Köbenhavn
Gårdagens besök i Köpenhamn var mycket trevligt, även om det blev lite stressat på slutet.
Vi startade vår lilla road trip, jag, Erik och Linus (Norton a.k.a. Sovton var lat och orkade inte haka på), klockan halv tio ca och tog Audin ner till Helsingborg.
Väl där blev det pengaväxlande och Tycho Brahe till Helsingör för tåg vidare mot Köbenhavn.
När man åker tåg i Danmark ska man stämpla/klippa sin biljett vid resans början. Vi svenska tågresenärer trodde givetvis att detta betyder att konduktören ska stämpla/klippa biljetten vid resans början. Icke.
Vi lämnade fram våra biljetter och konduktören stirrade precis så många sekunder att man börjar undra vad som är fel. Då klämmer hon ur sig frågan "Varför är de inte stämplade?" och vi andra tittar på varandra som fån. Konduktören läser baksidan för oss, vilket vi redan gjort, där det står att biljetterna ska stämplas vid resans början. "Ehm.. ja? Vi trodde att det betydde att konduktören gör det i början av resan?"
Damen suckade och mumlade något om "Jaja, för den här gången.." och drog av någon mikroskopisk flärp i hörnet på biljetterna följt av "Stämpla innan nästa resa" typ.
Vad lärde vi oss alltså av denna biljettincident? Jo, just det sista uttalandet, när det äntligen kom fram att stämplandet skulle ske innan själva resan, alltså inte bara i början av resan som det stod på biljetten. Lätt att tolka väldigt olika.
Till resan hem upptäckte vi gula automater som vi prövade och förstod slutligen hur systemet fungerade. Att klockslaget som stod på stämpeln inte visade på någon logik någonstans är en helt annan historia.
När vi gått av i Nörreport sökte vi oss raskt mot Ströget för att käka. Efter en del vandrande, bl.a. längs den skittrista storgatan Gothersgade (läs det med engelskt uttal, som vi gjorde, istället för danskt så blir det mycket fräckare), så surrade vi i utkanten av Ströget innan vi bestämde oss för att käka i Nyhavn istället så vi kanske kunde hitta mindre upptagna restauranger.
Ovanstående tanke var dock felaktig då det var rätt fullsmockat där med och vi fick gå mer än halva gatan innan vi till slut hittade och skyndade in och tog ett ledigt bord.
Käket var okej på Nyhavn Hereford men absolut inte mer. En dyr burgare som inte smakar något was not what I had in mind. Väntetiden var dessutom under all kritik. Ölen kom bums sen dröjde det över en halvtimme, säkert närmare 45 minuter, innan käket kom. Funderade i perioder allvarligt över att dränka blomman på bordet i ketchupen som kommit in lika snabbt som ölen..
Efter käket skyndade vi vidare mot Christiania för att se hur det såg ut och efter lite karttittande, ett telefonsamtal och en rak kurs med lokalsinnet i högsta hugg kom vi så småningom fram till den omdebatterade platsen.
Måste säga att det inte helt var som jag förväntat mig. För det första trodde jag inte att det skulle ligga så centralt som det gjorde utan mer i utkanten av stan. För det andra var det inte direkt fyllt av enbart invånare utan istället en blandad skara av invånare, invandrare, turister och andra Köpenhamnsbor. Kändes lite mer som ett extremt nedgånget gammelstadskvarter än den hippiestat jag hade sett i mitt inre.
Sammanfattat alltså en liten besvikelse, men ändå en grymt fräck kontrast att vandra in bland de nedgångna husen i solen och plötsligt mötas av en vägg av cannabisdoft mitt i en storstad nästgårds till Sverige. Lite surrealistiskt på något sätt med öppna försäljanden och massvis med olika sorter att inhandla om man kände för det.
Efter denna kulturella erfarenhet (som vida överträffar Glyptoteksparken i gymnasiet..) började vi få bråttom på riktigt för att hinna tillbaka till vår utgående parkeringstid i Helsingborg.
Efter en massa hattande, åter med lokalsinnet i högsta hugg, kom vi slutligen tillbaka till Nörreport. Dessvärre slösade vi först tid på att gå ner i fel nedgång, till tunnelbanan, och sedan gjorde vi det skojsiga misstaget att hoppa på fel tåg. Som tur var kunde vi hoppa av på nästa perrong där även rätt tåg passerade och förlorade därför inte så mycket tid, men ändå, alla minuter var viktiga. Att vi skulle bli sena var nu redan självklart, men ju mer tid som passerar, desto större risk att parkeringsvakten vart där och kluddat..
Att vi tog fel tåg berodde på att vi var stressade och bara läste "Helsing.." ungefär på skylten och hoppade på. Inte förrän vi började kolla tidsangivelserna på den digitala skärmen på tåget insåg vi att detta var ett tåg som skulle ta oss den otroligt smidiga vägen via Malmö för att sedan hamna i Helsingborg. Visst, vi kunde tagit det också, men det hade tagit lite längre tid..
Efter att ha shoppat loss på några flaskor vin på båten hem småsprang vi av och mot bilen. På avstånd såg vi något vitt i rutan och började svära så smått..
..men lo and behold, ty det vita vi såg var bara Linus plyschtärningar som glatt dinglade bakom rutan! Inga böter trots cirka en timmes försening, hooray! Prisa skatteåterbäringen!
Hemma igen var man skettrött och körde bara fm en stund med Erik innan han stack hem och jag gick och la mig med datorn i sängen för att slösurfa lite. När jag på allvar höll på att få en blackout kändes det dags att stänga ner..
En god måndag var till ända!
---
Idag har solen fortsatt att skina, jag och Linus käkade polarbröd (glömde köpa tacobröd så man tager vad man haver!) med fläskfärs, grönsaker, sweetchili/crème fraiche-sås och rosévin, och spelade lite fm.
Sist Midsomer och nu blir det nog en film. Crank 2 känns lämpligt. See ya!
Vi startade vår lilla road trip, jag, Erik och Linus (Norton a.k.a. Sovton var lat och orkade inte haka på), klockan halv tio ca och tog Audin ner till Helsingborg.
Väl där blev det pengaväxlande och Tycho Brahe till Helsingör för tåg vidare mot Köbenhavn.
När man åker tåg i Danmark ska man stämpla/klippa sin biljett vid resans början. Vi svenska tågresenärer trodde givetvis att detta betyder att konduktören ska stämpla/klippa biljetten vid resans början. Icke.
Vi lämnade fram våra biljetter och konduktören stirrade precis så många sekunder att man börjar undra vad som är fel. Då klämmer hon ur sig frågan "Varför är de inte stämplade?" och vi andra tittar på varandra som fån. Konduktören läser baksidan för oss, vilket vi redan gjort, där det står att biljetterna ska stämplas vid resans början. "Ehm.. ja? Vi trodde att det betydde att konduktören gör det i början av resan?"
Damen suckade och mumlade något om "Jaja, för den här gången.." och drog av någon mikroskopisk flärp i hörnet på biljetterna följt av "Stämpla innan nästa resa" typ.
Vad lärde vi oss alltså av denna biljettincident? Jo, just det sista uttalandet, när det äntligen kom fram att stämplandet skulle ske innan själva resan, alltså inte bara i början av resan som det stod på biljetten. Lätt att tolka väldigt olika.
Till resan hem upptäckte vi gula automater som vi prövade och förstod slutligen hur systemet fungerade. Att klockslaget som stod på stämpeln inte visade på någon logik någonstans är en helt annan historia.
När vi gått av i Nörreport sökte vi oss raskt mot Ströget för att käka. Efter en del vandrande, bl.a. längs den skittrista storgatan Gothersgade (läs det med engelskt uttal, som vi gjorde, istället för danskt så blir det mycket fräckare), så surrade vi i utkanten av Ströget innan vi bestämde oss för att käka i Nyhavn istället så vi kanske kunde hitta mindre upptagna restauranger.
Ovanstående tanke var dock felaktig då det var rätt fullsmockat där med och vi fick gå mer än halva gatan innan vi till slut hittade och skyndade in och tog ett ledigt bord.
Käket var okej på Nyhavn Hereford men absolut inte mer. En dyr burgare som inte smakar något was not what I had in mind. Väntetiden var dessutom under all kritik. Ölen kom bums sen dröjde det över en halvtimme, säkert närmare 45 minuter, innan käket kom. Funderade i perioder allvarligt över att dränka blomman på bordet i ketchupen som kommit in lika snabbt som ölen..
Efter käket skyndade vi vidare mot Christiania för att se hur det såg ut och efter lite karttittande, ett telefonsamtal och en rak kurs med lokalsinnet i högsta hugg kom vi så småningom fram till den omdebatterade platsen.
Måste säga att det inte helt var som jag förväntat mig. För det första trodde jag inte att det skulle ligga så centralt som det gjorde utan mer i utkanten av stan. För det andra var det inte direkt fyllt av enbart invånare utan istället en blandad skara av invånare, invandrare, turister och andra Köpenhamnsbor. Kändes lite mer som ett extremt nedgånget gammelstadskvarter än den hippiestat jag hade sett i mitt inre.
Sammanfattat alltså en liten besvikelse, men ändå en grymt fräck kontrast att vandra in bland de nedgångna husen i solen och plötsligt mötas av en vägg av cannabisdoft mitt i en storstad nästgårds till Sverige. Lite surrealistiskt på något sätt med öppna försäljanden och massvis med olika sorter att inhandla om man kände för det.
Efter denna kulturella erfarenhet (som vida överträffar Glyptoteksparken i gymnasiet..) började vi få bråttom på riktigt för att hinna tillbaka till vår utgående parkeringstid i Helsingborg.
Efter en massa hattande, åter med lokalsinnet i högsta hugg, kom vi slutligen tillbaka till Nörreport. Dessvärre slösade vi först tid på att gå ner i fel nedgång, till tunnelbanan, och sedan gjorde vi det skojsiga misstaget att hoppa på fel tåg. Som tur var kunde vi hoppa av på nästa perrong där även rätt tåg passerade och förlorade därför inte så mycket tid, men ändå, alla minuter var viktiga. Att vi skulle bli sena var nu redan självklart, men ju mer tid som passerar, desto större risk att parkeringsvakten vart där och kluddat..
Att vi tog fel tåg berodde på att vi var stressade och bara läste "Helsing.." ungefär på skylten och hoppade på. Inte förrän vi började kolla tidsangivelserna på den digitala skärmen på tåget insåg vi att detta var ett tåg som skulle ta oss den otroligt smidiga vägen via Malmö för att sedan hamna i Helsingborg. Visst, vi kunde tagit det också, men det hade tagit lite längre tid..
Efter att ha shoppat loss på några flaskor vin på båten hem småsprang vi av och mot bilen. På avstånd såg vi något vitt i rutan och började svära så smått..
..men lo and behold, ty det vita vi såg var bara Linus plyschtärningar som glatt dinglade bakom rutan! Inga böter trots cirka en timmes försening, hooray! Prisa skatteåterbäringen!
Hemma igen var man skettrött och körde bara fm en stund med Erik innan han stack hem och jag gick och la mig med datorn i sängen för att slösurfa lite. När jag på allvar höll på att få en blackout kändes det dags att stänga ner..
En god måndag var till ända!
---
Idag har solen fortsatt att skina, jag och Linus käkade polarbröd (glömde köpa tacobröd så man tager vad man haver!) med fläskfärs, grönsaker, sweetchili/crème fraiche-sås och rosévin, och spelade lite fm.
Sist Midsomer och nu blir det nog en film. Crank 2 känns lämpligt. See ya!
Kommentarer
Trackback