Stresshantering
Okej, efter mötet klockan två med Stein gällande kelens framtid (där jag nu bl.a. officiellt kan säga att jag är kelens ena chefredaktör) var klockan hux flux dags att traska hemåt för att spana in tentan i hälsopsykologin som jag var säker på att misslyckas med grovt då jag som ni vet fick boken i måndags och knappt har tittat i den.
Dock blev det som det alltid blir. Jag kan inte bara göra något kasst och skita i det.
Jag öppnade alltså onlinetentan och såg över frågorna. Frågorna kändes inte helt omöjliga, kanske skulle jag hinna få fram svaren till lervalsfrågorna och skriva lite lätt på de mer utvecklande essäfrågorna?
Efter en timme med mycket skummande och snabbläsning var jag klar och nöjd med flervalsfrågorna (där vet jag att jag i alla fall kommer få några poäng). Nu väntade den svårare biten, essäfrågorna.
Till en början var det lugnt. Jag kom igenom två uppgifter hyfsat snabbt och kände att "Fan, detta kan gå, jag kommer hinna svara en del på alla!"
När jag hade två av sex essäfrågor kvar (alla sex hade dessutom a- och b- eller a- b- och c-frågor) började stressen krypa sig på lite smått. Jag kände fortfarande att jag kunde hinna, men det var knappt en haltimme kvar och tiden började således rinna ut.
Sista frågan jag lämnat kvar kändes som helt rätt att lämna till sist dock. De andra gällde mer faktiska frågor medan denna var i stil med att jag själv skulle komma på en forskningsstudie. När ord som "hypotes" och "oberoende och beroende variabler" börajr nämnas vill Richard fly bort ungefär. Det är ord som har med matematik att göra (jag vet, det gäller inte x gånger y i detta fall, men ändå), sådant jag är allergisk mot och vill ödsla minst tid på, fastän jag egentligen behöver lägga mest tid på det.
Den frågan är således den jag blev minst nöjd med och som fick upp pulsen högt. Ironiskt med tanke på att tentan delvis handlade om stresshantering. Nu orsakade tentan om stresshantering stress med sin tidspress (man hade tre timmar på sig, från 16.00-19.00).
I vilket fall, även om jag blir underkänd så har jag svarat på allt och känner mig nöjd med att jag gjort mitt bästa under förutsättningarna. Klarar jag tentan så.. ja, då blir det chockat partaj.
Nu ska jag vila ett litet tag innan jag sätter betarna i uppgiften till morgondagens projektkurs. Puh.
Dock blev det som det alltid blir. Jag kan inte bara göra något kasst och skita i det.
Jag öppnade alltså onlinetentan och såg över frågorna. Frågorna kändes inte helt omöjliga, kanske skulle jag hinna få fram svaren till lervalsfrågorna och skriva lite lätt på de mer utvecklande essäfrågorna?
Efter en timme med mycket skummande och snabbläsning var jag klar och nöjd med flervalsfrågorna (där vet jag att jag i alla fall kommer få några poäng). Nu väntade den svårare biten, essäfrågorna.
Till en början var det lugnt. Jag kom igenom två uppgifter hyfsat snabbt och kände att "Fan, detta kan gå, jag kommer hinna svara en del på alla!"
När jag hade två av sex essäfrågor kvar (alla sex hade dessutom a- och b- eller a- b- och c-frågor) började stressen krypa sig på lite smått. Jag kände fortfarande att jag kunde hinna, men det var knappt en haltimme kvar och tiden började således rinna ut.
Sista frågan jag lämnat kvar kändes som helt rätt att lämna till sist dock. De andra gällde mer faktiska frågor medan denna var i stil med att jag själv skulle komma på en forskningsstudie. När ord som "hypotes" och "oberoende och beroende variabler" börajr nämnas vill Richard fly bort ungefär. Det är ord som har med matematik att göra (jag vet, det gäller inte x gånger y i detta fall, men ändå), sådant jag är allergisk mot och vill ödsla minst tid på, fastän jag egentligen behöver lägga mest tid på det.
Den frågan är således den jag blev minst nöjd med och som fick upp pulsen högt. Ironiskt med tanke på att tentan delvis handlade om stresshantering. Nu orsakade tentan om stresshantering stress med sin tidspress (man hade tre timmar på sig, från 16.00-19.00).
I vilket fall, även om jag blir underkänd så har jag svarat på allt och känner mig nöjd med att jag gjort mitt bästa under förutsättningarna. Klarar jag tentan så.. ja, då blir det chockat partaj.
Nu ska jag vila ett litet tag innan jag sätter betarna i uppgiften till morgondagens projektkurs. Puh.
Kommentarer
Trackback