För helvete! Man duschar, klär på sig, tar sig utanför huset och in till stan för att göra en enda sak: köpa de förbenade Baddarna som inte fanns förra gången. Men finns Baddarna denna gång? Nähe då, det gör de inte! Vet den unga tjejen i kassan när det kommer nya? Nähe då, det vet hon inte. Ska jag in igen på fredag för att kolla ånyo? Jaha då, det ska jag!

 

Envishet. Alltid ett signum för mig. Egentligen kan jag bara komma på två tillfällen som jag inte kämpat vidare helhjärtat, som jag resigerat respektive valt en annan väg. Den där jag slutligen resignerade kunde jag agerat annorlunda i men var för desillusionerad för att tänka klart, den andra var för att jag inte pallade med ännu en av mina otalet strider med inkompetenta lärare som jag haft genom åren i en kurs som verkade både sjukt ointressant och som jag inte behövde gå poängmässigt. Kursen hoppades som bekant av, ett av de bästa besluten jag tagit trots att det strider mot mina envetna principer om att slutföra saker man påbörjat. Man måste våga bryta sina koder ibland.

 

Sammanfattningsvis SKA jag ha tag på dessa satans goda Baddare. Om inte denna sejour så nästa gång jag kommer hem, eller nästa. Någon gång måste de finnas och då ska jag köpa på mig ett lager som i alla fall räcker så länge datumen tillåter.

 

Slutade för övrigt skriva detta inlägg mitt i förut när pappa stormade in och undrade om jag skulle spela badminton med honom i 45 minuter. Den han skulle spelat med hade tydligen glömt bort det.

snabbt som vinden trollade mamma fram ett par alldeles för korta och fula shorts (jag kunde lika gärna sprungit i bara kalsonger) och så tog jag ett linne i farten. Eftersom jag inte har några gympadojor här så fick jag spela i conversen, vilket innebar att pappa inte tyckte jag skulle ha dem utomhus först på väg till idrottshallen. Istället tog jag på mig första bästa skor jag hittade, ett par av pappas seglarskor. Seglarskor är inte mina favoritskor direkt. Mamma skrattade åt min utstyrsel.
Lite gött med att få röra på sig ändå, badminton har jag alltid gillat. Var en av de bästa på det i skolan men det var ju då, inget superäss nu precis, men kul är det.

 

Nu back to fb. Senare film, film, film.