Something's happening
Projektarbetet närmar sig efter dagens arbete redan sitt slut. Några rubriker ska fyllas under måndagen och lite finslipande på tisdagen. As easy as pie!
Innan jag kom till skolan och jobbade med Lamptey och Claes var jag dock på praktikmöte här i Falun med en första organisation och det gick finfint!
Nästa vecka ska jag på ytterligare ett med en annan organisation, fast i Götet. Alltid inspirerande att vara önskad!
Lite FM hemma hos Claes efter pluggandet, men sen åkte han som vanligt på torsdagar mot Stockholm runt halv fem och jag begav mig hemåt.
Just nu har jag tagit mig an projektet att lyssna igenom all Fleetwood Macs musik. Kommer nog ta en stund. Jag lyssnar ju inte på hela låtarna utan bara så lång tid det tar för mig att bestämma om det är nåt att ha eller inte, sen vidare till nästa låt. Ibland går det snabbt som ögat, ibland tar det lite längre tid.
Imorrn? Well, det återstår att se. Antingen sticker man ut eller så blir det lugn kväll med På Spåret eller nå't. Har ingen brådska att bestämma mig.
Är egentligen enbart denna låt som fått mig att vilja se vad de mer har att bjuda på.
Punchy
Ouf, en dryg timmes premiärboxande på säcken på allvar. Fick en sällan skådad träningslust efter promenaden från Claes.
Jag har många gånger sagt att jag egentligen är relativt lättränad bara jag kommer igång, men jag hatar ju att träna så det har ju liksom inte blivit så mycket med den biten.
Nu har man gått längre sträckor en hel del denna vinter och börjat få upp lite grundläggande kondition så promenaden hem från Claes förut så ångade jag på, höjde gångtempot hela tiden. Hade jag gått snabbare mot slutet så hade jag börjat jogga ungefär. Förr skulle detta tempo gjort mig tämligen bister och andfådd efter en kort stund, men nu var det inte förrän sista 50 meterna när man nästan småsprang som pulsen började gå upp på lite på allvar. Det är nice.
Så ja, när jag kom in ville jag egentligen bara fortsätta hålla ångan uppe. Eftersom jag avskyr de flesta träningsformer så köpte jag ju i slutet av förra året säcken och handskarna för då får man i alla fall slå på något, avreagera sig och leka Rocky.
Från början hade jag tänkt använda vardagsrummet till träningslokal då jag bodde här själv, men så kom ju en ny hyresgäst och jag har ingen lust att stå framför hans dörr och boxa. Således åkte säcken nu tillbaka till mitt rum istället.
Med hög electronicamusik och handskarna på så har jag nu dansat runt och mördat den stackars säcken med allehanda typer av slag som sagt i en dryg timme.
Richard är varm, Richard har ett svettigt pannband och Richard är lagom mör och avreagerad. Men hade det inte varit så att man skall dämpa sig efter klockan tio hade jag säkert fortsatt en liten stund till.
Nu är man väl värd något drickbart och en film.
Kampanjer av blandad sort
Produktiv dag i skolan med Lamptey och Claes och halvfärdiga med månadens uppgift. Uppgiften som är en mellanuppgift för att fördriva tiden fram till praktiken.
Imorrn ett första praktikmöte och sen mer plugg i skolan.
Hemma nu hos Claes efter salladsinköp (på MAXI Stefan, om du läser detta!).
Resten av eftermiddagen och delar av kvällen? FM, FM och så lite FM.
---
Det mesta flyter nu, faktiskt. Framtiden känns utmanande och skolåren är snart förbi. Solen börjar titta fram ute och snön smälter. Snart är det sommar och glassdags!
Lysande marknadsföring!
Småsaker räcker
Uppe innan tio idag igen? Jo, det är helt sant. Och denna gång helt frivilligt också. För att vara ute i god tid och visa mig på tårna kan man säga. Nu väntar jag dock på att klockan ska bli ett ungefär då jag vet mer.
Vad ska man annars hitta på idag? Om Claes inte har något speciellt för sig så lär det väl bli lite mer FM, men annars.. nae. Bida min tid, lyssna på musik, äta något, se någon film. Kanske boxa lite säck. Enkla småsaker! Och ja, planera pluggupplägget också.
But life still goes on
Ojdå, hamnade visst hemma hos Claes och råkade starta FM! Så det kan gå!
Seminariet var väl okej, som förväntat kan man säga. Lite tips från kamrater, men också en del slöseri med tid från annat håll. Ett arbete på sju sidors omfattning kan och bör man inte säga hur mycket som helst om liksom, det är inte en ny c-uppsats vi ska göra. Det är lugna puckar!
Dagens höjdpunkt var dock något helt annat som fick en att genomlida seminariet lite lättare.
Praktikplats ska för övrigt nog ordna sig. Saker händer. Bara att se hur det rullar vidare!
Tvätt klockan 18. Mer action än så lär inte hända idag. Kanske se Rambo IV senare, skulle väl vara det då.
Lagom kväll
Blev som planerat en mycket soft kväll.
Först hemma hos Fredrik bevisa att man inte är så kass på FIFA som vissa tycks tro. Tvärtom gick det överraskande bra i flera av konstellationerna man spelade i.
Att jag inte spelar det så ofta är snarare för att jag stör mig på den jäkla tävlingshets som alltid ska uppstå, inte för att jag är superkass.
Kåren sen var mycket lugn. Först häng på ett minibord mellan bar och dansgolv på bottenplan = man hör knappt vad man själv eller någon annan säger.
Jag, Johan och Peter tog oss sedan till ett något större bord i det lugnaste rummet där man kunde konversalera eller vad fan det heter i rimlig ton. Mer folk kom sedermera dit.
Tog endast två öl på kåren och fyra halvnyttigare öl samt två cider på förkröket. Således var jag relativt rekorderlig idag. Eller ja, jag var jätterekorderlig.
Tänkte sedan vänta ut stängningsdags och bussen hemåt vid tvåtiden, men folket jag var där med ville gå en halvtimme tidigare. Ingen mening att jag stannade kvar själv och letade folk man kände igen, så lajbans kände jag inte att det var. Gick därför med mot Max där ingen skulle ha något och sedan vidare hemåt själv.
Tittar nu på Stjärnorna på slottet som jag aldrig ser på vanligen, men det är Robert Gustafssons dag så då får man absolut göra ett undantag!
Imorrn? Well.. inte mycket antar jag. Begrunda livet? Sov gött!
Adorable illusion and I cannot hide
En kväll utan större förväntningar väntar.
Några öl och ett par cider inköpta som står hemma hos Fredrik. Dit ska jag bege mig inom en timme eller två. Innan dess ska jag lyssna musik, raka mig färdigt samt fixa mat.
Vad gäller mat så ska jag denna gång äta lite bättre än vad jag gjorde senast jag var ute. Då märktes det ganska tydldigt att min kost varit lite fattig ty alkoholen gick bums ut i kroppen.
Inspark på kåren, kan bli trevligt att se massa folk och bara hänga. Min tanke är inte att springa upp på dansgolvet i tid och otid och supa ner mig. Det sparar vi till någon annan kväll. Ikväll ska jag bara ha det allmänt smålulligt och gött!
Bosse Björkman?
Enligt min faktura från Comviq heter jag tydligen inte Lars Richard Borgar Björkman längre. Hos Comviq heter jag istället Lars Richard Bo Björkman.
Jahopp? Vad hände med mitt vackra och originella Borgar? Var det för avancerat för dem? Inget fel på Bo, men det känns lite ovant bara.
"Tjena! Bosse här!" Näe, klingar inte bra. Låter inte passande. Räcker med att jag hade smeknamnet Andersson en halv midsommar för några år sedan (troligen enbart för att jag vid tillfället drack ölen Andersson).
Vissa smeknamn gillar man ju och vill ha, andra inte. Jag försökte implementera Richie som smeknamn som yngre, men det fastnade aldrig. Till slut på gymnasiet så började istället efternamnet fastna som smeknamn och har hängt med ända fram till idag. Jao, why not? Björkman gillas skarpt.
Vad gäller smeknamn som ogillas så tror jag inte jag haft något speciellt. Andersson som sagt tyckte jag inte passade så fantastiskt, men annars så.. näe.
Eller ja, roligare, kortvariga har jag haft. Till exempel när jag och Erik kickade fotboll som yngre. Då förvandlades han efter ett antal urusla frisparkar till "Ronaldinho-motsatsen" och jag efter några blandade insatser i mål till "Rickahn".
"Kan nå'n kan Rickahn!" blev slagord som likt smeknamnen står sig än idag när vi kickar boll.
I övrigt så om någon kommer på något smeknamn jag haft som jag själv glömt av så hojta till!
---
Nu blir det lite FM en stund till, sen ska jag kolla någon film. Imorgon lite öl och umgänge med folk på bland annat kåren.
Sagan om den försvunna plastbrickan
I ett halvårs tid ungefär har jag haft en grå plastbricka liggandes på fjärde hyllan uppifrån i min filmbokhylla.
Idag tänkte jag lägga den i jackfickan så jag kan lämna den till den personen som ska ha den nästa gång jag träffar på denna.
Dessvärre tyckte inte brickan att det var läge att ligga där den skulle längre.
Först kom en svordom. När man för en gångs skull ska ha skiten så ligger den inte där man lagt den, naturligtvis!
Efter svordomen började letandet. Först i närområdet, det vill säga hyllan, runt filmerna, andra hyllor och så vidare.
Efter en stund utvidgades dock sökandet till att omfatta hela rummet, främst fokuserat på lådor, och fler svordomar började hagla.
En och en halv timme senare med letande i nyss nämnda lådor ett antal gånger samt i skrubben, köket och alla andra omöjliga ställen som brickjäveln skulle kunna gömma sig på av outgrundliga anledningar så började jag överväga det jag velat undvika ända sedan starten: leta i dammsugarpåsen.
Letande i dammsugarpåsen är den absolut sista utvägen och jag letade därför lite extra på samma ställen jag vart på samt andra helt orimliga ställen. Jag ringde också mamma och frågade vart hon skulle letat om hon var jag efter idén om att "Mammor hittar alltid allt med en gång."
Dessvärre fick jag bara tips om alla ställen jag redan letat på samt det som nu var oundvikligt: dammsugarpåsen.
Med en suck la jag på luren och hasade mig mot skrubben för att plocka fram dammsugaren.
Av rent uppenbara anledningar är det inte mysigt att rota i en påse fylld med damm. Men jag var också tveksam med tanke på hur det var senast jag öppnade en dammsugarpåse, det vill säga när delar av lägenheten var förpestad av ohyra från nån gammal jävla matta (troligen) som legat i skrubben sedan långt innan jag bodde här.
När jag öppnade påsen den gången sprang flera små skalbaggshelveten ut. Således öppnade jag denna gång med stor försiktighet, bara för att.
Jag fick sen smådamp. En mordisk instinkt som är sällan skådad kom över mig. Inte nog med att dammsugarpåsen var fylld till bredden, i öppningen visade sig också en liten jävla skalbagge och något annat märkligt långsmalt djur som tittade nyfiket på mig och undrade vad det var frågan om.
Med bestämda steg gick jag till städskåpet och rev upp dörrarna våldsamt. Mordsprayen sedan förra gången satt strax i handen och decilitervis med kemikalier sprutades in i hålet som sedan täpptes igen.
"DÖ INKRÄKTARE, DÖÖÖ!" var mina enda tankar. För säkerhets skull sprayade jag även i slangen och täppte igen båda ändar. Som pappa sa så kanske det dröjt sig kvar något ägg sedan senaste ohyresräden. Det var ju trots allt bara en enda liten skalbaggsjävel jag såg och inte flera som kutade ut.
Efter detta lugnade jag ner mig i några sekunder, andades frustande den fräna kemikaliedoften som spred sig i hallen och lade sedan lugnt dammsugarpåsen i en plastpåse.
Jag fick inte glömma mitt ursprungsuppdrag, vilket ju var att söka efter brickan i påsen.
Att göra det inomhus, exempelvis i badkaret, i en överfull, kemikaliesprayad möjlig storohyrespåse var ju uteslutet.
Istället tog jag med mig påsen, en sax, en batteridriven cykellampa (den är bättre än min vanliga ficklampa) samt en stor portion tålamod och gick ut till glasåtervinningshuset.
Vid huset slängde jag bryskt påsen på den stelfrusna halvmeterhöga snömassan och började småirriterat klippa upp den digra dammsugarpåsen.
I påsen syntes inget som rörde sig mer än mitt petande med saxen och grävande bland den sega, gråa dammassan. Det enda jag hittade förutom damm var små pappersbitar och några tunnplastbitar.
Således var denna aktion endast bra ur skadedjursbekämpningssynpunkt och helt meningslös i grå plastbitsletarsynpunkt.
Efter min lilla forskande exkursion täckte jag över den måttligt spännande och föga givande utgrävningen med snö och lämnade skiten åt sitt öde. Dödar inte sprayen det eventuella liv som finns kvar där så gör definitivt kylan det.
Nu är jag inne igen och har fått tillbaka känseln i fingrarna samt noggrant tvättat den stackars lilla dammgrävande saxen.
Jag känner att lägenheten är mycket trivsammare än innan, men vad gäller slutet på mysteriet med den försvunna plastbrickan så lämnar historien ett tomrum. Bättre lycka i framtiden antar jag.
Om du, kära bricka, läser detta så kom hem. Och kom inte och säg att jag inte letat efter dig.
Lite film. Och lite musik, vilka fem skulle ni välja?
Inget nät sen igår klockan 18 till minst klockan 03 inatt när jag somnade. Fint.
Nu är man dock nätbestyckad igen och ser fram emot en dag i lugnets tecken.
Dagens första höjdpunkt bli morgonmackan (eller stiga-upp-mackan om man inte räknar klockan strax efter 13 som "morgon").
Sen då? Ptja, hum, mjaa. Leta efter några fler Oscarsnominerade filmer.
Sånär som på filmen The Master som har nominerade i exempelvis kategorierna bästa manliga huvudroll och bästa manliga biroll, samt The Sessions som har en i bästa kvinnliga biroll så är jag faktiskt klar med de största kategorierna (Bästa film, Bästa manliga huvudroll, Bästa kvinnliga huvudroll, Bästa manliga biroll, Bästa kvinnliga biroll, Bästa regi, Bästa originalmanus, Bästa manus efter förlaga).
Kvar finns kategorier som Bästa foto och Bästa ljud så det är de jag går på nu.
Generellt kan jag dock redan nu säga att filmåret 2012 varit betydligt sämre än filmåret 2011. Absolut, det har gjorts ett antal mycket bra rullar under året som gått, men 2011 bjöd på klart högre kvalité i snitt.
---
Såg om Queen-dokumentären igår igen medan strömmen var borta. Att man vet att man aldrig får chansen att se dem live känns fortfarande så extremt tråkigt.
Det får mig att tänka på en konversation vi hade i lördags angående vilket band som inte finns längre av olika anledningar som man helst skulle vilja se. För mig var nummer ett glasklar, men sen ville jag spåna vidare på en topp fem. Den slutade typ som följer:
1. Queen
2. Beatles, förutsatt att Lennon även får sjunga ett antal av sina egna låtar.
3. Elvis
4. ABBA
5. Joy Division
En ganska bra lista får jag säga. Hur skulle er egen lista se ut?
En långtgående tabbe med plötslig lösning
Insåg idag att man inte alls behöver router för att få internet till fler än en person i denna lägenhet.
Tidigare, under alla år jag bott här sedan man installerade ett smidigt internet, har jag och de jag bott med bara antagit att det fungerande uttag som funnits i mitt rum varit det som gällt och därför haft router.
Det finns andra uttag i anslutning till de jag delat meds rum, men dessa har inte fungerat. Eftersom mitt har fungerat har jag inte lagt någon energi på det hela utan bara antagit att det är gemensam router som gäller.
Den nya hyresgästens far kom idag med det intressanta beskedet att det visst fanns nät i uttag i anslutning till nya hyresgästens rum. Det är bara Kopparstaden som märkt uttagen fel då det ligger ett TV-uttag i samma dosa som tydligen alla otekniska innan denna gäst med familj försökt koppla till.
Bra där Kopparstaden, igen.
Det enda en router skulle syfta till i detta hushåll numer är alltså om man prompt vill springa runt med sin laptop utan sladd eller om man vill LAN:a nätverksspel på det gamla hederliga viset.
Således är saken inget problem längre, och har egentligen aldrig varit, i alla fall inte för min del.
Snabbt och lätt, färdigbrett!
En ny inneboende helt plötsligt - Kopparstaden svarar
Igår fick jag plötsligt en ny inneboende. Eftersom jag tyckte att det hela var lite överraskande så skickade jag ett vänligt mail till Kopparstaden och fick svar idag.
Skickat: den 18 januari 2013 16:21
Till: Student - Kopparstaden
Ämne: Ang. kommunikation
Hej på er! Richard Björkman heter jag och bor på Kopparvägen 49B.
Idag när jag gick ut i hallen stod där plötsligt tre främmande människor, varav en skulle flytta in. Nog för att jag vet att halva studentlägenheten ligger ute på marknaden, men det vore ju ändå trevligt att få någon form av förvarning från er sida om att det ska flytta in en främmande människa helt plötsligt.
Nu är jag en ganska öppensinnad och flexibel person så jag lägger ingen större vikt vid detta, men det kanske kan vara något för er att tänka på i framtiden att meddela boende på en adress att det kommer nya lägenhetskamrater inom kort.
När jag mötte dem var jag på väg ut i köket för att hämta te. Hade jag istället varit på väg naken ut ur duschrummet hade det kanske blivit ett aningen mer obekvämt första möte.
Ha en trevlig dag!
Richard Björkman
Till: Student - Kopparstaden
Ämne: Ang. kommunikation
Hej på er! Richard Björkman heter jag och bor på Kopparvägen 49B.
Idag när jag gick ut i hallen stod där plötsligt tre främmande människor, varav en skulle flytta in. Nog för att jag vet att halva studentlägenheten ligger ute på marknaden, men det vore ju ändå trevligt att få någon form av förvarning från er sida om att det ska flytta in en främmande människa helt plötsligt.
Nu är jag en ganska öppensinnad och flexibel person så jag lägger ingen större vikt vid detta, men det kanske kan vara något för er att tänka på i framtiden att meddela boende på en adress att det kommer nya lägenhetskamrater inom kort.
När jag mötte dem var jag på väg ut i köket för att hämta te. Hade jag istället varit på väg naken ut ur duschrummet hade det kanske blivit ett aningen mer obekvämt första möte.
Ha en trevlig dag!
Richard Björkman
Skickat: den 19 januari 2013 13:04
Till: Richard Bjorkman
Ämne: SV: Ang. kommunikation
Hej Richard,
Till: Richard Bjorkman
Ämne: SV: Ang. kommunikation
Hej Richard,
Tack för ditt mejl, naturligtvis så ska vi bli bättre på att informera våra hyresgäster när det är ett nytt avtal tecknat. Det enda jag kan säga till vårt försvar är att alla utbytesstudenter kommer nu, så det är en aning förvirrat här. Vi hade även inbrott under helgen så vi har varit utan både datorer och telefoner under veckan.
Tack igen för ditt välformulerade och underhållande mejl :-)
Med Vänliga Hälsningar
Frida Lacis
Marknadsavdelningen
Kopparstaden AB
G, dagens bokstav
Fick ett sms som väckte mig vid sisådär kvart över tolv eller nå't. Det var Claes som undrade om jag var vaken. Det sms:et kunde bara betyda två saker: antingen ville han berätta att vi fortfarande inte hade G eller att vi hade fått det.
När jag svarat "Ja" på hans förfrågan ringde han direkt och meddelade det beskedet man ville höra: vi var godkända. Finally! De tolv äckliga timmarna i måndags gjorde verkan (troligen tillsammans med att vi gjorde en bra opposition), så nu kan vi äntligen lägga denna skit bakom oss och blicka framåt. Som Långben säger varje jul:
"Det värsta är över, nu är det nedförsbacke!"
Nu ser jag fram emot kvällens höjdpunkt, På Spåret, och kommer kanske unna mig en liten whisky eller två.
Jag var knappast den ende som var småkär i Eva som liten.
Morgonstund har guld i John Blund
Morgonstund för vissa, besök av John Blund för andra. Jag tillhör senare kategorin. Som en liten morgongåva lämnar jag ett stycke antingen eller-text nedan att läsa till morgonkaffet för de som inte har något bättre för sig:
Hav eller sjö - Hav, hav och åter hav. Sjö hade sin charm under road tripen förra året förvisso, men inget går upp mot att bada i salt, härligt hav.
TV eller Dator - Dator. Man får ganska mycket mer med en dator om man säger så. Plus att man kan välja lättare vad man vill se på en dator och inte måste gå efter det utbud TV:n vill pracka på en.
Höst eller vår - Vår. Även om jag alltid tyckt att vår är en onödig årstid. För mig räcker det att det slår om till sommar direkt efter vintern.
Jul eller Påsk - Jul, mysigaste av alla högtider.
Svart eller Vit - Svart. Favoritfärgen hela högstadiet och halva gymnasiet.
Ipod eller MP3 - MP3.
VH1 eller MTV - VH1, både förr och nu. En kanal som spelar musik från både förr och nu är att föredra framför en som förr spelade endast nyare och nu mer visar skit som typ Sweet 16, Pimp my ride och Cribs dygnet runt.
Rosa eller Lila - Lila.
Hund eller Katt - Katt. Ett självständigt djur som kan gå på toa själv och gå ut själv. Det enda den vill att man ska fixa är mat och rensning av låda. Tvättar också sig själv, vilket är mycket skönt att slippa. Spinner mysigt när den ligger i knät eller på magen. Har mer egen vilja än en hund, går sin egen väg.
Guld eller Silver - Om jag blir erbjuden en säck silver eller en säck guld så tar jag en säck guld eftersom det är mer värt. Men utseendemässigt tycker jag silver är snyggare.
Bad eller Dusch - Dusch. Om det är i syfte att bli ren vi snackar om, annars tar jag gärna ett dopp i bassäng eller pool.
Sko eller Sandal - Sko.
Afrika eller Asien - Ingen aning. Asien för att de givit oss så många bra spel, typ SNES..?
Mobiltelefon eller fast telefon - Mobil såklart, även om fast har sin charm.
Lägenhet eller Hus - Hus. Slippa bry sig om vad grannarna hör genom väggen och slippa höra grannarna.
Plugga eller arbeta - För några år sedan hade jag sagt att jag hade pluggat hela livet om jag kunde. Det tycker jag definitivt inte längre. Palla jaga betyg i evigheter och vara beroende av mer eller mindre kompetenta lärares omdömen. Ska man bli bedömd ska det i så fall vara av en chef och man ska få bra betalt för det. Arbete således.
Blond eller brunett - Jag själv hade gärna varit svarthårig. Men på tjejer så gillar jag vanligen brunetter mer.
Vanilj eller Choklad - Choklad.
Hemma eller utekväll - Beror på vilken typ av utekväll. Men hellre hemmafest än krogkväll och generellt har jag alltid föredragit hemmamys framför supa bort skallen. Mest att man fått rucka på det under högskoletiden för att vara social.
Stjärnor eller månen - Stjärnor kan jag stirra klart längre på, även om månen är mysig när den börjar bli full och lyser upp om nätterna.
Jordgubb eller hallon - Hallon.
Nyår eller Midsommar - Midsommar, lätt. Varmt, grillat och gött.
Lång hår eller Kort hår - Långt om jag kunde välja. Skaffar jag långt numer riskerar jag att se ut som en tysk DJ från 70-talet.
Sanning eller Konsekvens - Båda, bring it.
Blåa ögon eller Bruna ögon - Spelar ingen roll.
Snowboard eller skidor - Skidor.
Berg-och-dalbana eller Vattenbana - Berg och dal banor för att de går fortare, förutsatt att de inte har någon loop eller liknande i sig. Är ingen fan av att åka upp och ner.
Harry Potter eller Lord of the rings - Det sistnämnda naturligtvis.
Christina Aguilera eller Britney Spears - Aguilera.
TV eller Dator - Dator. Man får ganska mycket mer med en dator om man säger så. Plus att man kan välja lättare vad man vill se på en dator och inte måste gå efter det utbud TV:n vill pracka på en.
Höst eller vår - Vår. Även om jag alltid tyckt att vår är en onödig årstid. För mig räcker det att det slår om till sommar direkt efter vintern.
Jul eller Påsk - Jul, mysigaste av alla högtider.
Svart eller Vit - Svart. Favoritfärgen hela högstadiet och halva gymnasiet.
Ipod eller MP3 - MP3.
VH1 eller MTV - VH1, både förr och nu. En kanal som spelar musik från både förr och nu är att föredra framför en som förr spelade endast nyare och nu mer visar skit som typ Sweet 16, Pimp my ride och Cribs dygnet runt.
Rosa eller Lila - Lila.
Hund eller Katt - Katt. Ett självständigt djur som kan gå på toa själv och gå ut själv. Det enda den vill att man ska fixa är mat och rensning av låda. Tvättar också sig själv, vilket är mycket skönt att slippa. Spinner mysigt när den ligger i knät eller på magen. Har mer egen vilja än en hund, går sin egen väg.
Guld eller Silver - Om jag blir erbjuden en säck silver eller en säck guld så tar jag en säck guld eftersom det är mer värt. Men utseendemässigt tycker jag silver är snyggare.
Bad eller Dusch - Dusch. Om det är i syfte att bli ren vi snackar om, annars tar jag gärna ett dopp i bassäng eller pool.
Sko eller Sandal - Sko.
Afrika eller Asien - Ingen aning. Asien för att de givit oss så många bra spel, typ SNES..?
Mobiltelefon eller fast telefon - Mobil såklart, även om fast har sin charm.
Lägenhet eller Hus - Hus. Slippa bry sig om vad grannarna hör genom väggen och slippa höra grannarna.
Plugga eller arbeta - För några år sedan hade jag sagt att jag hade pluggat hela livet om jag kunde. Det tycker jag definitivt inte längre. Palla jaga betyg i evigheter och vara beroende av mer eller mindre kompetenta lärares omdömen. Ska man bli bedömd ska det i så fall vara av en chef och man ska få bra betalt för det. Arbete således.
Blond eller brunett - Jag själv hade gärna varit svarthårig. Men på tjejer så gillar jag vanligen brunetter mer.
Vanilj eller Choklad - Choklad.
Hemma eller utekväll - Beror på vilken typ av utekväll. Men hellre hemmafest än krogkväll och generellt har jag alltid föredragit hemmamys framför supa bort skallen. Mest att man fått rucka på det under högskoletiden för att vara social.
Stjärnor eller månen - Stjärnor kan jag stirra klart längre på, även om månen är mysig när den börjar bli full och lyser upp om nätterna.
Jordgubb eller hallon - Hallon.
Nyår eller Midsommar - Midsommar, lätt. Varmt, grillat och gött.
Lång hår eller Kort hår - Långt om jag kunde välja. Skaffar jag långt numer riskerar jag att se ut som en tysk DJ från 70-talet.
Sanning eller Konsekvens - Båda, bring it.
Blåa ögon eller Bruna ögon - Spelar ingen roll.
Snowboard eller skidor - Skidor.
Berg-och-dalbana eller Vattenbana - Berg och dal banor för att de går fortare, förutsatt att de inte har någon loop eller liknande i sig. Är ingen fan av att åka upp och ner.
Harry Potter eller Lord of the rings - Det sistnämnda naturligtvis.
Christina Aguilera eller Britney Spears - Aguilera.
Så, and now a bid you a fond farewell!
'Cause I'm just a soul whose intentions are good
Upp runt tio, gå över och prata med Fredrik en stund, sen hem igen och diska.
Efter diskandet gjorde jag något som jag inte gjort på flera år, nämligen plockade fram saxofonen och spelade lite.
Klart man är lite ringrostig, men det flöt på ganska bra. Lite som att lära sig cykla, det sitter kvar även om man inte övar varje dag.
Spelade i vardagsrumet och med tanke på att det är måttligt välinrett så finns inga dämpande ytor som kan ta upp ljudvågorna. Med andra ord förstärker de kala studsande ytorna ljudet från saxofonen ganska duktigt. Grannarna hade säkert hört mitt speleri även utan denna extra förstärkning, men nu fick de tveklöst en tydlig radda med blandade melodier, allt ifrån klassiska stycken med Bach till mer modern musikalmusik från Cats.
Kul att ta tag i i vilket fall, musiken är en sann vän :)
---
Tittade nyss på HIMYM och ska strax fortsätta ta mig an Oscarsfilmerna.
Ifrån morgon och till kväll
Efter en 12-timmars pluggperiod igår så var man lite mör. Nu är det bara att hoppas på det bästa.
Praktiken.. ptja, det kanske går framåt, det kanske går bakåt, det kanske står still. Vem vet.
I övrigt? I övrigt är jag trött på allt vad skola heter och vill ha jobb. Denna utbildning är minst ett halvår för lång.
Hösten som gått har varit stort slöseri med tid och liv.
---
Nu ska jag plocka upp luren och ringa till fader, sen får vi se vad dagen bär i sitt sköte!
Does anybody know me?!
[Scene: Central Perk, Rachel, Phoebe, Joey, Ross, and Monica are all there as Chandler enters wearing glasses.]
Chandler: Hey, you guys!
Ross and Rachel: Hey!
Chandler: So, what do you think?
Ross: About what?
Rachel: Yeah, what?
Joey: What?
Chandler: Are you kidding? Okay, I’ll give you a hint; I’ll give you a hint. (Points to his glasses.)
Joey: Eyes! No, no. Your eyes! No. Chandler’s eyes!
Chandler: I got glasses!
Ross: Well, you-you’ve always had glasses.
Chandler: No I didn’t!
Ross: Are you sure?
Rachel: Yeah-yeah, did-didn’t you use to have a pair? They were really round, burgundy, and they made you look kind of umm…
Joey: Feminine.
Rachel: Yes!
Chandler: No!
Monica: Sweetie, I think the glasses look great. They make you look really sexy.
Chandler: Really?
Monica: Yeah!
Chandler: (sitting down on the arm of her chair) You didn’t think I used to wear glasses, right?
Monica: Of course! (She mouths, "I have no idea," to the rest of the gang.)
/.../
Ross: My dad wanted to know if you wanted to play racquetball with us.
Monica: Wow! That’s great! Dad must really like you, he doesn’t ask just anyone to play.
Ross: Yeah and he didn’t really ask for you, he asked for Chancy, I assumed he meant you.
Chandler: Well, did-did you correct him?
Ross: No, I-I thought it would be more fun this way.
Monica: This is so cool, maybe this is something you can do every week.
Ross: Or you can sit with him on the front porch and make sure no one steals the trash cans. He does that every week too.
Monica: Oh, just so you know, you-you have to let him win.
Ross: Yeah.
Monica: He hates to lose.
Chandler: Oh no problem, maybe I’ll play with my left hand.
Ross: You’re not a lefty?
Chandler: Does anybody know me?!
Vi är våra dikter
Så har ännu en dag passerat! Eller alltså, klockan är runt 18 så själva dagen är ju över, bara en lång kväll och natt kvar. Lär med största sannolikhet gå i filmens tecken.
Inte haft något speciellt för mig. Låg i sängen och bara slöade till långt in på eftermiddan. Hade ingen större ambition att gå upp.
När jag väl gick upp blev det dusch och På Spåret.
Nu.. jao, film som sagt. Är väl det.
---
En gång i tiden skrevs dikter
de flöt, åt alla håll
Upp, ner, höger, vänster,
i rena cirklar och abstrakta former
Dikter, en förlängning av tankar,
tankar som gör oss till de vi är
Fyllda av intryck tar de sig uttryck
Vi är våra dikter
Att andas.
Att våga andas.
Att inte sluta andas.
Att behålla andan.
Det flyter fortfarande åt alla håll,
men det flyter långsammare
Vi är våra dikter
Jag står kvar
Det är jag som ränner gatlopp
Ibland funderar man på om man ska gå bakåt i tiden eller framåt. Alltså, om man ska vara lite mer som man var förr eller fortsätta med små, små förändringar.
Svaret blir såklart alltid detsamma: fortsätta utvecklas/förändras. Det är lättare om inte annat istället för att försöka tvinga fram en person man inte längre är, hur mycket man än skulle vilja ha mer av vissa av de gamla bitarna.
Allt var såklart inte bättre förr, men till exempel så kan man ibland sakna den mer naiva biten av sig själv, den mer lättsamma som inte visste så mycket, som trodde mycket mer var möjligt.
Och att vara blyg och tillbakadragen vs. mer framåt har ju också både för- och nackdelar.
Summa summarum är det egentligen inget att fundera på eftersom det inte går att bli någon man redan varit såvida man inte trollar och raderar ut erfarenheter ur skallen.
---
Bakisheten är väck och humöret betydligt bättre. Dricka något nu, sen kolla film natten lång. Hej hopp!
Rubrik, bakis
Man mår väl som man förtjänar idag antar jag. Mindre bra.
Kvällen var kortfattat ungefär som följer:
-Bra förförfest på Annas rum, snack om uppsatser.
-Bra förfest i samlingssalen, snack om allt möjligt.
-Vandring i armkrok med Marie hela vägen till English, prat om Bruce Springsteen.
-Bryta arm med Berg på English, dricka en öl, var det där det snackades.. paj? Anna F börjar prata om att barhoppa, vilket blir ganska kort hopp då vi förflyttar oss till Pitchers.
-Pitchers, minnena börjar försvinna. Vi stod vid baren alla hela tiden, jag tog en Guinness. En stund senare gick Berg och Hed, jag gick först ut för att följa med, men ångrade mig och gick tillbaka in igen ett tag. Sen vet jag inte hur jag kom hem. Tror jag åkte buss om man ska gå efter busskortet som låg i byxfickan istället för jackfickan som den brukar.
-Hemma, mådde mindre bra, slocknade sedan.
-Idag, bakis, hittade ett spår av kläder i hallen och halväten knäckemacka och vanlig oäten macka på bricka på golvet bredvid sängen. Frukost inom räckhåll med andra ord.
-Bra förfest i samlingssalen, snack om allt möjligt.
-Vandring i armkrok med Marie hela vägen till English, prat om Bruce Springsteen.
-Bryta arm med Berg på English, dricka en öl, var det där det snackades.. paj? Anna F börjar prata om att barhoppa, vilket blir ganska kort hopp då vi förflyttar oss till Pitchers.
-Pitchers, minnena börjar försvinna. Vi stod vid baren alla hela tiden, jag tog en Guinness. En stund senare gick Berg och Hed, jag gick först ut för att följa med, men ångrade mig och gick tillbaka in igen ett tag. Sen vet jag inte hur jag kom hem. Tror jag åkte buss om man ska gå efter busskortet som låg i byxfickan istället för jackfickan som den brukar.
-Hemma, mådde mindre bra, slocknade sedan.
-Idag, bakis, hittade ett spår av kläder i hallen och halväten knäckemacka och vanlig oäten macka på bricka på golvet bredvid sängen. Frukost inom räckhåll med andra ord.
Ptja, det var väl det hela i stora drag.
Väntar på att huvudet ska må bättre och humöret gå upp. Har inte gjort så mycket än, bara sett på två avsnitt Vänner i princip.
Jag har haft dagar jag varit mer positiv än idag om vi säger så.
Men nu snackar jag telefon med Erik och huvudet börjar ordna upp sig :)
Men nu snackar jag telefon med Erik och huvudet börjar ordna upp sig :)
Opponeringen - En saga om uppsatsbedömandets vedermödor
Det började en gång i höstas då sistaårseleverna på Högskolan Dalarnas snart nedlagda mediekommunikationsprogram äntligen fick börja jobba med sin uppsats. Efter en lång tid av elände och vetenskapsteori så hade man nu fritt spelrum till det man egentligen kunde ha fått börja på redan efter sommaren.
Claes och Richard, en AIK:are och en IFK:are som trots att de representerade var sin sida av landet hade mycket god personkemi, valde att samarbeta med ett ämne som ännu ej var utforskat i hög grad.
Ämnet gällde kort och gott hur AIK:s och IFK:s supportrar kan se på medias rapportering av respektive lag.
Då Högskolan Dalarna i allmänhet, och mediekommunikationsprogrammet i synnerhet, vid det här laget inte var direkt kända för att lösa saker efter bästa förmåga så föll det sig som så att de stackars elever som valt mediekommunikationsgrenen med idrottsfokus inte fick vare sig handledare eller examinator som hade något som helst med sportens värld att göra.
Vad skulle Claes, Richard och alla de andra idrottsintresserade stackarna göra? Då av erfarenhet klagande på saker av denna karaktär inte kommer någon längre stans än till förklaringen att ekonomin är dålig så fick helt enkelt de idrottsintresserade bita i det sura äpplet och hoppas på att de icke idrottsintresserade ledarna åtminstone försökte sig på att förstå sportens värld.
Efter en tid av arbete var det så dags för den slutliga punkten på uppsatskursen: opponeringen.
Opponeringens deltagare bestod av ett antal nervösa elever samt handledare och examinator.
Efter en första, mycket hyllad, uppsats utan idrottsfokus kom därefter Claes och Richards uppsats på dagordningen.
Mycket sades från examinatorns håll. Vissa grejer rent onödiga, vissa grejer hyfsade och några få saker konkret användbara och bra.
Claes och Richard bemötte examinatorns argument, båda parter tog god tid på sig och fick sagt det de ville säga. Det hela ledde sedermera till att en av de övriga uppsatsförfattarna postade en uppdatering på facebook med raden "Bödeln från Stockholm vs. Richard Groucho Björkman", en reflektion som sammanfattade ganska väl att det rörde sig om en smärre debatt än ett rent lyssnande på vad som sades.
När Claes och Richard själva opponerade en stund senare var tongångarna annorlunda från examinatorhåll. Då lyste denne nästan upp och instämde med i princip allt som de två eleverna hade att komma med. Detta ledde i sin tur till en vänligare ton från examinatorn i det betygssamtal som sedan följde efter avslutad första halva av lektionen. Snacket gick bra och parterna skiljdes på relativt god fot med varann. Eller rättare sagt på respektfull fot.
På vägen från skolan diskuterade Claes och Richard vad som faktiskt försiggått de senaste 2,5 timmarna. Sammantaget var det inga jättestora saker som skulle ändras, det hade bara tagit osedvanligt lång tid för examinatorn att få ur sig allt hon ville ha att säga.
Att det obefintliga sportintresset spelat in rådde ingen större tvekan om då såväl efterföljande grupp med sportfokus småsågats som rapporter givits om liknande beteendenden på tidigare opponeringar.
Claes och Richard sammanfattade det hela med att rätt folk ska vara på rätt plats.
Efter att Claes och Richard skilts åt på stationen, då Claes skulle på praktikmöte i Stockholm, så släppte Richard alla större tankar på uppsatsen. Det var ju trots allt inte mycket värre än vad man kunde förvänta sig här.
Märkligt bedömande lärare är inget nytt, det hade man upplevt många gånger. En varierande, oftast låg, nivå på Högskolan Dalarna är som vanligt, vardagsmat.
Istället tänkte Richard mer på hur han var förr. Hade det hela skett för 6-7 år sedan, med mindre än den erfarenheten han samlat på sig tills idag, så skulle opponeringen se helt annorlunda ut. Då skulle han gått in i en segdragen och hätsk debatt med examinatorn i fråga och vart fly förbannad för alla mindre bra åsikter som denne hade.
Men tiden har gått, Richard har lärt sig att det inte är någon idé att ödsla för mycket energi på strunt. Det är bättre att fixa småsakerna så det blir klart och sedan inte tänka mer på det. Självklart ska man försvara om det är alltför irrelevanta saker, vilket ju Richard och Claes också gjorde, men i övrigt var lugnet ganska närvarande i Richard Björkmans kropp.
Efter ett besök på Systembolaget åkte Richard hem till sig och kopplade sin dator till stereon. Skoldagen var över och snart hördes hög och god musik strömma ur högtalarna på Kopparvägen 49B som en uppvärmning inför kvällen och natten som skulle tillbringas i glada vänners lag.
"Livet är för kort för att bli upprörd någon längre stund." tänkte Richard och log hult.
En dag till
Imorgon opponering. Hur det kommer gå? Säkert minst okej. Vi vill ju bara ha det överstökat. Att det går käpprätt finns inte i min värld, det ska det inte göra.
Och efteråt blir det partajs på kvällen, förhoppningsvis med positiva känslor.
Sitter hos Claes nu. Pluggandet tog slut för längesen och sedan dess är det FM som gällt.
Lugn i kroppen, lugnare än inför de flesta gånger det varit seminarie, opponering eller liknande. Mycket gött.
Börjar 10 imorrn. Isch. Och pallar inte att gå i detta snötyngda landskap. Går hellre upp tidigt och tar pensionärsbussen vid nio.
Lovet/ledigheten á la matpoesi
Ett lov har gått,
jag tjockt har mått
Massa god mat,
på x antal fat
Limpor och såser,
när julvindar blåser
Ostar och ägg,
kall bris i mitt skägg
Nu ska det bantas!
Eller bantas är fel.
Nu ska det slantas
på mat, nyttigt stel
Stel som i tråkig,
osöt och smal
Richard blir bråkig
av sådan skandal
Ledsen blir själen av vårens diet
Men glad blir nog kroppen när den ej är fet
Mot ett nytt hälsosammare år!
Och nej, jag tycker absolut inte jag är stans fetknopp, men lite mer fit kan man allt bli.
Sista söndagen söderut..
..på ett tag i alla fall. Får väl se vad framtiden har i sitt sköte.
Trevlig sejour i Uddevalla hos Henke i vilket fall. Tjôt, rödvin, öl, whisky, FIFA, Tornado och mer tjôt. Ungefär så. Hann också på hemvägen med att hälsa på hans moder som jag inte sett på ett antal år.
Haft huset själv i ungefär ett dygn och det har både varit dött och småtrist, men samtidigt lugnt och skönt. Man behöver egentid ibland :)
Nu ropar Linus, som just kom hem tillsammans med övrig familj, att vi pronto ska se På spåret, så ja, då får vi väl göra det då!
Senare Barca - Espanyol i katalanskt derby. Prima!
Har för övrigt använt senaste dagarna till att uppdatera min spellista "Bara blandat bra".
"Vi vilar här tills det blir ljust. Allt ska säkert ordna sig till det bästa."
Ojoj, hela 12 tappra läsare av min sammanfattning av år 2012! 12 läsare av år -12, så lustigt!
Nej, det var inte så lustigt kanske, men lite intressant! Eller mja, knappt det heller. En meningslös slump då? Det är mer sant..
Fast näe, hörni! Jag har ju bestämt så sent som igår att år 2013 ska vara året av optimism!
Eftersom 2012, i alla fall för min del och alltmer ju året led, innehöll alltför många inslag av pessimism, suckanden och allmän självömkan, så har jag beslutat att ledordet för år 2013 ska vara just motsatsen optimism.
Att jag skämtar hela tiden är inte alltid det samma som att vara optimistisk, absolut inte. Likväl som det kan vara för att liva upp stämningen för att man är glad, likväl kan det också i många fall vara för att man vill undkomma den dystra stämning som egentligen är fallet.
Med detta sagt var år 2012 på intet sätt något totaldeppigt år. Absolut, många tråkiga saker hände och humöret dalade som sagt ibland, men det var också många glada saker som hände.
Allt gick inte som planerat, men hur kul är det om precis allt gör det? Inga överraskningar, ingen känsla av "Yes!" när det väl går som man tänkt, bara enkla konstateranden av att "Jahopp, det gick ju bra som vanligt."
I år är året då min årskurs tar examen. Det är året då jag på allvar lämnar högskolevärlden bakom mig och beger mig in i arbetslivet. Förra gången visste jag inte om jag var på rätt väg och kände mig inte klar med studerandet.
Denna gång vet jag att jag är klar. Jag vet att jag är redo att ta nästa steg. Jag vet att det är dags att börja jobba på allvar, inte enbart söka sporadiska vikariat i väntan på att jag ska besluta mig om min framtid som var fallet senast.
Det goda som kom ur de två års uppehåll jag hade mellan förra pluggsejouren och den jag snart avslutar var att jag hann ta mig tid till mig själv, växa som människa, reflektera över saker man inte riktigt hunnit ta tag i innan. Detta plus den ganska avgörande biten inför framtiden; att ta körkort.
Alla steg vi tar i livet är viktiga, stora som små. Vi tar dem på olika sätt, på sätt som passar just oss, men alla hjälper till att forma oss på ett eller annat sätt.
Vissa utvecklas genom att hejdlöst kasta sig ut i världen och hatta runt på olika ställen för att sedan lugna ner sig mer och mer. Andra är väldigt lugna först och tar mer och mer plats ju längre tiden går.
Vilka vägar vi än tar så är det viktigaste att man gör dem för att man verkligen känner att man antingen vill eller måste. Inte för att man vill apa efter andra eller andra säger åt en att göra saker. Absolut, man kan ta råd och intryck av andra, men det viktigaste är alltid att vara sann mot sig själv. Det är inte bara en massa floskler, det är så det är.
Praktiken står nu för dörren och ännu har jag inget konkret klart. Det hänger jag inte läpp för, det ordnar sig. Hur mörkt eller ljust mitt sinnelag än varit så har det alltid slutat med samma ledord: "Det ordnar sig!"
Det är en sorts positivt tänkande i sig och med det som grund så brukar det också ordna sig, 9999 gånger av 10000. Det är om man tänker: "Det är meningslöst. Fuck det här." som saker inte ordnar sig.
Så, sammanfattningsvis, om ni som jag tycker att 2013 ska bli ett år fyllt av optimism, börja med att gå in med grundtanken om att allt brukar lösa sig till slut, hur piss det än kan verka för stunden.
Citatet i rubriken är hämtat ifrån den gamla klassiska svenska filmen Att angöra en brygga. När allting verkar skita sig totalt så håller Lars Ekborgs karaktär ändå hoppet uppe, om än med ett väldigt uppgivet tonläge.
Sammanfattning av år 2012
När nu år 2012 tagit slut och år 2013 påbörjats är det som vanligt dags för mig att göra en lista över året som gått. Utan vidare krusiduller förkunnar jag därmed att listan är som följer:
Årets..
..resa: Road tripen naturligtvis! Grymt skön resa och banne mig inte sista gången en sådan görs. När större delen av Sveriges befolkning klagade på vädret så satt vi tre road tripare och flinade glatt då vi lyckades få bra väder att förfölja oss i stort sett hela resan på något magiskt sätt.
..jobb: Om man kallar det för jobb, så det projekt jag och två till gjorde i skolan gällande "Utmärkt Förening". Kul att få komma ut och träffa idrottsföreningar istället för att bara sitta instängd i skolan med massa ovettig teori som är till måttlig eller ingen nytta.
..låtar: Som alltid svårt, men exempelvis följande:
What the hell - Var på osedvanligt rebelliskt humör i början av året och ville ändra en massa saker i livet. Kände mig för snäll och undrade var jag varit om jag varit lite elakare under alla år än vad jag varit. Resultat? Egentligen inte så mycket mer än att jag gav mig fan på att jobba för att road tripen skulle bli av.
A real hero - Upptäcktes i och med grymma filmen Drive där den kan sägas vara filmens mest framträdande låt. Identifierade mig en del med texten och den lite både melankoliska och hoppfulla stämning som fanns i såväl musik som film.
Silenced by the night - Keane, ett band som jag innan varken tyckt bu eller bä om, kom plötsligt med en fantastisk komposition som de troligen aldrig kommer komma i närheten av igen. Upptäcktes lite i samma veva som föregående låt och har också lite av den hoppfulla känsla jag nämnde.
Petroleum - Kent kom plötsligt med en ny skiva som i stort är en bra bit ifrån äldre album i klass, men några spår stack ändå ut. Av dessa är Petroleum den klarast lysande stjärnan för mig på alla sätt och vis med sin mångbottnade smådystopiska text och svävande, tidlösa musik.
Skyfall - Äntligen kom den efterlängtade nya Bondfilmen! Inte den bästa av alla, men absolut EN av de bästa, och den rivstartade direkt med det i mitt tycke näst bästa Bondtemat någonsin (favoriten är Live and let die), Adeles Skyfall. Klassisk Bondkänsla med stor pampighet, men mörkare än någon gång tidigare, till det definitivt snyggaste introt någonsin. Dessvärre finns fortfarande inte detta intro i bra kvalitet än på tuben så länken är enbart innehållande låten, men det är inte fy skam.
Somebody that i used to know - Började som ett skämt när vi övertrötta i våras kollade på random musikvideos samtidigt som vi spelade FM hemma hos Peter. Störde mig på den för att jag inte gillade videon, men sen ju mer tiden gick, med studentkryssen som definitiva brytpunkten, så började låten växa och man insåg att den faktiskt var bra istället för ett skämt. Den får symbolisera kryssningen tillsammans med nästkommande låt.
1990 Nånting - Gick tillsammans med Gotye väldigt varm på kryssningens hyttkrök. Nostalgin visste inga gränser ju mer alkoholen flödade och stämningen höjdes. Att kryssningen faktiskt var en av mina bästa partyupplevelser någonsin gör inte saken sämre.
Benny Hill theme - Sammanfattar på något sätt road tripen. Vi lyssnade på rätt mycket musik och denna var egentligen inte mer spelad än något annat, men den personifierar glädjen vi kände. Mest framträdande roll hade den när vi siktade in oss på att köra igenom orten "Peppinge" enbart för att se hur peppade folk var där och själva visa oss peppade. Vi vevade helt enkelt ner rutorna och körde låten i fråga på hög volym glidandes fram på ortens gator. Enligt Erik såg en annan bilist med nervevade rutor nästintill chockad ut av oss utbölingars tilltag.
Ängeln i rummet - Spelades enkelt, stillsamt och vackert på piano i slutet av mormors begravning. Alltid tyckt att den är vacker men i detta sammanhang så blev det självklart ännu mer känsloladdat och betydelsefullt än vanligt.
Jag och min far - Magnus Uggla gjorde den starkaste tolkningen hittills i Så mycket bättre och fick i princip alla deltagare, vuxna män som kvinnor, att få tårar i ögonen. Så blev det även för mig som lätt kan säga att förutom nyss nämnda Ängeln i rummet så är detta låten jag tar med mig som mest personligt emotionell från året som gått.
Livin' thing - Symboliserar hela mitt och Claes uppsatsarbete. Framåt slutet när vi närmade oss alltmer att bli klara så spelades denna låt också alltmer flitigt, den blev liksom glädjetecknet för att vi jobbat så grymt bra. Självklart gick den varm även när vi var klara och firade med svingoda drinkar.
..filmer: Räknar snabbt upp några utan särskild motivering; Drive, Skyfall, The Help, The Hobbit: An Unexpected Journey och säkert ett antal till som jag inte kommer ihåg just nu. Premiären för två av filmerna jag nämnt är från 2011, men det spelar ju ingen roll då det var förra året jag såg dem. Som säkert märkts många gånger förra året i mina inlägg är i alla fall Drive den film jag tar med mig mest.
..konsert: Bruce Springsteen, utan konkurrens. Som jag sagt förr är jag inte helfrälst på all hans musik, men konserten i somras var något utöver det vanliga och nämndes till och med på Bruces egen hemsida som möjligen den bästa av hans konserter någonsin. Det är inte illa pinkat får man säga.
..tråkigaste: Självklart att min lilla stålmormor dog efter många turer mellan sjukhus, lägenhet och ålderdomshem.
..roligaste: Ni vet när man får ett sådant där sjukt skrattanfall för någon sketgrej? Man kan inte sluta skratta, allt som har med det att göra blir roligt. De kommer inte jätteofta, de är sällsynta. Man får vara glad om man får det i alla fall två gånger per år. Egentligen är de inte roliga i något större perspektiv, men just då, i skrattanfallet, finns inget som hade vart roligare. Det bästa sådana på länge var i våras när jag och Peter övertrötta satt och uppdaterade en fb-grupp gällande julbord. Liksom bara grejen, flera månader för sent sitta tidigt på morgonen och lägga in recept och bilder, musik som har med jul och julbord att göra. Det anfallet för mig var årets roligaste.
"Hörni! Vad säger ni om julbord?"
..bästa: Road tripen naturligtvis.
..sporthändelse: 4-4, mer behöver jag inte säga, jag låter Lasse Granqvist ta över.
..man: Trodde aldrig jag skulle säga det, men får faktiskt bli Zlatan.
..kvinna: Mormor.
..godaste: Förutom sista gången jag fick äta mormors mat så någon av otalet gånger det grillades i somras. Kött med bea eller aioli säger jag bara.
..serie: Vänner, som jag sett om.
..idrottande: Öhm.. ptjaa, hmm. Räknas "Sten, sax, påse" som idrottande? För i så fall har jag varit en jävel på det i år! Jaså, inte? Nahe. Okej. Då har jag inte mycket att skryta med annat än cyklande till och från skolan. Köpte ju en boxningssäck som jag ska börja använda nu när Joel flyttat ut, men det kommer ju räknas till året som nu börjat..
..klantighet: Har jag klantat mig så mycket i år? Näe, tror faktiskt inte det.. eller jo, möjligen när jag råkade köpa de svindyra cigarrerna av misstag men höll god min. Men annars allmänt när vi körde på fetingstenen under road tripen. Fast det ledde ju till något bra så det var en klantighet som gick hem kan man säga!
..köp: Tror inte jag köpt något jättefantastiskt till mig själv i år.. men även här får man väl säga på något sätt att föregående punkts cigarrer var något av årets köp.
..tonårsagerande: Lite vagt få känslor igen som inte uppstått på bra länge. De försvann dock ganska snabbt igen.
..siffra: Mitt telefonnummer som trots att jag äntligen skaffat mitt första abonnemang är detsamma; 0737201595. Eftersom vem som helst ändå kan googla mitt telefonnummer på typ eniro så spelar det ingen roll om jag skriver det även här, i vilket fall så är jag inte särskilt hemlig av mig.
..frisör: Min egen far som fått ta fram rakmaskinen varje gång jag kommit och hälsat på. Med den frisyr jag nuförtiden nyttjar så är han så god frisör som någon annan, med den stora skillnaden att han är fruktansvärt gratis!
..väg: Vägen mitt ute i ingenstans i Tving där Linus körde över den berömda stenen.
..bok: Blir den jag snart läst ut, Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann.
..spel: FM, som alltid.
..utklädnad: SunTrip-reseledaren i all ära, men min clownutstyrsel var snäppet bättre!
..rekord: Publikrekordet som slogs när vi var på Bruce, 66561 pers.
..kurs: Blir dött lopp mellan den grafiska nu i höstas (som jag gick igenom felfritt utan att behlöva köpa en enda bok eller bildbehandlingsprogram), och hälsopsykologin (där jag knappt läste ett ord mer än nödvändigt, men ändå lyckades klara alla online-stress-tentor med 60% sunt förnuft, 30% informationsletarskills och 10% tur).
..radio: Sportradion vi sände i våras. Lärorikt och kul.
..TV-program: Historieätarna, tveklöst.
..ord: "Klifs!" som kommer av att någon av Erik och Linus, tror det var Linus, skulle säga "Klafs!" men tänkte fel och utropade istället "Klifs!" Mycket rolig internhumor sedan dess, höhö. Har ungefär samma innebörd numer som "Tjafs!" och "Ratatosk!"
..datum: 21 december, dagen då jorden inte gick under.
..dröm: Den där jag för första gången gjorde slut med någon istället för att bli ihop med någon.
..komiker: Givetvis de fyra tappra musketörerna i Galenskaparna & After Shave; Claes, Anders, Per och Jan, som trots Knuts sjukdom bestämde sig för att köra föreställningarna ändå. Den vi var på var fantastisk!
Sådär ja, det var en liten fin sammanfattning! Och nu ska jag som vanligt göra allt i min makt för att bräcka året som gått. Må 2013 bli ett awesome år!
