Helgen har gått rasande snabbt, som alltid när man har roligt. I torsdags kväll hämtade jag Marcus på stationen och vi begav oss hem för att mest tjôta och slappa.

På fredagen stack vi först in till stan för att inhandla det som krävdes för årets första grillande utomhus (rostbiffar och korv framför allt). Vädret försökte många gånger skurka oss när vi kommit hem och satte igång med matfixandet, med idel återkommande moln som täckte solen och känslan av att ett regn kunde komma. Dock blev det aldrig något regn och molnen stannade bara korta stunder så årets första grillning blev helt okej. Förutom rostbiffarna och korven fanns såväl potatissallad som marshmallows att tillgå.
Efter grillandet satte vi oss ner och började leta ställen att dra ut till i Götet, antingen på fredagskvällen eller lördagskvällen, och efter mångt och mycket letande och ratande bland en massa hak som alltid föll på någon detalj (dyrt inträde, värdelös musik, dåliga öppettider, för hög åldersgräns och snobbigt folk - okej, den sista är ju inte så hemsk, men ändå, när det står i beskrivningen "för de unga bättre bemedlade" så känns det lite smålöjligt). Till slut lyckades vi dock hitta stället "Styrbord Babord" där de hade arrangemanget "Pop Zoo", vilket på beskrivningen lät ungefär som att de skulle kunna ha såväl indie som kommersiell pop och lite elektroniskt. Detta kunde vi båda gå med på, öppettiden var 16-04, åldersgränsen 20 och jag vet var det låg (ungefär iallafall). Kitty Jutbring skulle också vara en av tre DJ:s, vilket också det kunde vara ett plus. Sagt och gjort så förfestade vi mycket raskt och lyckades missa den tänkta bussen med sisådär 20 meter, vilket gjorde att vi speedigt fick traska hem igen och kolla nästa buss som till vår förvåning gick redan 27 minuter senare. Vi vände alltså nästan direkt när vi kommit hem igen och gjorde ett nytt försök, denna gången med positivt resultat.
När besök i rhododendronbuske och bussbyte gjorts , så var vi till slut framme och knallade ombord på stället som var en permanent förankrad båt. Inträdet kostade otroliga ynka 20:- och när det i början kändes lagom dött undrade vi om detta verkligen var rätt ställe. Efter att Marcus av misstag besökt damtoaletten, våra öron nära nog fått skador av en värdelös högtalare i loungen och funderingar på att gå över gatan till ett ställe där det verkade vara drag, så började det plötsligt fyllas på med folk. Musiken drog igång på allvar med de tre DJ:arnas sena intåg, en ny öl beställdes och stämningen började genast höjas drastiskt. Jag tror faktiskt aldrig att jag trivts så bra på ett uteställe som där. Jag är inte direkt känd för att gilla att lämna förfesten om man säger så, eftersom det alltid brukar bli värdelöst när man drar ut (går inte att konversera, musiken suger, dyr alkohol osv osv). Men denna gång var det överraskande bra:
-Intim stämning med mycket folk på dansgolvet, vilket gör att man inte känner sig lika dum i dansandet som om det varit glest.
-Mycket bättre musik än vad jag hoppats på, mer syntigt, dansant och ofta 80-tal än den kommersiella pop jag inbillat mig (och ingen r'n'b och hiphop som är typ det viktigaste att undvika för mig när jag drar ut).
-Okej priser på öl (52 spänn är väl aldrig billigt, men det finns bra mycket dyrare ställen).
-Kitty som DJ - aldrig fel att det är lite kändisglans. Hon minglade nästan mer än var DJ dock (iallafall i början), vilket kändes gött, mer familjärt och inte så mycket allvar. Inte som att hon var där på ett jobb utan faktiskt tyckte det var kul och partade. Sådant beteende är alltid plus hos kändisfolk.
-Skön miljö att vara på en båt och eftersom vi kom innan det började bli fullpackat med folk så hade vi tid att orientera oss och planera alla rörelsemönster utan att slösa tid.
Sammanfattningsvis när vi klev ur stället vid tvåtiden för att leta upp sista bussen hem så kändes det för första gången för mig att "åh...jag vill stanna längre, tills de stänger!" Mycket skum känsla för en hemmafesternas man.
Väl hemma igen var vi uppumpade av en lyckad kväll och tänkte efterfesta lite med lillebrorsan som stannat hemma, men efter bara någon halvtimme så började vi sega ihop i köket, speciellt jag. Antar att ett par av ölen smög sig på lite i efterhand för vips som det var så satt jag och halvsov i en solstol innan jag gav upp i sängen i mitt rum. En lyckad kväll var till ända!

Igår var det inga sviter rent kroppsligt, mer än att rösten var sådär härligt, manligt supermörk efter allt skrikande från gårdagen. I köket däremot såg det inte så roligt ut eftersom vi hade lämnat flaskor, burkar och glas från kvällen innan och dessutom stekt ägg utan att diska (men vem ställer sig och diskar på fyllan..?).
Så småningom drog vi ut på en promenad i området här för att visa Marcus hur det såg ut (andra gången han är här, första hade vi inte tid med så'nt då enda målet vara att besöka en studio) och avsluta med en pizza på ortens enda handel med någorlunda klass. Magiskt god pizza för övrigt med oxfilé, bearnaisesås och, något otippat, räkor.
På kvällen hemma blev det "Robinson" för mig och Linus medan Marcus höll sig till "Babben & Co". Sist fantasyrullen "Inkheart" som var helt okej.

Nu är det söndag och jag har knarkat sönder tangenterna nog ser jag mycket tydligt. Om några timmar sitter Marcus på tåget hem och jag letar efter nästa mål att se fram emot.

Har man inget att se fram emot börjar man att se bakåt - och det ger oftast inte så mycket.

Have a nice day!