Orken för att blogga tryter en hel del när man har mycket annat att göra, såväl på vardagar som helger.

 

Helgen som gick var jag på den fantastiska konserten med Håkan på Ullevi. Resan dit blev inte riktigt som tänkt. Istället för att komma fram 16.30 och i lugn och ro avnjuta några öl med broder innan konserten så blev det snarare direktmarsch till arenan och ett par snabba 3,5:or där. Why? För att tåget gjorde en nödbromsning vid Vingåker, vilket resulterade i en spricka i ett vagnshjul. Tåget fick sedan gå med reducerad hastighet en bit och sedan plockades vagnen bort i Hallsberg.

 

Förutom tågresan som var med, i övrigt fina, Blå Tåget så var det en magisk afton. Håkan var i sitt esse, i princip alla låtar man ville höra spelades, publiken var på topp, kärleken låg i luften, klumpen var flera gånger stor i halsen och publikrekordet slogs. Det går egentligen inte att sätta ord på en sådan konsert. Det var svårt att ta in, och är fortfarande svårt att ta in, alla känslor. Man bara sögs med, uppfylldes, svävade iväg in i ett musikaliskt och känslosamt universum.

 

I övrigt har jobbet knallat på där jag jobbat på med blandade saker. Skrivit några pressmeddelanden och var med på en typ av pressträff igår ute i Täby till exempel. Och idag har jag kört skåpbil från Stockholm till Friidrottens Hus i Götet med diverse friidrottsrelaterade tävlingspryttlar. Segt att köra så långt i sträck, men nu är konkarongen framme!

 

Ska kolla nåt avsnitt eller så SoA innan sovadags. Rätt sliten nu. Men en intensiv period återstår så här blir det ingen latsida inte! Och sedan har vi ju VM på fritiden som drar igång snart. Idrott dygnet runt helt enkelt!