Ännu en skoldag passerad från andra sidan barriären! Gick bra. Lite segt med en lååång film de första två lektionerna, men annars gick det smidigt.

---

En dag tar jag bladet från munnen, jag lovar. Och då hörs vi igen.

---

Alltid när jag är ute på stan och någon fyllegubbe eller nå't kommer fram till en och börjar prata så brukar jag försöka ignorera och gå vidare. Eller om man sitter ner och väntar på bussen, då lyssnar jag nästan alltid på musik och tittar ner eller blundar och låtsas att jag därför inte hör. Elakt? Absolut inte. Är man inte sugen på att prata med en random fyllegubbe eller förvirrad individ så är man inte. Idag gjorde jag dock ett undantag.

Jag satt och väntade på bussen i väntsalen. Det var lång tid kvar till att bussen kom och två bänkar bort satt två fyllon och pratade med varann. Plötsligt tänkte jag "Om det sätter sig nå'n och pratar med mig, då kan jag lika gärna prata tillbaka och konversera bort dötiden tills bussen kommer." Något fyllo kom inte, men en märklig tant däremot. Hon slog sig ner bredvid mig och började prata om allt möjligt. Eller klaga på allt möjligt rättare sagt:

- Solen syntes bättre förr (när hon var ung på 50-talet)! Molnen är tjockare nu för att det pågår ett hemligt kemiskt krig nå'nstans, var hennes förklaring typ.
- Göteborgare är jätteotrevliga! Säger hon som är född i Småland där man tydligen kan gå fram till vem som helst och bjuda in sig på kaffe (yeah, right..)
- Varför anställer inte kommunen alla arbetslösa till att plocka bort alla hemska, hemska snövallar som ligger överallt?
- M.m...

Jag försökte verka intresserad och trevlig, men att säga till mig att Göteborgare är otrevliga är ungefär som att säga till Pippi Långstrump att hon inte har någon pappa. Man biter tillbaks omgående. Jag misstänker att tanten själv inte gjort sig populär helt enkelt.. Ett intryck man väldigt lätt kunde få, hrrm.
Jag försökte fråga om det inte fanns något positivt att säga om något: "Jodå" sa hon, och fortsatte sedan istället att klaga på något nytt. Det finns en anledning till att jag undviker att prata med fyllon och allmänt virrigt folk på stan. Det är helt enkelt inte speciellt givande.. Det enda givande i det här fallet var att tiden som sagt fördrevs. Så tack för det iallafall, tant! Gå nu hem och försök se något positivt i allt påhittat elände.

---

Nu blir det sovadags. Urk. Jag vill sova på morgon och förmiddag.. Annat känns bara skevt. Sov lika dåligt inatt som en svettig strumpa kan lukta.

Sov gott, ni som kan!