somnade väl till lite då och då. Är man tillräckligt trött kan man tydligen sova hur som helst.
När jag till slut gav fan i att ens försöka sova mer var det runt nio-tio någonstans på förmiddan och jag gick ut och spanade på omgivningen istället samt packade ihop min sovsäck och tillhörande mojs.
Så småningom vaknade även de andra till liv och vi begav oss efter bad och mer matande av änder ut på vägarna igen.
Änderna är inga jätteklipska djur för övrigt. Jag hade en gammal apelsin sedan första resedagen som Erik och Linus köpt åt mig som jag inte var sugen på. Denna gick nu till de glada änderna istället. De verkade dock inte riktigt veta om de gillade apelsin eller inte. När jag kastat en bit anföll de den, gav fan i den och anföll sedan nästa bit apelsin för att sedan åter testa den första. Lite så. Inte förrän en bit kastades i vattnet verkade apelsinerna bli fantastiska att äta. Man kan tänka sig hur tankeverksamheten går:
"Vad är det här? Apelsin, mums! Nej, usch, apelsin! Vad är det här? Apelsin, mums! Nej, usch, apelsin! Vad är det här? Apelsin i vatten! MUMS!!"
 
 Girigbukar.
 
Vi åkte nu mot Gåsborn, men lika snabbt som vi såg skylten för samhället, lika snabbt var vi ute ur det. Således fick vi alltså vända tillbaka igen och jag insisterade på att vi åtminstone skulle gå ut och ta en titt på kyrkan.
Kyrkan, som brunnit och återuppbyggts två gånger, var rätt fin! Framför allt låg den väldigt mysigt i en sluttande backe ner mot en sjö.
Efter Gåsborn begav vi oss mot Grebbestad. Eller rättare sagt var det tanken, men på vägen beslutade vi att istället åka direkt till huset i Kungälv. Vi var nog ganska mätta på campingliv nu (även om flera nätter spenderats i Stockholm och Falun) och vädret såväl som hälsan var vacklande (jag var smått död efter min sittsovande halsbrännenatt).
 
 Gåsborns kyrka taget från vägen som bakom mig fortsatt leder genom den sluttande kyrkogården nedåt sjön.
 
Dösebacka - Bönrik kost och lite internet
Så fick vi äntligen en liten smak av civilisation igen i form av internet. Även om vi bodde i lägenhet i både Sthlm och Falun så känns det på något sätt inte som helt ospartanskt förrän man har lite nät också, vilket alltså inte fanns i Sthlm och Falun. Och nej, ingen av oss hade internet på mobilerna. För min och Linus del eftersom våra mobiler är av modell äldre än så länge och för Eriks del eftersom han har franskt abonnemang och alltså skulle gå i konkurs om vi använde det nätet för mycket.
Nu använde vi inte internet så mycket ändå. En snabb koll på fb, på mail och på sporthändelser, that's it, sen lagade vi mat istället och kollade på Sverige - Norge (4-2) och Johnny English.
Maten blev lite av det vi hade kvar från road tripen, vilket var chili con carne. Till det hällde vi i ännu mer bönor som vi också hade kvar. Chili con carne med extra bönor, som upplagt för en pruttfest, men den kom aldrig, i alla fall inte för mig.
 
 Chili con carne i Björkmans kök.
 
Efter ett dygn i Dösebacka styrde vi åter kosan mot sommarstugan. Linus, som kört hela resan hittills, fick nu sova istället och jag körde sista biten i hans svarta Audi.
Framåt eftermiddan (det var nu torsdag) var vi framme, trötta men glada efter ungefär 1,5 veckas resande och packade ur allt mojs ur bilen.
 
 
Sisådär! Det var hela resan det i stora drag! Självklart finns det alltid en massa man inte får med, men man kan inte skriva hur mycket som helst heller, helt detaljerat är omöjligt.
Nu dröjer det nog innan jag gör ett sådant monsterinlägg igen i vilket fall, det tar som sagt en hel del tid..
 
Nästa år får vi se om det blir någon mer road trip eller något annat. Tjo!
 
 
Låten som spelat i huvudet ända sedan eftertexterna rullade i "Känn ingen sorg".

Kommentarer

Kommentera bums här:

Edert namn:
Bli stammis?

Mail:

Bloggadress:

Kommentar:

Trackback