Det meningslösa pretto trädet
The Tree of Life - Den mest överskattade skitfilm jag sett på länge. Att den är Oscarsnominerad som bästa film är ett skämt.
För er som sett Mr. Beans Semester finns en scen framåt slutet av filmen där Carson Clay (Willem Dafoe) har premiär för sin nya film, en stark parodi på filmer som är lite mer åt det konstnärliga hållet. The Tree of Lifes första halvtimme satt jag enbart och tänkte på parodin, det var precis så överdrivet och överpretentiöst det kändes. Vi möts av en kavalkad av naturbilder och en orgie konstnärligt dravel.
Efter denna alltför långa "inledning" kommer själva filmen igång och segar med sin historia i ungefär en och en halv timme. Historien i sig är inget speciellt eller nyskapande; pojke har dött i familj, familj är ledsen, bror till pojke ses i framtiden där han tänker tillbaka på barndomen. Ungefär så. Jag kan lika gärna säga vad det hela mynnar ut i för jag tycker inte ni ska kasta bort er tid på att se filmen ändå.
När själva berättelsen jag just beskrev är till ända så följer 20 minuter till av överarbetat flummeri där man hela tiden tänker "Nu tog det slut.. Nähe, men nu tar det väl slut då.. Nahepp, men nu då?? Vafan, kom igen, enough!!"
Ett antal skumma random scener följer på varandra i vad som känns som en evighet där bl.a. en massa folk i olika epoker i sitt liv vandrar barfota på en strandkant. Jag tänker under dessa 20 minuter lite på en annan överkonstnärlig film, svensk sådan, Sånger från andra våningen.
Kontentan av hela filmen ska väl vara något i stil med att livet är förunderligt och kan tyckas orättvist, men så är det, inget att göra åt, var helst miserabel och acceptera det hela. Och det är till sist helt okej att Gud tagit mitt barns liv. Typ.
Jag har inget emot att filmer kan vara poetiska, jag älskar när filmer är vackra och kan förmedla djupa budskap etcetera, men det gör mig nästan förbannad när en film ska Oscarnomineras och hyllas enkom för att den är just konstnärlig, "Skit i om den är bra rent generellt, vafan den är ju så märklig och fin, då måste den väl vara bra, höhö!" Det är så det känns ungefär.
Den får ett litet B för att jag är snäll och tycker alla skådespelare gör vad de kan plus att naturbilderna är vackra. Det är allt.
För er som sett Mr. Beans Semester finns en scen framåt slutet av filmen där Carson Clay (Willem Dafoe) har premiär för sin nya film, en stark parodi på filmer som är lite mer åt det konstnärliga hållet. The Tree of Lifes första halvtimme satt jag enbart och tänkte på parodin, det var precis så överdrivet och överpretentiöst det kändes. Vi möts av en kavalkad av naturbilder och en orgie konstnärligt dravel.
Efter denna alltför långa "inledning" kommer själva filmen igång och segar med sin historia i ungefär en och en halv timme. Historien i sig är inget speciellt eller nyskapande; pojke har dött i familj, familj är ledsen, bror till pojke ses i framtiden där han tänker tillbaka på barndomen. Ungefär så. Jag kan lika gärna säga vad det hela mynnar ut i för jag tycker inte ni ska kasta bort er tid på att se filmen ändå.
När själva berättelsen jag just beskrev är till ända så följer 20 minuter till av överarbetat flummeri där man hela tiden tänker "Nu tog det slut.. Nähe, men nu tar det väl slut då.. Nahepp, men nu då?? Vafan, kom igen, enough!!"
Ett antal skumma random scener följer på varandra i vad som känns som en evighet där bl.a. en massa folk i olika epoker i sitt liv vandrar barfota på en strandkant. Jag tänker under dessa 20 minuter lite på en annan överkonstnärlig film, svensk sådan, Sånger från andra våningen.
Kontentan av hela filmen ska väl vara något i stil med att livet är förunderligt och kan tyckas orättvist, men så är det, inget att göra åt, var helst miserabel och acceptera det hela. Och det är till sist helt okej att Gud tagit mitt barns liv. Typ.
Jag har inget emot att filmer kan vara poetiska, jag älskar när filmer är vackra och kan förmedla djupa budskap etcetera, men det gör mig nästan förbannad när en film ska Oscarnomineras och hyllas enkom för att den är just konstnärlig, "Skit i om den är bra rent generellt, vafan den är ju så märklig och fin, då måste den väl vara bra, höhö!" Det är så det känns ungefär.
Den får ett litet B för att jag är snäll och tycker alla skådespelare gör vad de kan plus att naturbilderna är vackra. Det är allt.
Här finns klippet från Mr. Bean jag nämnde, hoppa fram till 4:05 ungefär och fortsätt kolla klippet ut.
Fun fact: Det är tydligen inte bara jag som kom att relatera parodin med The Tree of Life. När jag letade runt bland videos med bra kvalité från Mr. Beans semester så hade någon kommenterat en av dem kort och gott med titeln: The Tree of Life. Det räckte så.
Fun fact: Det är tydligen inte bara jag som kom att relatera parodin med The Tree of Life. När jag letade runt bland videos med bra kvalité från Mr. Beans semester så hade någon kommenterat en av dem kort och gott med titeln: The Tree of Life. Det räckte så.
Kommentarer
Postat av: Sofia
Haha, nejmen så roligt :D! Men visst var det goootttt? Höhö. Jag åt faktiskt bara den lilla till middag.. den andra delade jag på två matlådor, haha.
Trackback
