Ett sista farväl

Begravningen var fin och lågmäld. Fina musikstycken med Ängeln i rummet som avslutning på piano och då föll några tårar för min kind.
Prästen var lugn och sympatisk och sa många fina ord. Hon fick till och med nämnt mormors goda matlagning, som ju är något man alltid kommer bära med sig som ett av de varmaste minnena med mormor.
 
Nu har vi tagit ett sista fint farväl.
Hej då lilla mormor, hoppas vi ses igen någonstans. Jag älskar dig.
 
---
 
Pratade nästan enbart med min mosters svåger Hasse innan vi gick in i kyrkosalen och även efteråt en hel del till kyrkokaffet. Som vi sa till varann; vissa släktingar träffar man ju nästan enbart nuförtiden när man blivit äldre vid begravningar eller andra speciella sammankomster. Jag har nästan inte sagt ett ord till honom någonsin vad jag kan minnas fastän vi träffade honom relativt ofta när jag och Linus var barn och hälsade på mosters familj och kusiner.
Säkert inte sett honom på tio år, men väldigt trevlig var han i vilket fall.
 
Det är märkligt hur man med vissa människor som man knappt känner kan prata om det mesta.
Tänk bara på när man började plugga här i Falun denna andra sejour, vi var ju ett gäng grabbar som fannv arann redan första dagen och sen efter det försökte jag, eftersom jag hade koll på Falun sen tidigare, mer eller mindre ta kommandot och anordna partajs och skapa gemenskap själv och smådissa vissa av fösarnas partajs. Å ena sidan kan det tyckas fult att jag konkurrerade lite smått, men å andra sidan är ju målet för inspaken och fösandet att vi ska komma närmare varann som ny klass och trivas och det blev en fin kombo med både fösarnas fester och mina initiativ som kom då och då.
Numer är jag som bekant lite mer tilbakadragen och är mer sådan att jag gärna hakar på om andra föreslår saker än fixar hela tjottaballongen själv. Varvat ner kan man säga!
 
---
 
För övrigt höll vi på att missa begravningen eftersom någon dåre med lastbil blockade körbanor på E6:an sedan igår kväll och arbetet med att rensa höll på än idag. Köerna var massiva, inne i Kungälv stod det nästan still. Tog en halvtimme att komma någon kilometer typ.
 
Begravningsfolket var dock flexibla då både min familj och en av mina kusiners familj (de bor på Orust) hade tidsnöd. Min familj kom dock fram bara några minuter försenade medan kusinens familj dröjde 45 minuter.
Först då inleddes begravningen.
 
---
 
Tågresan hem var lugn. Inga större förseningar och på sista tåget dog all elektricitet i enbart min vagn sista halvtimmen. Det var bara mysigt, då kunde man lyssna på musik och slappna av ordentligt.
Avslappningen behövdes. När jag kom framt till Falun var det bara att vandra i ösregn som gällde. Mys..
 
Med detta avslutar jag detta inlägg och beger mig in i Dexters värld. Klockan är över tolv och begravningsdagen är slut. Jag hoppas det dröjer länge till nästa.
 
 
 

Kommentarer

Kommentera bums här:

Edert namn:
Bli stammis?

Mail:

Bloggadress:

Kommentar:

Trackback