But my smile still stays on

Igår kom den olidliga orkan över mig. Förklaringen stavades b-a-k-f-y-l-l-a. Jippi! Händer trots allt inte så ofta nuförtiden, men det är naturligtvis ändå seeegt.

Tillbringade dagen med att stöna, glo på TV, käka smörgåstårta och umgås med familj.
Smörgåstårta har jag levt på i snart två dagar, känns lagom nyttigt. Är det inte typ 36 kilo majonnäs i sådana skapelser?

Herr Erik påstår att jag missade lite partaj igår, men med tanke på hur jag mådde så hade jag inte haft det minsta kul, snarare tvärtom lidit.
Fast efter kräftfestivalens första dag var jag ändå rätt mätt på partande och även om jag vart kurant igår så hade jag nog inte hakat på, eller haft så sköj om jag hakat på.

Det där med och missa saker har jag varit inne på förut. Det känns inte lika farligt som när man var yngre och hade stor beslutsångest hela tiden. Det är liksom meningslöst att ha, oftast missar man inte alls något speciellt. Sure, saker kunde varit kul att vara med på men det är inte hela världens undergång att ha annat för sig.
Man lär sig med åren.

Idag however blir det party. Får mer hänvisa till att kräftestivalen lyfter allas parthumör en nivå än att jag själv är megapartysugen just idag. Men det ger sig det med bara man kommer igång.

Måste först in och hämta glasögon dock. De ska vara tipp topp nu. Sägs det.

---

Period på G tror jag..


Kommentarer

Kommentera bums här:

Edert namn:
Bli stammis?

Mail:

Bloggadress:

Kommentar:

Trackback