Efter hemresan fick jag en massa ont i övre ryggen. Skitstörande verkligen.

 

Sov då tio timmar bara för att vakna upp och inse att smärtan i ryggen försvunnit och istället satt sig strax ovanför skinkorna. Tack?

 

Natten och förmiddagen idag sov jag cirka tolv timmar (undantaget några minuter då min käre bror ringde och väckte mig runt nio på morgonen bara för att fråga hur man fick internet på tåget som han inte skulle åka med förrän sju på kvällen). Använde sedan ett par timmar till att dammsuga hela huset och nu är smärtan i princip borta helt.

 

Det enda jag kan tänka på som orsakat det hela, förutom stillasittandet i åtta timmar på bussresan hem, är väl egentligen att kroppen nu äntligen kan slappna av från en massa saker för första gången på lång tid.

Praktiken som man jobbade länge på att få, skolgrejer som gått upp och ner, sociala saker som irriterat, vädret som varit föga upplyftande och så vidare.

Och känner kroppen att den kan slappna av så kommer saker smygande som har stötts bort innan för att det helt enkelt funnits tid till att hantera dem.

 

Men nu är man på stadig uppgång! Snart börjar praktik och våren närmar sig med stormsteg!

 

Siempre viva!