Den sneaky mobilen

Minns ni i somras när mobilen försökte lura mig att den var döende? Den gången löstes det med en ny laddare.
 
Igår fick mobilen för sig att gå i pension igen, denna gång genom att rymma.
 
Min stackars gamla fantastiska och oförstörbara mobil har hållt i en väldans många år nu, för att vara mobil i dagens prylutbytarsamhälle alltså. Köptes år 2006 om jag inte minns fel så alltså sex år då!
 
Snabb recap av gårdagens aktiviteter:
Skjuts med Sinander till skolan -> föreläsning -> plugga med Sinander i biblioteket vi litet bord -> Peter kommer och vi byter bord -> Skjuts till MAX där Sinander släpper av mig och Peter, han själv åker hem och lagar mat och tar med sig våra datorer -> Jag & Peter går till Sinander -> Jag upptäcker att mobilen är borta.
 
Första tanken är att leta i Sinanders bil. Jag får nycklarna och känner efter på golv och i springan mellan säte och ryggstöd i baksätet där jag suttit. Senast jag minns att jag hade mobilen var på lektionen då jag stängde av ljudet, alltså kan inte bilen vara i framsätet där jag satt när jag åkte till skolan på morgonen.
Hittar ingen mobil och snor Sinanders bil för att skynda upp till skolan och kolla om någon bibliotekarie är kvar så jag kan kolla i biblioteket där vi suttit, klockan är nu nämligen några minuter över åtta och biblioteket har precis stängt. Detta är för övrigt första gången jag kört bil i Falun.
 
Väl uppe i skolan inser jag att jag just denna dag självklart glömt mitt passerkort hemma, men som tur är finns några sena studenter kvar så jag kan smyga in ändå.
Biblioteket är dock låst och släckt och ingen person av lärarstatus är synlig någonstans. Och in i lärarrummen kommer man inte eftersom det är låst överallt. Det enda stället som jag minns inte är bommat är i estetkorridoren där jag ju pluggade en gång i tiden. Där hittar jag en stackars lärarinna kvar som jag får till att gå med och åtminstone öppna föreläsningssalen. Biblioteket har hon inga nycklar till.
 
I föreläsningssalen fungerade inte ljuset. Jag fick således treva mig fram dit jag suttit och känna överallt runtomkring för att se om det låg någon snäll liten mobil och väntade på mig. Så var icke fallet. Däremot hittade jag en penna istället. Visserligen hade den slut på bläck så den fick slängas, men ändå.
 
Efter detta gav jag upp skolan för dagen och körde ner till Sinander igen. Hämtade Peter och min dator som båda väntat hos Sinander och gick och tittade noggrant på marken hela vägen tillbaka till MAX. Frågade också efter mobilen inne på MAX, men intet spår.
 
Sov sen kasst för att mobilen fungerar som min väckarklocka i vanliga fall och jag inte litade helt på att larmet på datorn skulle fungera. Vaknade runt halv sju och låg mest och väntade på att den skulle ringa. Eftersom jag glömt dra ur hörlurarna ringde den dock inte speciellt högt när den väl ringde..
 
Cykla upp till skolan sen och börja leta på platserna man suttit i biblioteket samt fråga personalen samt i receptionen. Ingen mobil, helt dött.
 
Segade sig igenom seminariet, svarade på det man skulle och satt mest och väntade på att det skulle ta slut så att jag fick gå ut och genomsöka Sinanders baksäte mycket mer grundligt nu när den inte fanns i skolan (att någon skulle sno min relik är föga troligt, man får snarare betala för att bli av med den).
 
Gick raka vägen mot bilen, öppnade dörren till baksätet, sträckte in handen vid sidan av sätet och.. MIN MOBIL! Med en gång! :D
 
Glad Richard. Elak, sneaky mobil som gömmer sig.
 
 
Den får nog hänga med ett tag till, åjo.
 
 
 

Kommentarer

Kommentera bums här:

Edert namn:
Bli stammis?

Mail:

Bloggadress:

Kommentar:

Trackback