Richard förvånar sig själv. Den normalt så timide och "låt-oss-bara-komma-vidare-med-dagen"-Richard hejdade bussen han åkte med för att han såg en gammal tant komma halvspringande på väg att missa den (inte för att vara elak, men en mycket yngre, blygare Richard hade förmodligen inte vågat höja rösten och gapa genom hela bussen).

I skolan gick Richard runt som en sol, inte bara skämtandes som vanligt utan genuint glad på det mesta.

När det var dags för lektion var Richard ovanligt aktiv och tog gärna för sig i diskussionerna och ställde frågor när kvinnan från Sisu kom på besök.

Vad som hände just denna dag? Vem vet. Intressant känsla i vilket fall av att inte tycka småsaker är störande utan bara ge sig i kast med saker.

Nu väntar välförtjänt sallad och "Prison Break" (har till slut tagit tag i även detta och börjat kolla) följt av partajande senare.


How you doin'?