Varför gör jag det? Varför? Fuck säger jag bara.

"Jag kunde aldrig ana, alla plågor som du känt, alla timmar som vi bränt"

Om man bara kunde radera ut minnen ur ens liv som påminner om en tid som var och nu hemsöker en...skulle man göra det då? Förmodligen inte. Man skulle först vilja det, men när man väl fick chansen tror jag man skulle banga. Jag skulle leva allt om igen, men med öppnare ögon. Inte först, men när det började närma sig. Jag såg det aldrig, inte förrän långt efteråt kunde jag se tecknen, och då var det sedan länge för sent.

"Vrid tiden tillbaks, vägen dit känns lång, alla dagar timmar och sekunder"

Jag borde slänga allt, göra mig av med alla saker som påminner, men jag kan inte. Har aldrig haft lätt för att släppa saker. Speciellt inte detta och det är det som tär mest. Jag vet att det sedan länge är förlorat. Hjärnan, som ska vara smartast, har insett det för längesedan, men hjärtat är starkast, tar alltid överhanden. Damn it!

"Jag önskar att du också minns det liv vi levde då"

Blev mycket Noice idag. Så kan det gå.
Jag tänker inte be om ursäkt som jag gjort så många gånger. Jag kan inte hjälpa det. Över två år har gått och hur många gånger jag än förnekat mig själv och vad jag känt så kommer det tillbaka. Jag vet inte hur många gånger jag börjat känna att "Nu är det över! Locket är på! Lyckliga minnen, inget mer!" Sen vaknar man upp ur den illusionen till den bistra verkligheten, märker att jodå man är lika ensam fortfarande och än en gång försökt ljuga för sig själv.
Trots allt som hände, hur det hela slutade, att jag inte fick svar på alla frågor och kände mig lurad, så ändrar det inte på faktum: Det var inte alltid så.

"Du är den vackraste jag mött, inte påmålad och falsk som andra, du har väckt upp det jag trott var dött"

När Marcus Öhrn förlösande sprang ut i publiken under framförandet av Magnus Ugglas Astrologen i numera smått bortglömda Fame Factory så gick en rysning av välbehag genom mångas kroppar. Jag vet att du var en av dem. Precis den känslan hade jag varenda gång jag var med dig.


Du är lycklig nu, precis som jag alltid ville att du skulle vara. Jag önskar bara att det hade varit med mig.