Första dagen
Det gick som jag sa, än så länge inga problem alls. Fick hipp som happ nästan omgående åka ut med en reporter för livesändande från dels en hembygdsgård, dels en golfbana. En snabblektion i hur HF-sändandet fungerade och sedan svisch ut som en sorts assistent åt reportern. Bilen, en fet Honda, hade hon inte kört innan och hade problem med växeln så jag fick växla medan hon körde. Lite udda samarbete, men det fungerade utmärkt. Man kanske skulle sadla om till bilskolelärare? Nej fyfan, aldrig mer en bilskola. Hon skötte annars sändandet strålande och jag fick mest göra småpill och hjälpa till med att saker flöt på så smidigt som möjligt. En behaglig inledning på dagen helt enkelt. Sitta och sola på en golfbana är väl aldrig fel? Och massa info om hembygdsgården fick man också av tanten som skötte den. Och träna den gamla rostiga golfsvingen, gick oväntat bra.
Haha.. låter nästan alldeles för glassigt. Men första dagen är första dagen och då brukar man väl inte åka på något mordigt. Iallafall, efter lunch så fick jag mer undervisning/guidning snarare om hur sändandet i studios fungerade, Mandozzi-systemet. Mycket att ta in och smälta, men har man en gång hållt på med något system så kommer man få in ett nytt system i skallen ganska så smidigt tror jag. Tyckte det verkade helt logiskt det mesta som instruerades.
Främst är det rollen som "fixare" man har där egentligen som jag förstått det, serviceinriktat. Passar mig rätt bra, komma på lösningar på problem brukar vara ett av mina adelsmärken, bara jag har grunderna klara.
Det märks rätt tydligt att humöret har svängt nu igen va? Precis som jag visste och skrev igår. Nu är alla första saker avklarade, man har träffat en massa folk och känt sig välkommen, fått in känslan att "fan, detta ska jag väl klara!". Den känslan är så skön, så grymt skön. Oron i magen har börjat lägga sig igen. Jag är inget orakel ännu på tekniken såklart så oron kommer att fortsätta finnas kvar, men det är nu den ligger på den tolerabla nivån, så att det bara hugger till i magen någon gång ytterst sällan om man bara fokuserar på något enstaka som kan vålla problem. Men genomsnittliga känslan är otroligt mycket mer lugnande. Natten till idag sov jag bara 4½ timme, men inatt blir det sex. Hmm.. timmar alltså, tyvärr inte det andra.
Sedär, till och med några skämt smög sig in i texten. Det brukar vara bra tecken när det är i skrivande form.
Haha.. låter nästan alldeles för glassigt. Men första dagen är första dagen och då brukar man väl inte åka på något mordigt. Iallafall, efter lunch så fick jag mer undervisning/guidning snarare om hur sändandet i studios fungerade, Mandozzi-systemet. Mycket att ta in och smälta, men har man en gång hållt på med något system så kommer man få in ett nytt system i skallen ganska så smidigt tror jag. Tyckte det verkade helt logiskt det mesta som instruerades.
Främst är det rollen som "fixare" man har där egentligen som jag förstått det, serviceinriktat. Passar mig rätt bra, komma på lösningar på problem brukar vara ett av mina adelsmärken, bara jag har grunderna klara.
Det märks rätt tydligt att humöret har svängt nu igen va? Precis som jag visste och skrev igår. Nu är alla första saker avklarade, man har träffat en massa folk och känt sig välkommen, fått in känslan att "fan, detta ska jag väl klara!". Den känslan är så skön, så grymt skön. Oron i magen har börjat lägga sig igen. Jag är inget orakel ännu på tekniken såklart så oron kommer att fortsätta finnas kvar, men det är nu den ligger på den tolerabla nivån, så att det bara hugger till i magen någon gång ytterst sällan om man bara fokuserar på något enstaka som kan vålla problem. Men genomsnittliga känslan är otroligt mycket mer lugnande. Natten till idag sov jag bara 4½ timme, men inatt blir det sex. Hmm.. timmar alltså, tyvärr inte det andra.
Sedär, till och med några skämt smög sig in i texten. Det brukar vara bra tecken när det är i skrivande form.
Kommentarer
Trackback