Sitter och snackar med gamle sommarpolaren Martin och kollar igenom tjejer på fb som vi träffade här i Olofsbo under mycket tidiga tonår.

Jag slås av tanken att hur miserabel jag än kände mig då för att jag inte blev ihop med någon av alla de då söta damerna så är jag jävligt nöjd nu i efterhand att det inte blev så.

Egentligen var ingen av de tjejerna någon som passade mig, de var alla den typen av tjejer som jag aldrig skulle välja att umgås med i vanliga fall, men i Olofsbo är allt möjligt.

Istället för att en av alla dessa blev min första riktiga flickvän (och första på många andra sätt) så dröjde det ytterligare några år tills man hade mognat ytterligare och det istället kom en tjej som kändes helt rätt. Att livet ordnade sig på det sättet, det är jag väldigt tacksam för.

Allt med de tidigaste ungdomsåren saknar jag verkligen inte även om det självklart är en tid fylld med massa roliga saker som man aldrig får igen..

 

 

Life will find a way.