Seminarium idag. Gick fint, diskussioner om medias inflytande och politik. Jag väntar ju tålmodigt på läsår två då idrotten kommer in i bilden men till dess får man acceptera andra områden och sätta sig in i dess diskussioner. Funkar bra hittills.


---


Inte vart så mycket filmtyckande på sista tiden känner jag. Så kan vi inte ha det!

Inception - var ju på bio för flera veckor sedan och såg den, men hann aldrig skriva någon kommentar. Vad ska man säga? SE DEN! Lagom mycket tänkande utan att bli alltför pretentiös och konstnärlig. Djup på det bra sättet. Bästa på länge jag sett när man tänker efter. Vi drar till med ett B B B B B. För en gångs skull en smått hypad film som motsvarade förväntningarna. Di Caprio som vanligt mycket bra i denna tempofyllda film om drömvärldar och undermedvetenhet. (Y)


Nyfiken Gul - Svensk gammal film med en massa politik invävt i en form av kärlekshistoria. Själva filmen man följer är en film i filmen kan man säga där Vilgot Sjöman spelar sig själv som regissör, likt Lena Nyman spelar Lena och Börje Ahlstedt spelar Börje. Rätt märklig film, men mycket intressant ur det politiska perspektivet där en massa människor intervjuas om t.ex. jämställdhet. Tror den är bra mycket mer intressant att se idag än när den kom, trots sina otal vågade nakenscener. Väldigt seg som helhet dock. B B.


Mr. Nobody - Ännu en märklig film som är mer snygg och skådespelarmässigt bra än hur handlingen artar sig. Ska inte avslöja alltför mycket, men man får följa en persons, Nemo Nobody, flera olika liv som i slutet förklaras på ett något luddigt, om än förståeligt, sätt. Om man tar historierna för vad de är så är de fint berättade och gör filmen sevärd, men själva slutet gör att man känner sig lite halvt lurad på konfekten samtidigt som någon ändå försöker locka med en godispåse. Tvetydigt, men förståeligt. B B B får den ändå för att speciellt en av historierna är extra vacker.


---


Jag tänker inte prata mer om valet nu. Detta är ingen politisk blogg och det utspelet jag hade i förra blogginlägget handlade mer om mänskliga rättigheter och värderingar än om politik i sig.


---


Vatten och sörja
Senap och gas
Livets smörja
en tanke, en oas

Målet är färden
resan är vi
Värmen på härden
svettas vi i

I slutet är allt ändå som i början
Man somnar in till ett ingenting
Viljan att det fortsätter finns
Men sannolikheten?

Allt som händer mellan födsel och död går ut på att bejaka den tid som just man själv fått chansen att leva i och göra det bästa av den tiden. När vi ligger på dödsbädden kommer det inte handla om vad som gått rätt eller fel. Det enda som betyder något är de minnen man har och de människor man påverkat.
Efter vårt liv kommer nya som får bejaka sin tid, påverkade av våra men skapade till sina egna och så kommer det fortsätta i miljarder år tills dess att solen brinner ut och alla övergår till ingenting (om inte nya planeter och solar hittats till dess såklart).

Jag menar inte att vara morbid och negativ. Som sagt vill jag att det finns en högre mening med allt det här, att vi lever vidare på något sätt.
Att det finns en form av öde tror jag redan på i viss mån, men varken starka bevis eller riktig övertygelse finns än så länge. Så jag får fortsätta hoppas i smyg.

Knappt tre månader kvar till jul! Sen kan vi börja drömma om sommaren igen.