Ack och ve, ingen av mina få trogna läsare har kommenterat mig! Nu går världen under, jag är slut, finito! Om jag varit en viss blond bloggare från sthlm det vill säga..

För att bli mer seriös: vädret är just nu piss här. Förutom när jag var ute med bussen i förrgår så har det vart regnigt mest hela tiden denna veckan. Nåja, jag ska inte klaga. Sitter ju på ett varmt kontor med fikarummet alldeles tvärsöver korridoren. Kan gissa mig till att någon fikasugen snart kommer och proklamerar morgonfika.
Sista dagen jag arbetar med Lars-G också, känns lite vemodigt. Han har varit riktigt behaglig att jobba med, instruerat lätt och alltid haft tålamod de få gånger som jag varit lite oförstående. Nästa vecka blir det en herr Ludde som jag tror att jag träffade som hastigast när jag var här en dag i juni och blev anställd. Han sägs vara mer som mig, en musiktekniker, som gillar studioinspelning och mixning etc. Undrar hur det ska gå då med alla hårdvarutekniska bitar som Lars-G håller koll på nu. Varken jag eller Ludde verkar vara fenor på det. Oh well, det löser sig.

Kan inte påstå att jag varit speciellt social utanför arbetstid med folk här, men orken finns liksom inte. Efter roadtripen, eller ja den modifierade roadtripen till Olofsbo, där man bodde så tätt på varandra i en vecka så blev det liksom skönt med lite ensamtid. Lyssna på sin egen musik, se på tv, göra som man vill. Här på jobbet umgås man ju också halva dagarna med folk så den dosen har man ju. När man kommer hem vill manliksom bara sjunka ner i en stol och slappna av. Känns lite som studenttiden med egen lägenhet och trevligt på jobbet, men där var man ju mer social på fritiden, man orkade mer. Usch låter som jag åldrats 10 år, men jag vet inte.. Säg såhär, hade jag pluggat nu hade jag förmodligen dragit ut och partat ikväll. Skulle det komma på tal här nu så vetifan.. förmodligen skulle jag haka på, men då fick det bannemig vara en bra förfest innan.