Idag när jag gick upp var jag riktigt deppig. Duschade länge och väl (så länge att jag började få mjölksyra i armen som höll duschmunstycket) och bara kände att detta blir en miserabel dag. Anledningarna är de gamla vanliga; singel, jobblös och så vidare, så det behöver vi inte orda så mycket om. Men det jag ska komma fram till är att det gått över allt mer under senaste två timmarna. Dels beroende på att jag sökte ett jobb som lät mäkta intressant och därmed kände mig lite duktig över att jag fortsätter söka trots att det känns väldigt motigt just nu. Dels för att jag började chatta med folk jag gillar som lyfter upp bara genom att prata liksom. Det behövs inte så mycket, bara att man får ur sig några uns istället för att enbart sitta själv och grubbla.

 

Jag vet att jag alltid har folk jag kan prata med, familj och vänner, men det är inte alltid man känner för att snacka en massa om sig själv. Jag vill ju vara en glad skit liksom, som jag alltid varit, inte hamna i någon nedåtgående spiral och bittra till som den värsta Bertil Enstöring. Icke sa Nicke.

 

Humöret just nu är helt okej. Lite ont i huvudet, men jag får väl ta och äta en del bara så råder jag säkert bot på den saken. Hellre lite ont i huvudet än deppig!

 

Imorgon eller senare ikväll är jag säkert superuppåt, tjo och tjim och livat liksom. Skulle inte förvåna mig alls. Jag är bra på det där med att pendla, både fysiskt och i humöret :)