Konferensen går mot sitt slut

Eftersom jag varit förkyld i typ en vecka så var det med mycket möda och stort besvär som jag pallrade mig upp ur sängen 04.00 på fredagens morgon för att så småningom hinna med bussen 05.25 till Kungälv och sedermera 07.15 (chartrad) till Knista Herrgård.
 
Var helt död framåt eftermiddagen på fredagen när jag satt och analyserade. Kände mig svimfärdig från och till och borde säkert legat i sängen egentligen, men skam den som ger sig. Ska jag delta i något så ska jag, så länge det går.
På kvällens middag var jag smått ölsugen när den mycket speciella maten serverades (säkert svindyr, men miniportioner och x antal saker man inte ätit förr, de funkade typ, inte mer)  och jag tog två öl ändå.
efter de två ölen undrade jag stundom om jag var på väg att kola vippen. Mådde helt galet konstigt och struntade i kaffet efter maten och stapplade ner ut och ner till mitt rum.
 
Idag har det varit bättre. Mådde uruselt när jag vaknade och det blev egentligen inte bättre förrän framåt eftermiddagen strax innan middagen. Fram tills dess hade jag pysslat lite med sammanställning av workshops samt varit fotograf under övriga konferensdeltagares äventyrslekar.
Till middagen började jag dock för första gången se en ljusning i sjukdomseländet och började komma igång efter två glas vin till maten. Samtalandet med sällskapet gick finemang och en öl slank också ner till tonerna av ett skönt coverband i den lilla festlokalen.
 
Efter middagen stod jag i valet och kvalet mellan att antingen gå ut genom dörrn och gå mot sängen eller också att vända in mot baren och vara social. Igår hade jag valt det förra, idag valde jag det senare. Tog ett par öl till och hängde fram tills halv ett ungefär i bar-rummet och snackade med några blandade själar.
 
Nu tänkte jag se ett avsnitt The Wire innan sovadags. Jag är ganska sliten och näsan och halsen är fortsatt i olag, men rent generellt känner jag att detta snart kommer släppa helt, att jag orkade igenom kvällen med bravur vittnar om detta. Eller nej, det blir inget serietittande. Nedanstående låt räcker gott!
 
Tjofräs, sov gött!
 
 
Första gången jag hörde den tyckte jag det var för mycket plagiat. Andra gången tyckte jag detsamma. Tredje gången började jag tycka att den var helt okej. Efter det.. nu har jag haft den i huvudet hela helgen på ett enbart positivt sätt. Vissa låtar måste ges tid att växa helt enkelt!

Kommentarer

Kommentera bums här:

Edert namn:
Bli stammis?

Mail:

Bloggadress:

Kommentar:

Trackback