Firade egentligen redan igår eftersom broder är bortrest idag, men nu är jag i vilket fall 28 bast på allvar. Många åttor inblandade nu, 1986-08-28, 28 år.

 

Närmsta familjen och delar av Tysklandssläkten var på besök under kvällen igår och det sjöngs och åts och öppnades presenter. Och så tutades det i härliga partytutor som jag införskaffat för att höja stämningen ytterligare. Det var lite mer känsla av barnkalas än för en 28 år gammal ung herre som bor själv i Stockholm. Men det gör mig inget alls, jag gillar en stor variation av kalastyper. Och barnasinnet har jag absolut kvar. Förlorar man det tror jag inte man får ett så roligt liv överlag.

 

Bland det jag fick kan nämnas en bok från föräldrarna om Håkans spelning på Ullevi som jag var på. Prima läsgodis :) Annat var exempelvis teckning från ena kusinbarnet, ett multiverktyg från broder, smidiga grilltermometrar från ena kusinen och ett presentkort från faster. Jag är nog ganska svår att köpa presenter till för jag önskar mig nästan aldrig något. Jag tycker inte att jag behöver så mycket helt enkelt och jag blir glad bara över att veta att folk bryr sig och tar sig tid att vilja ge mig något. Så fungerar jag.

 

Sure, jag hade gärna önskat mig ett fast jobb till exempel, men det är en måttligt realistisk önskning haha.. Sen eftersom jag är singel vill jag självklart ha en go tjej, men det är inget som jag kan önska som present. Om vi då glider in på barnasinnet igen så tänker jag bara på anden i Aladdin när jag kommer inte på ämnet om att önska sig kärlek. Det känns bara fel, kärlek är något som uppstår och som man förtjänar, inget man bara kan trolla till sig. För att citera andens regler:

 

"Regel nummer ett: Jag kan inte döda någon. Så be mig inte! Regel nummer två: Jag kan inte få nå'n att bli förälskad i nå'n annan. Din lilla pussgurka där! Regel nummer tre: Jag kan inte återkalla folk från de döda. Det är ingen vacker syn, JAG GILLAR INTE SÅNT!!"

 

Kort sagt så kräver jag inte så mycket här i livet haha. Bara att ha hälsan, kunna älska och bli älskad, familj och vänner som mår bra, eget boende och egen familj samt fast jobb. Tycker inte det är för mycket begärt faktiskt. Och jag har mycket av det redan :)

 

Imorgon åker jag upp till Stockholm igen, tillbaka till det jag nuförtiden kallar hem.

 

Jag är 28 år med en vidöppen framtid full av möjligheter. Det är så jag väljer att se på saken.